American Law Institute och dess Restatements. Det kodifierings- och unifieringsarbete, som sedan ungefär femton år tillbaka bedrives av American Law Institute, framför allt genom dess s. k. Restatements av olika viktigare delar av amerikansk rätt, har ej blott inom Förenta Staterna hälsats som ett av de mera betydelsefulla initiativen inom modernt amerikanskt rättsliv utan har även uppmärksammats i vida kretsar utanför Förenta Staternas gränser. Sedan sitt grundande år 1923 har institutet genom det omfattande och värdefulla arbete, som under dess ledning utföres för att skapa enhetliga framställningar av innehållet i vissa viktigare delar av amerikansk rätt kommit att intaga en framskjuten ställning inom landets rättsliv. De principer, som ligga till grund för institutets verksamhet, de allmänna riktlinjer, efter vilka arbetet bedrives ävensom det hittills föreliggande resultatet därav, torde säkerligen även för svensk juristpublik erbjuda ett betydande intresse.
    American Law Institute bildades vid en juristsammankomst i Washington år 1923. Initiativet till dess bildande, vid vilket närvoro ledande representanter för landets federala och statliga domarkårer, praktiserande

 

advokater och rättslärde från alla delar av Förenta Staterna, torde närmast ha tagits av den internationellt välkände amerikanske juristen ELIHU ROOT, som även fungerade som ordförande i den kommitté, som tidigare tillsatts för att verkställa en utredning av vissa amerikanskt rättsväsen vidlådande brister samt de möjligheter, som stodo till buds för att i största möjliga utsträckning reducera eller eliminera dessas verkningar. På grundval av diskussionen kring den framlagda utredningen organiserades sålunda American Law Institute. Huvudsyftet med institutets verksamhet, såsom det kommit till uttryck i dess stadgar, skall vara »att befrämja ett förtydligande och en förenkling av amerikansk rätt, att söka verka för en bättre anpassning av rätten efter sociala behov, att skapa garantier för en bättre rättstillämpning och att föra vidare arbetet inom den juridiska undervisningens och rättsvetenskapens domäner».
    Med dessa utgångspunkter har institutets verksamhet hittills inriktats på huvudsakligen två uppgifter:
    a) utarbetandet av enhetliga framställningar, Restatements, av innehållet i olika viktigare delar av amerikansk rätt;
    b) framläggandet av »modellagar», Model Statutes, inom straffrätten, kriminalprocessen och vissa andra särskilt utvalda rättsområden.
    Av dessa tvenne verksamhetsgrenar har trots den relativt korta tid, som förflutit sedan institutets bildande, den förstnämnda redan frambringat resultat av stort intresse och betydande praktiskt värde.
    Huvudsyftet med utarbetandet av Restatements har varit att skapa klara och korrekta framställningar av innehållet i framför allt olika viktigare områden inom amerikansk civilrätt. De förhållanden, ur vilka framvuxit behovet att på detta sätt söka ernå en allmängiltig definition av rättsinnehållet, måste i första hand ses mot bakgrunden av amerikansk rätts ursprung och utveckling ävensom det amerikanska domstolsväsendets allmänna struktur.
    När de första engelska nybyggarna grundlade de kolonier, som nu i stort sett motsvaras av Nya Englands stater, förde de som bekant med sig den engelska Common Law, och på grundval av denna, kompletterad av några få statuter av allmänt innehåll, framträdde efterhand en inhemsk rätt. Sålunda skapade de olika kolonierna med hänsynstagande till varierande lokala förhållanden egna rättssystem baserade på Common Law. Efter det amerikanska inbördeskriget adopterade flertalet nya stater dessa redan existerande rättssystem under presumtionen om deras allmängiltighet men utan att taga hänsyn till de speciella förhållanden, ur vilka dessa första amerikanska variationer av det engelska originalet framvuxit. En naturlig konsekvens härav blev bl. a., att de lokala domstolarna mycket snart kommo att utveckla en av talrika och betydande variationer kännetecknad rättstillämpning. Sålunda har efterhand framkommit ett stort och snabbt växande antal utslag av federala och statliga domstolar, varigenom införts nya normer eller skapats nya precedensfall, vilka i många fall stått i direkt motsatsförhållande till varandra. Denna utveckling har möjliggjorts och

accentuerats av det kända förhållandet, att varje delstats domstolar intaga en så gott som fullständigt självständig ställning gentemot domstolarna i övriga stater. Varje stat kan sålunda utan hinder låta inom sina gränser genomföra en rättstillämpning, som i väsentliga avseenden avviker från den, som utvecklats inom grannstaten, vars gränser i de flesta fall äro rent artificiella. De federala domstolarna bilda ytterligare ett separat rättssystem, gentemot vilket de statliga domstolarna ej nödvändigtvis intaga en beroende ställning med avseende på rättstillämpningen, såsom den kommit till uttryck i avkunnade utslag. Härutöver förtjänar även påpekas det förhållande, att — med undantag av ett begränsat antal fall av underordnad praktisk betydelse — ej ens Förenta Staternas högsta domstol har befogenhet att ålägga delstaterna och dess domstolar att ställa sig till efterrättelse en av domstolen gjord rättstolkning.
    Det oundvikliga resultatet av berörda för amerikansk rätt i stor utsträckning säregna förhållanden har blivit en tilltagande osäkerhet inom många delar av landets rättsliv. Ur denna osäkerhet har framvuxit ett framför allt efter världskriget alltmer kännbart behov av större enhetlighet i rättstillämpningen.
    Som ett led i strävandena att genom en allmängiltig definition av rättsinnehållet tillgodose detta behov ha bl. a. utarbetats vissa lagkomplex, som närmast innebära en kodifiering av innehållet i motsvarande delar av Common Law, och vilka varit avsedda att adopteras av största möjliga antal delstater. Av de lagar, som på detta sätt framkommit, ha» Uniform Partnership Act», »Uniform Negotiable Instruments Law» samt »Uniform Sales Act» fått den största praktiska betydelsen. Nackdelen med dessa lagkomplex är emellertid, att de täcka så relativt begränsade områden, varjämte det ej kunnat undvikas, att deras utformning kommit att avspegla de meningsskiljaktigheter, som utmärkt de olika domstolarnas tillämpning av ifrågavarande rättsregler.
    Med utgångspunkt från önskvärdheten att i största möjliga utsträckning söka reducera de svårigheter och den osäkerhet i rättstillämpningen, som blivit en följd av uppkomsten av mångfalden divergerande rättstolkningar, har American Law Institute med utarbetandet av dess Restatements beträtt en annan väg. Restatements representera närmast under institutets ledning gjorda urval av de bästa rättsreglerna för vissa viktigare rättsområden, vilka sedan som handböcker utgivas i form av en lagtext. Denna text är emellertid ej avsedd att av vederbörande lagstiftande församlingar helt eller delvis kodifieras. I motsats till vanligen förekommande amerikanska textböcker, vari som regel beträffande varje fall upptagas såväl den av vederbörande statliga domstolar i regel följda tolkningen, minoritetsuppfattningen samt ev. ytterligare variationer, ävensom den av de federala domstolarna fastställda tolkningen, hänvisa Restatements ej till några som helst utslag och åtföljas ej av någon motivering.
    Syftet med Restatements är sålunda att fastslå nu gällande rättsprinciper, som dessa utvecklats av respektive domstolar fram till de senaste

åren, och därmed skapa framställningar av rättsinnehållet, avsedda att tjäna som ledning för landets domarkår och praktiserande jurister i den utsträckning detsamma ej definierats i vederbörande statuter. I de fall, då direkta meningsskiljaktigheter uppstått beträffande någon särskild fråga, tvingas institutet att i sin framställning träffa ett val mellan de olika ståndpunkterna. Vid sådana ställningstaganden fattas det slutliga avgörandet som regel på grundval av i samband med förberedelsearbetena gjorda utredningar, med syfte bl. a. att klargöra orsakerna till dessa skiljaktigheters uppkomst. Ofta ha genom sådana utredningar ifrågavarande differenser kunnat definitivt elimineras, framför allt i de ej sällan förekommande fall, då deras ursprung hänfört sig till divergenser i den använda terminologien. En naturlig konsekvens härav har även blivit, att man vid utarbetandet av Restatements haft uppmärksamheten särskilt riktad på urvalet och användningen av ifrågakommande termer.
    Under hänvisning till ovanstående kan sålunda sammanfattningsvis sägas, att Restatements äro avsedda att fylla en dubbel uppgift, nämligen dels att vara en med så stor omsorg och noggrannhet utarbetad framställning av innehållet i gällande amerikansk rätt, såsom den utvecklats av de olika domstolarna, att såväl dessa som advokater och landets juridiska lärarkår skola kunna lita på den såsom korrekt återgivande rättens nuvarande innehåll i den mån detsamma ej redan på lagstiftningsväg fastslagits, dels även att med största möjliga klarhet och precision definiera de i vederbörande Restatement berörda rättsprinciperna.
    För att kunna bilda sig en uppfattning av de principer, som äro vägledande för institutets verksamhet på här ifrågavarande område, ävensom det sätt, på vilket man söker förverkliga syftet med Restatements, är det nödvändigt att även något känna till de arbetsmetoder, som komma till användning vid dessas tillkomst.
    Ansvaret för framställningens utarbetande vilar i första hand på den jurist, som av institutet utses för att i egenskap av rapportör (Reporter) förestå arbetet beträffande det rättsområde, som skall göras till föremål för vederbörande Restatement. Som rapportör söker institutet i största möjliga utsträckning att erhålla den främste av de landets rättslärde, som stå till förfogande för uppgiften. Vid sin sida har rapportören en särskild kommitté, bestående av domare, praktiserande advokater samt representanter för landets juridiska lärarkår. Med rapportören som ordförande sammanträder denna kommitté med jämna mellanrum för dryftande av preliminära utkast till de olika delarna av vederbörande Restatement, allteftersom dessa av rapportören framläggas. Detta första led i granskningsarbetet fortsättes, intill dess framställningen i sin helhet givits en så definitiv utformning, att den kan framläggas för institutets styrelse eller råd, vars medlemmar i sin tur representera snart sagt varje område inom Förenta Staternas rättsliv med domare och advokater i stor majoritet. Inom denna församling blir vederbörande framställning föremål för en fortsatt granskning både från de individuella

medlemmarnas sida och vid särskilda sammanträden, vid vilka alltid är närvarande den rapportör, som är närmast ansvarig för det till granskning föreliggande arbetet. Sedan ifrågavarande Restatement, ofta efter partiell omarbetning, formellt godkänts av styrelsen, utsändes den på remiss till institutets medlemmar, vederbörande advokatsamfund i de olika delstaterna samt andra personer och institutioner, som kunna väntas bli i tillfälle ingående granska framställningen och inkomma med yttrande däröver. Innan någon del av framställningen av institutet framlägges för allmänheten, fordras slutligen även, att densamma blir föremål för godkännande av institutets årsmöte, som i maj varje år hålles i Washington med primärt syfte att till ingående diskussion upptaga föreliggande utkast till olika delar av under utarbetning varande Restatements.
    Av vad ovan sagts framgår, att förarbetena till institutets handböcker kännetecknas ej blott av synnerligen ingående utredningar rörande det föreliggande rättsområdet utan även av en långtgående strävan att i största möjliga utsträckning låta vid dessa framkomma de olika synpunkter, som må förefinnas rörande det bästa urvalet av rättsregler för ämnet. Härutöver förtjänar även framhållas, att innan Restatements i sin slutgiltiga form av institutet utgivas, de i sin efter årsmötets godkännande föreliggande utformning (tentative drafts) distribueras bland institutets medlemmar, ledande advokatsammanslutningar samt de lärare vid universitetens juridiska fakulteter, vilkas undervisningsskyldighet omfattar det ifrågavarande området. Först sedan framställningen sålunda genomgått sista fasen i detta granskningsarbete, utgives den som institutets officiella Restatement. I sin slutgiltiga form är den ej avsedd att återgiva den ursprunglige rapportörens och den med honom samarbetande kommitténs synpunkter utan att utgöra consensus av juristuppfattningen i hela landet rörande området ifråga.
    En god uppfattning om den stora noggrannheten i och omfattningen av de förarbeten, som föregå det slutliga utgivandet av institutets handböcker, ¹ ger bl. a. det förhållande, att ehuru påbörjat redan 1923 som institutets första uppgift med den kände professorn SAMUEL WILLISTON vid Harvard University som rapportör dess »Restatement of the Law of Contracts»² ej förelåg i sin slutgiltiga utformning förrän 1932. Utöver detta verk ha senare följande arbeten utkommit. 1933 fullbordades institutets »Restatement of the Law of Agency»,² vars utarbetande letts av professorn WARREN A. SEAVEY vid nyssnämnda universitet. Detta arbete följdes hösten 1934 av de två första delarna av »Restatement of the Law of Torts».² Som rapportör för denna framställning har

 

¹ För utgivande och distribution av institutets arbeten har bildats The American Law Institute Publishers, St. Paul, Minnesota. I sin slutgiltiga utformning föreliggande Restatements kunna erhållas direkt därifrån eller från bokhandlare, t. ex. The Lawyers Co-operative Publishing Co., 149 Broadway, New York City. Här ovan nämnda s. k. tentative drafts kunna emellertid för en nominell kostnad rekvireras från American Law Institute, 3400 Chestnut Street, Philadelphia, Pa.
² Pris $ 12.00.

fungerat professor FRANCIS H. BOHLEN vid University of Pennsylvania, vilken även leder arbetet på de ytterligare delar, som f. n. äro under förberedning.
    Under år 1935 utkommo dels »Restatement of the Law of Conflicts of Laws»,¹ dels »Restatement of the Law of Trusts».² Som rapportör vid utarbetandet av dessa två sistnämnda framställningar ha fungerat professorerna JOSEPH H. BECK resp. AUSTIN W. SCOTT, båda f. n. knutna till Harvard University. År 1936 förelågo de två första delarna av »Restatement of the Law of Property».² Rapportör var i detta fall professor RICHARD R. POWELL vid Columbia University, som även leder arbetet på den tredje del, som f. n. är under utarbetande. Hösten 1937 utkom slutligen »Restatement of the Law of Restitution»,³ för vilken professorerna WARREN A. SEAVEY och AUSTIN W. SCOTT, båda vid Harvard University, fungerat som rapportörer.
    Förutom de ovan nämnda pågå dessutom förarbeten på ytterligare två framställningar, nämligen »Restatement of the Law of Security» samt »Restatement of the Law of Vendor and Purchaser».
    Med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan American Law Institute påbörjade sin verksamhet, måste varje försök till omdöme av värdet av hittills gjorda insatser ävensom möjligheten att i framtiden realisera uppställda syften med nödvändighet bli lidande av bristen på material. Att institutets upprättande och det under dess ledning igångsatta arbetet för framskapandet av en serie Restatements, täckande i första hand huvudområdena inom amerikansk civilrätt, inneburit ett av de mera värdefulla initiativen i modernt amerikanskt rättsliv, är otvivelaktigt. Av vad ovan anförts torde framgå, att man genom arbetets uppläggning sökt skapa bästa möjliga garantier för tillgodoseende av det alltmer kännbara behovet av större enhetlighet i rättstillämpningen. Ehuru det givetvis ännu är för tidigt att kunna bedöma, i vad mån de synbarligen högt ställda förväntningarna på Restatements' praktiska betydelse skola kunna realiseras inom en framtid, torde redan nu kunna sägas, att metoden att genom framläggande av ett på grundval av samarbete mellan landets främsta jurister gjort urval av de bästa rättsreglerna för ett givet ämne söka påverka domstolarnas rättstillämpning visat sig vara mera tidskrävande och förbunden med större svårigheter, än ursprungligen beräknats.
    De Restatements, som hittills föreligga i sin slutgiltiga form, täcka ju relativt begränsade områden och synas ännu så länge ha erbjudit större intresse för landets juridiska lärarkår än för advokater och av statliga och federala myndigheter samt näringslivet anställda jurister. Ehuru dessa senare kategorier, som tidigare framhållits, få tillfälle att på nära håll följa och även medverka vid dessa framställningars tillkomst, synes det hittills föreliggande materialet giva vid handen, att vederbörande domstolar ännu ej i någon större utsträckning kunnat påverkas av ifrågakommande Restatements. I olika sammanhang har framhållits,

 

¹ Pris $ 7.50.
² Pris $ 12.00.
³ Pris $ 9.50.

41—387004. Svensk Juristtidning 1938.

att detta förhållande i ej obetydlig utsträckning torde bero därpå, att vederbörande ej ägt tillgång till den utredning, som föranlett valet av den i ifrågakommande Restatement intagna rättsregeln.
    Framtiden får utvisa, i vad mån dessa förhållanden underliggande faktorer skola kunna framgångsrikt elimineras. Genom ledande advokatsamfund i hela landet pågå f. n. omfattande undersökningar rörande Restatements' mottagande, och senast influtna rapporter synas ge vid handen, att antalet fall, där domstolarna influerats av institutets framställningar, är i stigande. Som särskilt betydelsefullt betraktas det ovan berörda faktum, att efterhand fullbordade Restatements i så stor utsträckning lagts till grund för den juridiska undervisningen, då härigenom framtida juristgenerationer förväntas komma att i sinom tid verksamt bidraga till förverkligandet på den av American Law Institute inslagna vägen av en större enhetlighet i rättstillämpningen.
    New York City den 17 mars 1938.

Stig Unger.