PROFESSOR KINBERGS KRIMINOLOGI INFÖRUTLÄNDSK KRITIK.
Med stöd av den Anderssonska fonden gjordes för några år sedan prof. Kinbergs arbeten »Aktuella kriminalitetsproblem i psykologisk belysning» och »Varför bli människor brottsliga?» tillgängliga för utländsk publik i en diger volym på engelska, betitlad »Basic Problems of Criminology». Såsom var att vänta har arbetet i sitt nya skick tillvunnit sig stor uppmärksamhet både på juridiskt och medicinskt håll. Då Kinbergs kriminologiska verk — ehuru icke i alla delar oomstridda — äro att räkna bland de mest betydande bidragen till nordisk kriminalpolitisk diskussion, kan det vara av intresse att ta del av hur den utländska kritiken ställt sig.1
De stora tyska straffrättsorganen ha ägnat »Basic Problems» utförliga omnämnanden. Störst intresse erbjuder på grund av recensentens auktoritativa ställning inom tysk straffrättsvetenskap Münchenprofessorn MEZGERS anmälan i den äldre straffrättsskolans tidskrift, »Der Gerichtssaal» (1936 s. 254 ff.). Mezger betecknar arbetets tidigare kapitel, berörande de juridiska och straffrättsteoretiska frågorna, såsom mindre intressanta. Till Kinbergs andraganden på dessa områden fogar Mezger den erinran, att enighet dock i dag råder på de väsentliga praktiska punkter, som här komma i fråga: »Einig ist man über die praktisch-soziale Unentbehrlichkeit der staatlichen Strafe, einig iiber die Notwendigkeit des energischen Einsatzes aller derjenigen Mittel, die uns moderne, empirisch-wissenschaftliche Forschung zur Verbrechensverhiitung zur Verfiigung stellt, und einig endlich auch iiber die Notwendigkeit der Sonderbehandlung seelisch abnormer und kranker Verbrecher. －－－ So stösst das Buch in diesem Teile in vielem offene Türen ein.» Verkligt intressant finner Mezger däremot huvuddelen av arbetet med dess »på en omfattande fackkunskap grundade utredningar om orsakerna till brottsligheten och de därmed sammanhängande terapeutiska åtgärderna»; hithörande kapitel av arbetet refereras ganska utförligt och utan opposition. Med tydlig tillfredsställelse återgives avslutningsvis ett allmänt uttalande av Kinberg till förmån för sterilisering på eugenisk grund. I »Zeitschrift für die Gesamte Strafrechts-
YMAN) och Theoria 1937 s. 144 (PETZÄLL).
wissenschaft» — v. Liszts gamla tidskrift, numera utgiven av Kohlrausch och Gleispach — ägnas »Basic Problems» en sympatiskt hållen anmälan, författad av prof. v. WEBER i Bonn (1937 s. 810 ff.). Denne bedömare ordar om bokens rikhaltiga innehåll och finner, att författaren nått sitt mål, såvitt hans framställning rör den kriminologiska orsaksforskningen. Mindre lyckade finner v. Weber Kinbergs resonemang över tillräkneligheten såsom straffrättsligt-filosofiskt problem; Kinberg har på denna punkt icke — menar recensenten — bragt diskussionen längre än man kommit i och med den positivistiska skolans framträdande. I den förr av Aschaffenburg utgivna tidskriften »Monatschrift für Kriminalpsychologie und Strafrechtsreform» (1936 s. 157) återfinnes en erkännsam, dock huvudsakligen refererande anmälan av en läkare, prof. W. JAHRREISS i Köln. »Archiv für Kriminologie» (Bd 97 Heft 3/4) rekommenderar kortfattat Kinbergs »geradezu enzyklopedische Abhandlung iiber alle das Verbrechenproblem berührenden juristischen, medizinischen, psykologischen und soziologischen Fragen». Från rent medicinskt håll (»Zentralblatt für die gesamte Neurologie und Psychiatrie» samt »Psychiatrisch-Neurologische Wochenschrift») föreligga två väsentligen lika recensioner av Dr med. STUMPFL i München. (»Standardwerk von ähnlicher Qualität wie — — — Aschaffenburg: Das Verbrechen und seine Bekämpfung».)
Från den engelska juristvärlden är beklagligtvis blott ett enda omnämnande mig bekant — i årgång 1935 av »Annual Survey of English Law». Referenten för »Criminal Law» i denna ansedda publikation, utgiven av juridiska fakulteten vid London School of Economics, betecknar Kinbergs bok som »a very notable contribution to this science (criminology) », — — — »one of the most stimulating publications in this field, which has been published for years». Arbetet säges vidare illustrera »den för kontinenten utmärkande böjelsen för teoretisk spekulation när den är som bäst, modererad av de skandinaviska folkens praktiska lynnesdrag», och utgöra »en skattkammare av vetande» både för sociologer och komparativrättsligt intresserade jurister. I den amerikanska »Journal of Criminal Law and Criminology» — en övervägande sociologisk tidskrift — har en av de ledande kriminologerna i U. S. A., dr HEALY i Boston, ägnat arbetet en entusiastisk recension (Vol. XXVII nr 1). Efter att ha understrukit Kinbergs utomordentliga lärdom (brilliant scholarship) påpekar han, att arbetet icke är ett verk av en pedant eller en kammarlärd utan av en man med »oändligt vidsträckt erfarenhet av sysslande med abnorma brottslingar», och finner tillfälle beklaga, att U. S. A. icke äger ett sådant institut för kriminologisk forskning som Rättspsykiatriska kliniken i Stockholm. Av Healys redogörelse för bokens innehåll vill det synas, som han i huvudsak delade Kinbergs meningar — endast på ett par smärre punkter framställas erinringar. Ett amerikanskt psykiatriskt organ, »Journal of Nervous and Mental Disease», som utkommer i New York, har också (1936 april) ägnat »Basic Problems» en lovprisande recension.
Från den romanska världen föreligga anmärkningsvärt nog inga om-
dömen från juristhåll. I Belgiens straffrättstidskrift, »Revue de Droit pénal et de Criminologie» (1936 jan.), har emellertid den kände belgiske fängelseläkaren VERVAECK ägnat »Basic Problems» en mycket erkännsam anmälan, och i den speciella belgiska fångvårdstidskriften »L'Ecrou» (1936 dec.) har likaledes influtit en högeligen berömmande recension (av prof. DE GREEF). Om Kinbergs stora anseende bland belgiska kriminalister vittnar f. ö. även ett senare uttalande i »L'Ecrou» av J. HESKENS, vilken i en anmälan av ett annat arbete (1938 s. 87) förklarar, att Kinberg genom sina skrifter »avgjort lagt grundvalarna för en nyorientering av hela kriminologin». Slutligen är att nämna, att den italienska »Archivio di Antropologia Criminale, Psichiatria e Medicina Legale», grundad av Lombroso, ägnat »Basic Problems» en lång resonerande, mycket erkännsam recension (Vol. LVI—1936, Fascicolo I).
Kurt Holmgren.