L. S. PENROSE. Mental Disease and Crime: Outline of a Comparative Studyof Europian Statistics. (The British Journal of Medical Psychology 1939.)

 

    Förf:s jämförande undersökning över sambandet mellan psykisk sjukdom och brott ger bl. a. den intressanta, men ingalunda oväntade upplys. ningen att antalet personer som dömts till straff och antalet vårdplatser för sinnessjuka och abnorma står i omvänt förhållande till varandra. I somliga europeiska länder finns det flera människor i fängelser än på sinnessjukhus, i andra däremot är antalet å sinnessjukhus vårdade mycket större än antalet fångar. Såsom allmän regel gäller att om fångantalet är stort, så är populationen å hospitalen liten och tvärtom.
    Även den intressanta frågan om proportionen mellan sinnessjuka och imbecilla på sinnessjukhusen har av förf. särskilt beaktats. Hans undersökning visar att största antalet omhändertagna imbecilla förekommer i Danmark (36.8 % av hela antalet omhändertagna) och lägsta i Finland (0.7 %), medan Sverige, England och Tyskland kommer närmast Danmark med resp. 22 %, 20.5 % och 18 %. Den ytterligt låga siffran för Finland kan möjligen hänvisa på en av de faktorer som gör att vissa slag av brottslighet är så talrikt förekommande i detta land.
    En jämförelse mellan åtgärderna för sinnessjuka och abnorma i fjärran östern och i de östra, centrala och västra delarna av Europa synes visa att det finnes en kontinental gradient från öster till väster och i viss mån från söder till norr, vilken åskådliggör utvecklingen av sinnessjukas och abnormas vård. Det faktum att fångantalet i östern är relativt litet medan det däremot är stort i östra delarna av Europa anger att institutionerna för omhändertagande av icke önskvärda samhällselement utvecklas progressivt. Troligen förhåller det sig så att första försöket att ingripa mot dessa människor består i att skaffa fängelser för att straffa dem, i förhoppning att de skall förvandlas till goda medborgare. Sålunda uppstår i samhället först ett rättskipningssystem med fängelser. Sedermera utvecklas den mediko-psykologiska attityden mot brottet. Människor som under tidigare utvecklingsskeden skulle ha låsts in i fängelser blir nu föremål för medicinsk undersökning och behandling. Denna uppfattning får ett visst stöd i historiska fakta rörande de sinnessjukas behandling i olika länder: i gamla tiders »dårhus» förvarades de sjuka, slagna i bojor, liksom fångar. En staty över en av

 

550 LITTERATURNOTISER.den moderna psykiatrins föregångsmän, Pinel, framställer honom också såsom lösande de sinnessjukas bojor.
    I en intressant tabell jämför förf. 15 europeiska stater med hänsyn till folkmängd, befolkningstäthet, antal sinnessjukvårdfall, mortalitet, självmordsfrekvens, födelsetal, fångantal och antal dödsfall genom mord. I fråga om självmordet visar denna tabell att det lägsta talet (0.03 ‰) finns i irländska fristaten vilken har det högsta antalet vårdplatser för sinnessjuka och abnorma (7 ‰), medan det högsta självmordstalet (0.32 ‰) finns i Ungern som har helt få vårdplatser för sinnessjuka.
    Beträffande sambandet mellan antalet vårdplatser för sinnessjuka och abnorma samt mord anger förf. några belysande siffror från Italien. Medan antalet vårdplatser för sinnessjuka år 1925 utgjorde 60,306, år 1932 var 77,724 och år 1935 hade stigit till 85,409, så utgjorde mordsiffrorna underåren 1932—35 resp. 1,834, 1,612, 1,597 och 1,473. Medan hospitalspopulationen växte med 2,000 om året minskades antalet mord med i medeltal 120 per år. Enligt tabellen är den högsta korrelation som över huvud taget förekommer mellan de studerade företeelserna den som representerar dissociationen mellan antalet hospitalsfall och antalet mord (= — 0.72 + 0.20). Förutom mordfrekvensen var även fångantalet, födelsetalen samt i ringa utsträckning självmord och mortalitet dissocierade från frekvensen av hospitalsfall. Alla dessa faktorer var också negativt korrelerade med befolkningstätheten.
    Såsom undersökningens förnämsta resultat betraktar förf den avgjorda oförenligheten mellan en högt utvecklad sinnessjukvård och stort behov av fångvårdsplatser, vilket visar att åtgärder för medborgarnas psykiska hälsa kan bidraga till att förebygga förekomsten av grova brott, i synnerhet mord.

Olof Kinberg.