Tidsskrift for Rettsvidenskap, årg. 51 h. 3 och 4. Både till omfång och innehåll särskilt betydande är den avhandling av HARTVIG NISSEN om »Strafferettsutviklingen i Tyskland», vilken påbörjas i h. 3 och avslutas i h. 4. Förf. tecknar i raska drag de vetenskapliga förutsättningarna till de skilda strafflagsförslag som under de närmaste 20 åren från 1909 räknat sågo dagens ljus i Tyskland utan att dock leda till ett förverkligande i lagstiftningen av de moderna idéer som kanske just i tysk kriminalpolitisk litteratur dryftats mera djupgående än på något annat håll. Nämnda lagförslag äro därefter föremål för en koncentrerad redogörelse, av vilken ganska tydligt framgår de svårigheter en total strafflagsreform erbjuder, särskilt när dess grundtankar bero på en kompromiss mellan gammalt och nytt på detta område. Nissen behandlar till sist på ett ingående och intressant sätt den senaste utvecklingen i tysk straffrättsdoktrin och kriminalpolitik med belägg från nationalsocialistiska auktoriteters skrifter och exempel från speciella straffrättsliga problem såsom försöksläran och ärestraffen. — F. SCHJELDERUP fortsätter i h. 3 med en artikel om »Legal tender og guldklausulsakene i amerikansk rettspraksis» sina i tidskriften förut publicerade studier över amerikansk konstitutionell praxis med en undersökning av de speciella problem som penningslagstiftningen under skilda epoker väckt till liv i Förenta staternas högsta domstol. Den även för svenska guldklausulmål betydelsefulla s. k. Joint resolution av år 1933 erhåller sin behandling med historiska paralleller. — JOHS. ANDENÆS levererar en undersökning »Om den subsidiære solidaritet i konkurs» med hänsyn särskilt till de spörsmål som väckas av »det navngivne handelsselskap» och dess konstruktion i norsk rätt. — H. 4 inledes med ett av den svenske justitieministern K. G. WESTMAN vid det nordiska interparlamentariska delegerademötet i höstas hållet föredrag över »Nordiskt samarbete på rättslivets område», där de vunna resultaten belysas genom en blick tillbaka och nya mål antydas för det fortsatta samnordiska lagstiftningsarbetet. — PER AUGDAHL analyserar det svårtolkade norska grundlagsbudet att »Ingen lov må gis tillbakevirkende kraft» och uppehåller sig vid den betydelsefulla frågan om följderna av att lagstiftaren överträder denna regel. Både i avseende å lagstiftningsaktens ogiltighet och den enskildes rätt till ersättning för det s. k. ingreppet i hans välförvärvade rättigheter har den norske høiesterett ställts inför delikata avgöranden av stor principiell räckvidd. — »Retsvidenskabens stilling i U. S. A.» utgör ämne för en