Lagstiftning om ideella föreningar. Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria om grunderna för en lagstiftning angående ideella föreningar.1 Denna innefattar även ett utkast till lag i ämnet, avsett att tjäna till underlag för en fortsatt diskussion rörande den ifrågasatta lagstiftningens närmare utformning.
    Lagutkastet behandlar endast föreningsorganisatoriska spörsmål. Övriga frågor, vilka kommit att sammankopplas med frågan om föreningsväsendets normering men som i själva verket röra även andra rättssubjekt (skydd för föreningsrätten i egentlig mening och mot organisationstvång samt behörighetsregler med avseende å ekonomiska stridsåtgärder), böra enligt promemorian icke regleras i lagen om ideella föreningar.
    Beträffande det centrala problemet om villkoren för ideell förenings rättskapacitet förordas en lösning som avviker från tidigare framlagda förslag. Medan dessa för full rättskapacitet krävt föreningens registrering, ifrågasättes i promemorian huruvida man icke bör söka vinna en normering av rättskapaciteten utan registrering och därvid lagfästa de förutsättningar, under vilka rättskapacitet f. n. tillerkännes ideell förening. Såsom skäl härför åberopas främst den så gott som obrutna praxis som sedan gammalt tillerkänner ideell förening rättskapacitet, därest den uppfyller vissa mycket moderata villkor i organisatoriskt avseende. En så påfallande divergens mellan rådande rättsuppfattning och den tillämnade lagstiftningens huvudprincip, som införandet av krav på registrering skulle innebära, betecknas såsom betänklig. Härjämte påpekas de stora kostnaderna för ett registreringsförfarande, vilka knappast stå i rimlig proportion till de fördelar som vore att påräkna genom registreringssystemet.
    Preliminärt föreslås enligt lagutkastet, att rättskapacitet skall tillkomma ideell förening, om skriftliga stadgar finnas, vilka angiva föreningens namn och ändamål, samt styrelse utsetts. Vad angår övriga organisatoriska spörsmål ansluter sig utkastet i huvudsak till de äldre förslagen, ehuru bestämmelserna erhållit ett mera allmängiltigt innehåll och i möjligaste mån gjorts dispositiva, detta med hänsyn till de växlande förhållandena hos de många olika slag av föreningar som skola omfattas av den nya lagstiftningen.

C. R.

1 Av lagbyråchefen C. ROMBERG; justitiedepartementets promemorior 1938:1.— Jfr ovan s. 430.