Samling af Danmarks Love 1938 udgivet af M. KARNOV med Kommentarer under Redaktion af STEPHAN HURWITZ. København 1938. Forlag: M. Karnov. XXIV + 1902 s. Inb. Kr. 45.00.

 

    När år 1937 O. A. BORUM och VINDING KRUSE utgåvo en samling av Danmarks lagar i ett band, kunde recensenten i SvJT (1938 s. 374) med ett visst fog säga att Danmark följt ett »uråldrigt» exempel från Sverige. Med ovanstående kommenterade lagsamling i ett band presterar Danmark ett exempel, som Sverige svårligen i brådrasket torde vara i stånd att följa.
    I motsats till Borum-Kruses lagsamling, liksom till P. I. PAULSENS Norges Lover, har Karnov-Hurwitz ordnat det gigantiska lagmaterialet systematiskt i stället för kronologiskt. Härigenom blir lagsamlingen givetvis lättare tillgänglig för gemene man, liksom för en läsare från annat nordiskt land. En svensk jurist frapperas omedelbart av att lagsamlingen icke börjar, utan slutar med vad som svarar mot våra giftermåls- och ärvdabalkar. I stället inledes lagverket med Danmarks Riges Grundlov av den 5 juni 1915 såsom första lag under avdelning I, Statsretlige Love (underavd. A. Grundloven, Rigsdagsvalgloven, Tronfølgeloven m. v. B. Indfødsret. C. Værnepligt. D. Ekspropriationslove. E. Tjenestemandsloven). Avdelning II, Folkeretlige Love, upptager Forbundspagt for Folkenes Forbund, Briand-Kelloggpagten och DanskIslandsk Forbundslov. Härefter följa: III Kommunale Love, IV Skolelove, V Kirkelove, VI Forsørgelseslove og sociale Forsikringslove, VII Skatter og Afgifter (A: til Staten, B: til Kommunen), VIII Arbejderlovgivningen, IX Landbolove (med fem underavdelningar), X Søfartsog Fiskerilove, XI Trafiklove og Vejlove, XII Bygnings- og Brandvæsenslove m. v., XIII Sundhedslove, XIV Mønt, Tid, Maal og Vægt. Först härefter komma de till straff-, process- och privaträtten hörande författningarna: XV Straffelove og Politilove m. v., XVI Retsplejelove, XVII Formueretlige Love (A. Almindelig Formueret, B. Pengevæsen, C. Selskabslove, D. Forsikring, Erstatning m. v., E. Ejendomsret, Pant, Leje m. v., F. Eneretslove), XVIII Nærings- og Konkurrenceret, XIX Person-, Familie- og Arveretslove. Lagsamlingen avslutas med XX Love, udkomne under Værkets Trykning, och XXI Midlertidige Love og Kriselove.
    Lagverkets oerhörda omfattning har lättast åskådliggjorts genom denna förteckning över huvudorden i det 15 sidor starka registret, vars överskådlighet ytterligare underlättas därigenom att rubrikerna

 

till huvudlagarna tryckts med fetstil.¹ Självfallet rymma bandets 1900 sidor icke alla i Danmark gällande författningar. Enbart realregistret över dessa i O. A. BORUMS Dansk Lovsamling 1665—1930 i fem band (se SvJT 1932 s. 150) upptager 250 sidor.
    Naturligtvis kan icke det svenska exemplet med hela nya lageditioner — från Lundequist, Arwidsson och J. W. Schlyter till Skarin, Uppström, Westring och Skarstedt — efterföljas beträffande en lagsamling av sådan omfattning som Karnov-Hurwitz. Behovet av en lagsamling som ständigt är bragt up to date tillgodoses emellertid av det danska företaget genom en mycket sinnrik anordning. Ny upplaga är avsedd att skola utkomma vart sjätte år. Under de mellanliggande fem åren utkommer årligen ett tillägg (å 5 kr. 55 öre), och boken säljes blott med bindande abonnemang på dessa tillägg under närmaste femårsperiod. I varje nytt tillägg avtryckes vad som fortfarande gäller av föregående tillägg, så att lagsamlingen städse är komplett med anlitande av senast utkomna tillägg. Med varje tillägg följa nya register till hela verket, såväl det systematiska som det alfabetiska. Därvid utrensas allt dött stoff ur de gamla registren.
    Det nya i den föreliggande tredje upplagan av Karnovs lagsamling ligger — utom i en väsentlig utvidgning av lagmaterialet — däri att lagarna försetts med kommentarer. Det är prof. STEPHAN HURWITZ som åtagit sig ansvaret för denna grannlaga uppgift. Huvudvikten i kommentaren, vilken är anbragt som petitnoter å varje sida, har lagts på litteratur- och prejudikathänvisningar. Vid alla viktigare lagar sker sålunda hänvisning icke blott till läroböcker och handböcker i ämnet samt redan existerande lagkommentarer utan även till avhandlingar och artiklar av särskild betydelse. Beträffande de viktigaste lagarna eller lagområdena lämnas kortfattade historiska översikter, och överallt framträder i kommentaren en strävan att lämna en kort orientering med hänsyn till härskande teori och praxis.² Hurwitz har för

 

¹ I en ny upplaga skulle man vilja rekommendera att i enahand syfte nyttan av sidrub riker tillgodogjordes på det sätt att huvudavdelningarna angåves i sidrubrik å vänster sida och underavdelning eller vederbörande författning å högersida.

² Såsom exempel på en översiktlig inledning till en större lag må anföras följande förträffligt orienterande not till Borgerlig Straffelov 1930:
»Strfl erstatter Strfl. 1866 (og en Række særlige Straffebestemmelser, se Strfl Ikrafttrl §§ 2 og 3), og Reglerne i den alm. Del finder Anvendelse paa alle borgerlige strafbare Forhold, jfr. § 2. Den væsentlige Forskel mellem Strfl. og Strfl. 1866 bestaar i, at Strfl. i højere Grad tilstræber en individuel Behandling af Forbrydere (jfr. AUG. GOLL i NTfS 32 22 ff om Strfl.s Forhold til Kriminalbiologien: en subjektiv Repressionsmaade i Stedet for den objektive), jfr. navnlig de ændrede Regler om utilregnelige Forbrydere (herunder Psykopater), §§ 16, 17, 70, 71, Indførelse af Arbejdshus og Sikkerhedsforvaring overfor Recidivister (Personer, der stadig begaar Forbrydelser), jfr. §§ 62—69, af Ungdomsfængsel overfo runge Forbrydere, jfr. §§ 41—43, jfr. ogsaa Reaktionerne overfor berusede Forbrydere, §§ 18, 62,4., 72, 73, 85, 138, og endelig den Udvidelse af Strafferammerne, der i Alm. er foretaget (jfr. i denne Forbindelse Dødsstraffens og Tugthusstraffens 

kommenteringen begagnat sig av en medarbetarstab av icke mindre än tolv unga friska krafter, bland vilka man med tillfredsställelse ser den utvalda skaran av studentdeltagare i 1936 års nordiska juriststämma i Sigtuna representerad på banklagstiftningens område; mer än hälften ha varit sekreterare i ministerierna och ett par äro universitetsmanuduktörer vid sidan av sin advokatverksamhet. Medarbetarnas stora antal måste givetvis, särskilt vid det första försöket, såsom utg. påpekar, medföra en viss ojämnhet i principerna för kommenterandet.¹ Men detta är ju av helt underordnad roll i jämförelse med allt vad lagverket ger. Om, såsom man säkert kan påräkna, de årliga tilläggen fylla de löften huvudsamlingen givit, har Danmark i detta laglexikon erhållit en rättsencyklopedi som tack vare den ständiga förnyelsen icke föråldras.
    Vid det forcerade lagstiftningsarbete som på alla livets områden för närvarande pågår i Sverige yppa sig ofta svårigheter att erhålla uppgifter om gällande lagregler i våra närmaste grannländer. Även om man förfogar över lag och litteratur i ämnet, kunna senare genomförda lagändringar allt för lätt undgå den upplysningssökande. Den föreliggande nya danska lagsamlingen, som spänner över nästan hela rättsväsendet utom tullagstiftningen och några mera speciella avgiftslagar, kommer med de fastslagna principerna för dess årliga förnyelse att bliva till en ovärderlig hjälp i alla departement och kommittéer som hava att göra sig underrättade om vad som gäller i det studerade ämnet i vårt södra grannland. Även om lagsamlingen i sitt hemland i främsta rummet söker sitt klientel bland affärsfolk och menige man och sålunda främst utgör en lekmannens lagbok, kommer densamma för den svenske juristen att utgöra den lättast tillgängliga vägledningen för inträngande i dansk lagstiftning, närhelst behov härav yppas. Frågan om en svensk lagedition för menige man har på senare tid diskuterats här i landet. En efterbildning av föreliggande danska lagsamling i samma dimensioner är kanske icke tänkbar vid sidan om våra årliga lageditioner med deras inarbetade kundkrets, men frågan är om icke ett företagsamt svenskt förlag, som ville gå in för en masspridning av svensk författningskunskap under samarbete med målsmän för folkbildningsarbetet, skulle finna alla behövliga uppslag för tankens lyckosamma genomförande i Karnov-Hurwitz' Samling af Danmarks Love. Utgivarna skulle säkerligen icke illa upptaga att få tjäna som mönster och förebild i ett naboland.

K. Schlyter.

 

Afskaffelse). — Derimod tillader Reglerne om Fortabelse af borgerlige Rettigheder, jfr. § 78, hvilken efter Strfl. udtales i dommen, ikke i samme Omfang Hensyntagen til individuelle Forhold.»

¹ Medan 1916 års Lov om Rettens Pleje sålunda är försedd med en fullständig förteckning över lagens förarbeten — 1868 års Proceskommissions Udkast 1875, 1876 och 1877, Proceskommissionens af 1892 trenne Udkast 1899 och Betænkning 1930 af Justitsministeriets Udvalg af 7. Juni 1929 — saknar man motsvarande värdefulla historik beträffande 1930 års Straffelov.