Le Nord. Revue Internationale des Pays du Nord. Årg. 1938, tidskriftens första, inledes med en redaktionell programförklaring vari hävdas de små staternas och särskilt de nordiska ländernas betydelse för det internationella samarbetet, icke minst på rättens område. Tidskriftens syfte förklaras vara att giva uttryck för de nordiska ländernas idéer och ideal och att för utländska läsare framlägga dessa länders uppfattning om framåtskridande och samförstånd mellan folken ävensom deras sätt att i praktiken realisera dessa idéer. — Årgången innehåller bl. a. några uppsatser av allmänt juridiskt intresse. Sålunda ger RICKARD SANDLER i artikeln Neutralité nordique en överskådlig framställning av det nordiska neutralitetsbegreppet. BIRGER EKEBERG lämnar en orienterande exposé över nordiskt samarbete på det rättsliga området i uppsatsen Die nordische Zusammenarbeit auf dem Gebiete der Gesetzgebung. De båda artiklarna La Neutralité des Iles d'Åland av RUDOLF HOLSTI och La Question d'Aland av ÖSTEN UNDÉN innehålla bl. a. värdefulla redogörelser för den rättsliga aspekten på Ålandsproblemets olika sidor. I uppsatsen Der nordische administrative Verband av NIKLAS A. LINDHULT lämnas en framställning av nordiskt samarbete på det administrativa området och slutligen återfinnas i tidskriftens kvartalsöversikter redogörelser för vissa lagstiftningsfrågor av allmänt intresse.

T. L.

 

    Recueil de Documents en Matière Pénale et Pénitentiaire, den internationella penitentiära kommissionens dokumentsamling, innehåller i årg. 1938 (vol. VII) följande redogörelser för svensk strafflagstiftning. I första häftet (s. 70—89) behandlar K. SCHLLYER 1936 års lagstiftning om upphävande av vissa straffpåföljder ävensom 1937 års lagar om verkställighet av bötesstraff, om tvångsuppfostran samt om förvaring och internering i säkerhetsanstalt. I häft. 2—4 (s. 215—227) redogör R. BERGENDAL för lagen 21 maj 1937 om ändring i vissa delar av strafflagen. Andra häftet av årg. 1939 (vol. VIII) innehåller en artikel av H. GÖRANSSON om 1938 års stadgor ang. vård och behandling i statens fångvårdsanstalter samt av dem som ådömts ungdomsfängelse (s. 164—199).

T. L.

 

 

WILHELM SJÖGREN. Domaremakt och rättsutveckling. TfR 1916 s. 325—373.

 

    Såsom ett apropå till och en avslutning av diskussionen i SvJT mellan justitierådet Guldberg och advokaten Schartau om domstolarnas lagande

 

efter lägligheten återgives här följande citat ur Wilhelm Sjögrens berömda uppsats i TfR 1916.
    »Reaktionen mot domaremaktens självverksamhet inträder förr eller senare, och vad som tidigare framstod såsom naturlig billighet ter sig senare såsom ett godtycke, vilket i rättsäkerhetens intresse bör begränsas genom lagstiftarens abstrakta normer. Det är motsatsen mellan den rättsskipning, som framför allt söker nå konkret rättvisa, och den som företrädesvis vill fastställa en regel som kan göra anspråk på en viss allmängiltighet. Denna motsättning genomgår hela rättsskipningens historia. Mellan dessa båda poler svänger ock varje tids rättsskipning som en pendel. Otaliga skiljaktiga domslut hava häri sin förklaringsgrund.» (S. 329.)

Kjs.