Andra huvudtiteln i statsverkspropositionen innehöll i år icke några nyheter av större intresse i fråga om domstolsväsendet. Vissa utbrutna partier upptagas i en särskild proposition nr 227, avlämnad d. 18 mars 1939 och avseende nedre justitierevisionens, hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas avlöningsanslag. Dröjsmålet har föranletts av att den på finansdepartementet ankommande prövningen av 1936 års lönekommittés förslag om lönereglering för icke-ordinarie personal (se SvJT 1939 s. 200 o. 295) ej tidigare slutförts.
    Beträffande fyllandet av behovet av extra föredragande i justitierevisionen har man avstått från att inrätta tjänster av den mera fasta natur som de extra ordinarie befattningarna äga (se finansdep:ts prop. nr 218 med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. s. 17). De nuvarande förordnandena att vara extra revisionssekreterare skola i stället ersättas med förordnanden att för viss tid eller tills vidare fullgöra på revisionssekreterare ankommande göromål. Dessa t. f. revisionssekreterare tillförsäkras samma löneförmåner som de ordinarie.
    Till förebyggande av en icke önskvärd stegring av arbetsbalansen i Göta hovrätt föreslås en utökning av hovrättens personal under nästa budgetår med två extra ledamöter (prop. 227 s. 11). Två av hovrätterna (Göta och Skånska) hade förnyat tidigare framställda förslag om inrättande av förste fiskalsbefattningar i 24 löneklassen. Av samma skäl som förra året (se SvJT 1938 s. 169) — att härigenom skulle tillskapas befattningar av annan art i lönetekniskt hänseende än de befattningar som finnas i hovrätterna — upptogos dessa förslag icke heller i år till närmare övervägande. Däremot föreslås en höjning av antalet extra fiskaler i hovrätten över Skåne och Blekinge till sex. De ordinarie fiskalstjänsterna, vilka numera samtliga äro vakanta, föreslås indragna. De särskilda grunder i avlöningshänseende som f. n. gälla för vissa icke ordinarie befattningshavare vid hovrätterna enligt K. brev 13 maj 1938 skola i huvudsak bibehållas (se nästa notis).
    Samtliga hovrätter hade framställt i princip överensstämmande önskemål om inrättande av ökat antal biträdande domarbefattningar i domsagorna (se

 

380 NOTISER.SvJT 1938 s. 736). Departementschefen har (prop. s. 22) funnit det lämpligaste medlet att — med behörigt hänsynstagande till processlagberedningens förslag om anställande av sekreterare i domsagorna samt utan föregripande av den pågående utredningen angående domsagornas organisation — inom en begränsad kostnadsram avhjälpa de anmärkta missförhållandena (att i vissa större domsagor den dömande verksamheten kommit att åvila sekreterarna i en omfattning som med hänsyn till dessas ringa erfarenhet såsom domare icke vore lämplig) vara, att medel ställas till K. M:ts förfogande för att i domsagor, där domarverksamhet i särskilt hög grad utövas av sekreteraren, tillförsäkra denne sådan ersättning att befattningen kan besättas med en assessor. För ändamålet begäres en anslagshöjning med 20,000 kr., motsvarande merkostnaden för 7 à 8 assessorer under ett år. Den skyldighet att tjänstgöra såsom biträdande domare, som enligt KK 26 maj 1933 åligger assessor, torde — yttrar departementschefen — utan vidare äga tillämpning även å sekreterartjänstgöring av den innebörd som föreslagits. I samband med anslagets beviljande synes emellertid böra övervägas, huruvida icke, till förebyggande av alltför täta ombyten å ifrågavarande befattningar, den tid varunder assessor skall vara skyldig att tjänstgöra som biträdande domare eller sekreterare bör utsträckas (s. 22). I gällande bestämmelser angående särskild ersättning till icke-ordinarie befattningshavare i hovrätt för extra kostnader i anledning av domsagotjänstgöring föreslås beträffande assessorerna — vilka ej sällan hunnit bilda familj och för vilka domsagoförordnanden därför kunna medföra kännbara ekonomiska uppoffringar — en höjning av maximum för den årliga ersättningen för extra kostnader från 800 till 1,000 kr. (s. 23).
    Bland de av riksdagen under andra huvudtiteln i enlighet med statsutskottets utlåtande nr 2 redan beviljade anslag märkas följande. Anslagen till anskaffande av nya fastighetsböcker för landet (reservationsanslag) och till uppläggande av nya fastighetsböcker för landet (förslagsanslag) hava höjts med resp. 50,000 och 20,000 kr. till 150,000 resp. 120,000 kr. (se SvJT 1938 s. 170). Förslagsanslaget till kostnader enligt lagen om fri rättegång har höjts med 25,000 kr. till 500,000 kr. Understödet åt offentliga rättshjälpsanstalter utgår fortfarande såsom förslagsanslag med 60,000 kr. Till resestipendier åt domare och domaraspiranter anvisas ett reservationsanslag av 10,000 kr., men motioner (av hrr A. Roos, K. Schlyter, B. Gezelius och Th. Bergquist) om liknande anslag till resestipendier åt advokater avslogos. Justitiedepartementets anslag till kommittéer m. m. höjes, för bekostande av strafflagberedningen, från 250,000 kr. till 290,000 kr. Den av riksdagen begärda utredningen angående beredande av traktamentsersättning åt nämndemännen (se SvJT 1938 s. 170) har icke heller i år föranlett något förslag.