Nordisk Tidsskrift for Strafferet. H. 3 för år 1937 är i hög grad svenskbetonat — de tre första uppsatserna, alla författade av kanslirådet HJ. NYMAN, behandla nämligen aktuella svenska lagar och lagförslag: om förvaring och internering, frivillig sterilisering och preventivmedel. I häftet märkes vidare en utförlig framställning av den nya danska militärstraffrätten, författad av Dommer A. P. LARSEN. — H. 4 domineras av en brett lagd redogörelse för 1930 års belgiska lag »sur la défence sociale» och resultaten från de första fem åren av dess tillämpning; författare är Sekretær i Direktoratet for Fængselvæsenet AAGE WORM. Bland övriga bidrag märkas överdirektör A. P. ARVELOS framställning av de nya finländska vårdlagarna (om barnavård, alkoholism och lösdriveri) samt en uppsats av fängelseassistenten RAGNAR LINDSTRÖM, betitlad »Olika former av frihetsberövande» och avsedd att belysa »den offentligrättsliga ställning, som de friheten berövade i olika fall intaga».

K. H.

    Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Tredje häftet för 1937 av denna tidskrift inledes med minnesrunor över Fasta internationella domstolens bortgångne generalsekreterare Åke Hammarskjöld, tecknade av domstolens förutvarande president MAX HUBER samt av representanter för de nordiska folken: envoyén BAFAEL ERICH, danska utrikesministeriets folkrättssakkunnige d:r GEORG COHN, en av Hammarskjölds medarbetare i domstolens sekretariat, norrmannen J. JORSTAD, samt från svensk sida märket S. S. Av häftets övriga innehåll märkes, i serien av norska Nobelinstitutets föreläsningar, en översiktlig framställning över Asylrätten av d:r ARNOLD RAESTAD; författaren framhåller att ordet »asylrätt» kan tagas i flera olika bemärkelser och behandlar särskilt »yttre asyl», som är ett sedvanligt undantag till förmån för »politiska förbrytare» från den traktatmässigt stadgade utlämningsskyldigheten, samt »inre asyl», eller den rätt att bereda skydd åt politiska flyktingar, som tillkommer legationer och främmande örlogsfartyg enligt en åtminstone i latinska Amerika vedertagen sedvänja. Som bekant har denna form av asyl erhållit praktisk betydelse också i spanska inbördeskriget. Sistnämnda aktuella ämne behandlas i en uppsats av professor FREDE CASTBERG »Folkerettslige spörsmål omkring den spanske borgerkrig». I den i all sin knapphet synnerligen klargörande framställningen konstaterar professor Castberg först, att de stridande parterna i Spanien icke erkänts som krigförande och följaktligen icke äga de rättigheter, som tillkomma krigförande, t. ex. mot den neutrala sjöfarten, samt vidare att den

republikanska regeringen alltjämt är att anse som Spaniens lagliga regering; från dessa utgångspunkter behandlas en rad betydelsefulla spörsmål, såsom vissa staters erkännande av Franco-regeringen, de av båda de stridande parterna företagna blockadåtgärderna, non-interventionspolitiken samt Nationernas förbunds ställning till konflikten. I en uppsats med titeln »Thomas Hobbes och folkrätten» hävdar FRITZ KAIJSER, att Hobbes' inställning till folkrätten var betydligt mera positiv än d:r Chr. Lange i en i föregående årgång av tidskriften införd artikel velat göra gällande. Chefen för politiska och juridiska avdelningen av Nationernas förbunds bibliotek, dr. BREYCHA-VAUTHIER, bidrager med en artikel om »Folkeforbundets Bibliotek som internationalt Studie- og Oplysningscentrum», vari bl. a. en del nyttiga upplysningar ges om de hjälpmedel i form av utgivna bibliografier och periodiska publikationer, som biblioteket ställer till den av internationella förhållandenintresserade publikens förfogande. Utrikesrådet FOLKE MALMAR refererarsvenska domar rörande internationell privaträtt. I den på främmande språktryckta avdelningen av tidskriften, Acta scandinavica juris gentium, märkessärskilt en uppsats av C. WILFRED JENKS, The Separation of the Covenant from the Treaty of Versailles. Författaren diskuterar de ändringar i Nationernas förbunds akt och fredstraktaterna samt i fråga om internationella arbetsorganisationen, som skulle vara erforderliga, ävensom de metoder, som skulle kunna användas, i och för förbundsaktens skiljande från fredstraktaterna, en åtgärd, vilken som bekant har ifrågasatts för underlättande av Tysklands återinträde i Nationernas förbund. Slutligen innehåller häftet som vanligt översikter över tilldragelser på det internationella området, litteraturrecensioner o. s. v.

T. G—l.