Lagstiftning mot ungdomsbrottslighet i U. S. A. Fastän ett flertal av de amerikanska delstaterna var för sig vidtagit vittomfattande åtgärder för att motarbeta ungdomsbrottslighet, har kongressen hitintills underlåtit att utfärda federala bestämmelser rörande särbehandling av ungdomliga förbrytare. För att råda bot på detta ur sociologisk och humanitär synpunkt otillfredsställande förhållande har kongressen den 16 juni 1938 på justitieministerns förslag antagit en lag rörande behandlingen av ungdomliga förbrytare.
Lagen är tillämplig på personer i ålder ej över 17 år, om de begått gärning som enligt federal strafflag är belagd med lägre straff än dödsstraff eller livstids straffarbete. Justitieministern har tillerkänts rätt att i varje särskilt fall avgöra, huruvida den minderårige skall lagföras i vanlig ordning eller enligt den ifrågavarande lagen. För tillämpning av denna förutsättes den minderåriges skriftliga samtycke. Målet handlägges enligt lagen utan jury. Om den tilltalade befinnes skyldig, kan domstolen meddela villkorlig dom med övervakning, vilken ej må sträckas längre än till inträdet i myndighetsåldern. Domstolen har möjlighet att i stället överlämna den tilltalade till vård i uppfostringsanstalt. Behandlingen där må ej räcka längre än till dess den minderårige blir myndig och må icke överskrida maximum för det straff han kunnat få för brottet.
I. S.