Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1935 och 1936. Av Statistiska centralbyrån. Sthm 1938. VIII + 82 + 167 s. Kr. 1.70. — Sveriges officiella statistik. Rättsväsen.

    Den redan tidigare uppmärksammade förskjutningen mellan civila och kriminella mål (jfr SvJT 1936 s. 441) synes alltjämt fortsätta, i det de senare intaga en allt mer framträdande plats. Ännu 1932 uppgingo de till föga mer än 60 % av samtliga mål men äro nu uppe i 71.4 %. Även räknat i absoluta tal visa de civila målen tendens till minskning och de kriminella tendens till ökning. (De förra voro 1932 omkring 70,000 och 1936 omkring 50,000, medan motsvarande siffror för de senare voro resp. 105,000 och 125,000.) Påfallande är den stora ökningen i ansöknings- och anmälningsärenden, vilkas antal nådde sin kulmen 1935, ehuru den lagändring som medförde inteckningsförnyelsernas avskaffande trädde i kraft med ingången av nämnda år. Förklaringen är att söka framför allt däri, att man i stor utsträckning begagnat den från början av 1935 föreliggande möjligheten att få innehav av inteckningshandling antecknat i inteckningsprotokoll o. dyl. Ökningen torde emellertid också till stor del bero på den under senare år avsevärt stegrade fastighetsbildningen. Ett slag av ärenden förete dock en betydande tendens till minskning, nämligen konkursärendena. Dessa uppgingo 1932 till omkring 7,500 men 1936 till blott omkring 3,900.
    Det fullständiga ikraftträdandet av 1933 års domsagostadga har medfört, att förhållandevis allt fler tingssammanträden hållas under ordförandeskap av ordinarie domare, medan notarierna numera endast i mycket begränsad

670 LITTERATURNOTISER.omfattning få tjänstgöra som ordförande i häradsrätt. År 1935 höllos endast 58.4 % av samtliga lagtima ting eller allmänna sammanträden av ordinarie domare, men 1936 har denna siffra stigit till 71.6. Även för vikarierande eller biträdande domare eller sekreterare ha procenttalen ökats. För notarierna sjönko de däremot från 28.7 år 1935 till 4.7 år 1936.

Axel Lindskog.