UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1938.1

 

Av HOVRÄTTSASSESSORN ERIK ALEXANDERSON.

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK.

 

Andenæs, Johs. Den norske straffedommers utdannelse. NKÅ s. 308—318.
Augdahl, Per. Ingen lov må gis tilbakevirkende kraft. (Grunnlovens § 97.) TfR s. 379—407.
Carlson, B. C. Culpa-regeln och domarens fria prövning. JFFT s. 466—490.
Eberstein, Gösta. Replik om polemik och systematik. TfR s. 40—45.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE S. 218—220.
Fries, Peter A. Hur framställes svensk rätts- och samhällsvetenskap för utländsk publik? SvJT s. 129—141.
 — —. Cardozo och modern amerikansk juridik. SvJT s. 512—517.

Hartwig, Ernest. En ny juridisk Eksamensordning. J s. 290—292.
Hassler, Åke. Rättsvetenskapen i nöd. SvJT s. 15—23.
Kruse, Vinding. Retskilderne. J s. 541—601.
Malmström, Åke. Några drag ur de senaste årens tyska rättsutveckling. TfR s. 90—108.
Reitzel-Nielsen, Erik. Juristforbundet gennem tyve Aar. J s. 205—262.
Reuterskiöld, C. A. »Rättshistoria med romersk rätt». SvJT s. 146—147.
Sachs, Poul Mikael. Retsvidenskabens Stilling i U. S. A. TfR s. 432—449.
Schartau, Yngve. Några reflexioner rörande det allmänna förtroendet för våra domstolar. TSA s. 61—68.
Ang. samma ämne SUNE WETTER S. 109—113 och OLOF BEHM S. 114—117.
Undén, Östen. Om rättsmissbruk eller s. k. chikan. JFFT s. 10—30.
Unger, Stig. American Law Institute och dess Restatements. SvJT s. 604—610.
Westman, K. G. Rättsordningen. SvJT s. 307—310.
 — . Nordiskt samarbete på rättslivets område. TfR s. 367—378.
 — —. Lag och förvaltning. FT s. 5—13.
Wickström, Hugo. Egyptiska rättsförhållanden. SvJT s. 244—247.
Åkerman, Johan. Statsvetenskaplig examen — mål och medel. ST s. 393—422.
Ostlid, Henry. Om målbruk i statstjenesten. TfR s. 597—603.

 

RÄTTSHISTORIA.

 

Almquist, J. E. David Nehrman och den juridiska undervisningen I—II. SvJT s. 55—63, 298—306.
Hellner, Joh. Några minnen från lagbyrån. SvJT s. 5—14.
Hemmer, Ragnar. 1734 års lags civilrättsliga stadganden om bin i rättshistorisk belysning. JFFT s. 193—229, 305—328.
Kallstenius, Gottfrid. Ur värmländska domböcker från 1600-talets förra hälft. SvJT s. 681—689.
Leesment, Leo. Den estländska privaträttens utveckling. SvJT s. 325—329.
Pfeiffer, K.-F. Ur ett tingsställes historia. (Allekvia). SvJT s. 397—399.

 

OBLIGATIONSRÄTT.

 

Amnéus, Johan. Krigsförsäkring inom sjöförsäkringen. NFT s. 29—44.
Ang. samma ämne Louis E. GRANDJEAN s. 216—220.

 

1 Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis. — FT = Förvaltningsrättslig tidskrift. — J = Juristen. — JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — NAT = Nordiskt Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. —NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd. — NKÅ 1937 = Nordisk kriminalistisk årsbok 1937, tr. 1938. — NR = Norsk Retstidende. — NT = Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri. — NTfIR — Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — SLT = Svenska läkartidningen. - ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SSkT = Svensk skattetidning. — SSpT = Svensk sparbankstidskrift. — SvJT = Svensk Juristtidning. — SvStT = Svenska Stadsförbundets tidskrift. — SvT = Svensk Tidskrift. - S& HR = So- og Handelsrets Tidende.—TfR = Tidsskrift for Rettsvidenskap. — TSA = Tidskrift för, Sveriges Advokatsamfund. — UfR = Ugeskrift for Retsvæsen. 

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1938. 677Andersen, Kristen. Selvdømmeklausuler i forenings- og sammenslutningsretten. TfR s. 550—568.
Bergquist, Thorwald. Förslag till reformerad hyreslagstiftning. SvStT s. 360—364.
Christensen, Knud. Nogle Bemærkninger om Begunstigelsen i Livsforsikring. NFT s. 329—340.
Dahl, Dagfinn. Et nytt trekk i engelsk erstatningsret: Loss of expectation of life. TfR s. 522—530.
Ekdahl, Curt. Om förmånsrätt för lönefordran. SvJT s. 152—154.
Frost, J. L. I hvilket Omfang har den, der medvirker ved Indgaaelse af Ejendomshandeler etc., Krav paa Salær? UfR s. 181—196.
Heckscher, Gunnar och Robbins, James J. Amerikansk arbetsrätt. ST s. 69—80.
Hoel, G. Astrup. Hovedårsaksprinsippet. NFT s. 149—170.
Ang. samma ämne J. OVERGAARD S. 474—480.
von Holstein, Huno. Nogle Spørgsmaal vedrørende Lejelovene. J s. 505—508.
Ang. samma ämne HERMOD LANNUNG s. 523.
 — . Om Forhøjelse af Lejen for Boliger og Butikker. UfR s. 109—111.
Karlgren, Hjalmar. Några aktierättsliga anteckningar i anledning av ett par rättsfall. SvJT s. 187—213, 715—716.
Ang. samma ämne GÖSTA FREDENBERG s. 714—715.
 — —. Den allmänna skadeståndsläran. SvJT s. 353—374.
 — —. Ett föreningsrättsligt rättsfall. TSA s. 57—60.
Knoph, Ragnar. Omkring gullklausuldommen. TfR s. 46—58.
Kruse, Vinding. Saakaldte Akkomodationsobligationer. UfR s. 197—200, 229.
Lund, Ole. Forretningsfolks leiekontrakter. Beskyttelse av oparbeidet good-will. TfR s. 108—119.
Nial, Håkan. Nya aktiebolagslagar i Tyskland och Schweiz. SvJT s. 321—325.
Parmala, H. A. Finska trafikförsäkringen vid vändpunkten. NFT s. 203—208.
Paulsen, Wagn. Mellemrente. UfR s. 200—204.
Petersen, Kaj. Nogle Bemærkninger til Funktionærloven. J s. 421—434.
Popp-Madsen, C. Ægteskabsret og Forsikringslovgivning. J s. 198—204.
Ramberg, Johan. Utlännings förvärv av svenska bankaktier. SvJT s. 105—116.
Ramming, A. Telegrafverkets frihet från ansvar för skada och förlust genom oregelmässigheter i telegraf- och telefontrafiken. FT s. 136—140.
Rasmussen, Ove. Færdselslovs-Udkastets Regler om Erstatning og Forsikring. J s. 101—111.
Ringberg. Om Opsigelse af beskyttede Erhvervslejemaal. UfR s. 174—175.
Schedin, Arne. Om uppskattning av livräntas kapitalvärde. SvJT s. 148—152.
Schjelderup, F. Legal tender- og gullklausulsakene i amerikansk rettspraksis. TfR s. 265—298.
Steenstrup, Chr. Forsikring av lystfartöier. NFT s. 190—202.
Ussing, Henry. Forsikringsaftalelovens § 25, 2. Pkt. UfR s. 65—77, 89.
Ang. samma ämne N. H. BACEE S. 87—89.
 — —. Nye Erstatningsregler for Motorkøretøjer. UfR s. 93—106.
 — —. Guldklausullovene og Ordre public. UfR s. 106—108.
 — —. Bør Overdragelser være abstrakte? UfR s. 143—146.
 — —. Ny Gældsbrevslov, Mortifikationslov m. m. UfR s. 149—153, 277—288.
 — —.  Offentlige Effekter i Noteringslovgivningens Forstand. UfR s. 289—292.
 — —. Hvem kan underskrive Noteringsbegæring? UfR s. 348—350.
 — —.  Omstødelse af Betaling, der indgaar efter Skyldnerens Død. Betaling gennem Checkclearing. UfR s. 233—241, 305—311.
Östman, C. G. Automobilförsäkring i England. NFT s. 497—518.
Øvergaard, T. Nogen bemerkninger om hovedårsakslæren i sjø- og ulykkesforsikring. TfR s. 171—191.

 

SAKRÄTT.

 

Bomgren, Gunnar. Några ord om möjligheten att sakrättsligt avskilja klientmedel. TSA s. 131—140. Jfr s. 200—215.
Cohn, Albert. Ejerskifteafdragets Forfaldstid. UfR s. 319—320.
Ang. samma ämne KNUD JARNER s. 320.

 

678 ERIK ALEXANDERSON.Jensen, Tage Holmboe. Ejendomsforbeholdet i kritisk Belysning. J s. 605—615.
Kramer, I. Ett spörsmål om skogsfångs- och mulbetesservitut. SvJT s. 317—318.
Rosander, E. Några anmärkningar i fråga om säkerhetsgranskningen vid inteckningslån. SSpT s. 617—629.
Vimmerslev, H. H. Et Par Tinglysningsproblemer. UfR s. 311—318.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 331—332.
Wöhler, K. H. De nya fastighetsböckernas uppläggande. SvJT s. 400—403.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

 

Andenæs, Johs. Sinnsvekkedes testasjonshabilitet. TfR s. 59—65.
Dige-Petersen, K. Nogle Bestemmelser om Hjemgivelse af Plejebørn. UfR s. 81—87.
Essen-Möller, Erik. Positiv faderskapsbevisning. SLT s. 345—348.
Grönwall, Tage. Den nya engelska skilsmässolagen. SvJT s. 420—425.
Hamilton, Arran. God man för fideikommisskapital. SvJT s. 319—320.
Hansen, Mørk. Svensk Forslag til Ar
vegaardslovgivning. J s. 77—89.
Harbou, Niels. Om Fortolkning af § 5, Stk. 1, i Arveloven af 1926. J s. 416—420.
Ang. samma ämne C. POPP-MADSEN s. 434—435.
Hastrup, Aage. Faderskabssager. J s. 32—47.
Hesselbjerg, M. Om Ejendomsret og Arveret til Landbrugsejendomme. UfR s. 117—132.
Hult, Phillips. Om dödsgåvor. TfR s. 192—217.
Ipsen, Svend. Et Sporgsmaal om Domme i Faderskabssager, anlagt inden Barnets Fødsel. J s. 335—340.
Jensen, Tage Holmboe. Samkvemsretten. UfR s. 214—220.
Persson, Wilhelm. Några reflexioner kring medlingsinstitutet. TSA s. 69—72.
Ang. samma ämne GEORG STJERNSTEDT s. 72—74 och NILS EDLING s. 141.
Rudbeck, Aage. Nogle Tvivlspunkter i Børnelovene af 7. Maj 1937. UfR s. 57—60.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.

 

Alten, E. Sjølovsrevisjonen. TfR s. 489—521.
Bang-Jensen, Povl. Dansk Konkurrence- og Kartellret. J s. 169—178.
Botolfsen, J., m. fl. Klassregistrering för varumärken. NIR s. 131—139.
Dahlgren, Rolf. Om skyldighet att medföra deklarations- eller tillståndsbevis vid bärande av skjutvapen. SvJT s. 596—598, 718—719.
Ang. samma ämne P. v. S[ETH] s. 716—718.
Ehlers, Hans. Fautfrakt og interessekompensasjon. ND s. 177—183.
Ang. samma ämne J. JANTZEN s. 183—188.
Gram, Per. Arrest av skib i England. ND s. 17—30.
Hjejle, Bernt, og Madsen-Mygdal, N. P. Attestoverdragelse. J s. 617—641.
Jacobsen, Poul. Streiflys over dansk Patentret og Retspraksis i Patentsager. NIR s. 4—20.
Jantzen, J. Kommentar (till en dom av Frostatings lagmanns-rett betr. sjöpanträtt). ND s. V—XXI.
Lindgren, B., m. fl. Patentanspråken såsom uttryck för ett beviljat patentskydds omfattning och innebörd. NIR s. 119—130.
Møller, Julius. Patentkrav och Beskyttelsesomaade. NIR s. 98—118.
Neumeyer, Friedrich. Missbruk av patenträtt genom bestämmelser i licensavtal. NIR s. 140—148.
Nilsson, Einar. Om rätt att återställa brandskadad byggnad. SvStT s. 94—97.
Nordfelt, Hjalmar. Ändrade bestämmelser om användningen av sparbanks vinstmedel. SSpT s. 1—10, 160—163.
Petersen, Fr. V. Bestemmelserne om Strandfredning m. m. i Naturfredningsloven af 7 Maj 1937. NAT s. 25—37.
Relander, H. M. J. De nya lagarna om försäkringsbolag och försäkringsinspektionen i Finland. NFT s. 313—328.
Skotte, II. Den fria dispositionsrätten till gruvskogarnas virkesavkastning. FT s. 59—62.
Strandgaard, Knud. Om Ansvar for Lodser og om Lodsers Ansvar. S & HR s. 226—236.

 

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1938. 679Sundberg, Halvar G. F. Den »levande» stadsplanen och rättssäkerheten. FT s. 105—117.
Tondén, A. Några data till belysande av utvecklingen och lagstiftningen å kreditväsendets områden i Sverige 1934—1937. SSpT s. 98—108.
Tybjerg, Niels. »Fredensbro»-Sagen. NFT s. 45—52.
Vimmerslev, H. H. Er vore Navneregler fyldestgørende? J s. 519—523.
von Zweigbergk, Åke. Pragkongressen för industriellt rättsskydd. NIR s. 21—30.

 

STRAFFRÄTT.

 

Agge, Ivar. Den nya schweiziska strafflagen. SvJT s. 601—604.
Backlin, Erik. Bidrag till frågan om den feberbehandlade paralysens straffrättsliga bedömande. SLT s. 1945—1953.
Bergendal, Erik. Ett par spörsmål beträffande s. k. checkbedrägeri. SvJT s. 265—275.
Billström, Jacob. Hypnosen i den forensiska medicinen. SLT s. 2019—2025.
Borgsmidt-Hansen, K. Om Behandlingen af kriminelle Psykopater i 18—21 Aars Alderen. NKÅ 1937 s. 252—260.
Ang. samma ämne OLOF KINBERG s. 261263, KR. I. KRISTENSEN s. 264265 och MARTTI KEILA s. 265—267.

Bredmose, Georg V. Psychiatriske Undersøgelser af prostituerede Kvinder i København. J s. 293—299.
Carlesjö, Gunnar. Några synpunkter på straffmätningen. SvJT s. 64—72.
Cederschiöld, Pehr. Straffsatser i motormål. SvJT s. 142—144.
Christensen, Hugo. Nogle Betragtninger over Straffens Begrundelse og Formaal. NTfS s. 165—248.
Ekdahl, Curt. Om anstånd med verkställande av frihetsstraff. SvJT s. 403—405.
Falsen, Conrad. Fra Opstad tvangsarbeidshus. NTfS s. 29—41.
Göransson, Hardy. Fångvårdens ungdomsanstalter. SvJT s. 314—317.
Harbek, Ole F. Straffebestemmelser for chauffører som er påvirket av alkohol. SvJT s. 474—480.
Heise, Fr. Nogle Spørgsmaal vedrørende Afkortning i Straffen efter Straffelovens § 86. UfR s. 133—143.
Holmgren, Kurt. Professor Kinbergs kriminologi inför utländsk kritik. SvJT s. 481—483.
Honkasalo, Brynolf. Finlands steriliseringslag. NTfS s. 249—267.
Inghe, Gunnar. Rättspsykiatrisk praxis. SLT s. 1797—1810.
Kemp, Tage, Prostitutionen som politimæssigt og socialt Problem. NKÅ 1937 s. 127—140.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 140—177.
Ang. samma ämne ytterligare REIDAR SVEEN s. 267 275, OSMO TOIVOLA s. 276—279 och TORSTEN ERIKSSON S. 280286.

Kinberg, Olof. Summarisk läkarundersökning. SvJT s. 228—231.
— —. Varför ger villkorlig dom i så många fall dåliga resultat? SvJT s. 633—651.

— —. Vanemässiga bedrägerier av man, lidande av posttraumatisk hjärnskrumpning med epileptiforma anfall och psykisk invaliditet. SLT s. 819—833.
Knöös, Helge. Havandeskap och brottslighet. SLT s. 1886—1905.
Lagerwall, Eva. Förslag till behandling av vissa enligt SL 5: 6 dömda. SLT s. 1603—1605.
Langfeldt, Gabriel. Psykopati och kriminalitet. SLT s. 1748—1758.
Leopold, Göran. Människovård i stället för fångvård. DL s. 107—109.
Lundborg, O. Den legaliserade fosterfördrivningen. SLT s. 463—465.
Nissen, Hartvig. Strafferettsutviklingen i Tyskland. TfR s. 243-264, 408-431.
— —. Forvaring eller relativt ubestemt straff? NTfS s. 90—111.
Norrmén, Gustaf. Kampen mot den illojala konkurrensen. DL s. 226—234.
Nyman, Hjalmar. Nya former i Sverige för villkorlig dom. NTfS s. 112—120.
Petrén, Alfred. Om behandlingen av alkoholbrottslingar. SLT s. 1510—1521.
Riisnæs, Sverre, Sikringsbestemmelsene i straffelovens § 39. NKÅ 1937 s. 206—225.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 225—252.
Salomon, Harald. Barndomstolarna och Sing-Sing. SvJT s. 425—427.
Schlyter, Karl. Om den kriminalpolitiska behandlingen av samhällets arbetsskygga element. NKÅ 1937 s. 81—91.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 92—120.
Schlyter, Karl. Utbyggnaden av den villkorliga frigivningen med belysning från U. S. A. SLT s. 1546—1553.

 

680 ERIK ALEXANDERSON.Schäffer, E. Dansk militær Straffesag for Domsmandsret. NTfS s. 24—28.
Simonen, Aarre. Internering av arbetsskygga brottslingar m. m. NKÅ 1937 s. 1—43.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 44—79.
Sinding, Thomas. Nogen bemerkninger om den norske Straffelovs §§ 298 og 299 om lykkespill og differenshandel. NTfS s. 279—289.
Sjöbring, H. Brott och personlighet. SLT s. 1663—1671.
Sveinbjørnsson, Tryggvi. Islandsk Lov om Adgang til Sterilisation og Kastration m. v. NTfS s. 84—89.
Tjensvoll, Hanne-Marie. De straffedømtes statsborgerlige rettsløshet. NTfS s. 290—316.
Verkko, Veli. Större enhetlighet i kriminalstatistiken i olika länder. NKÅ 1937 s. 287—305.
Westerkjær, Erik. Dansk Lov om Foranstaltninger i Anledning af Svangerskab m. m. NTfS s. 121—128.
Westman, K. G. Strafflagberedning. SvJT s. 589—593.
Wetter, Folke. Ny svensk lagstiftning om verkställighet av bötesstraff. NKÅ 1937 s. 306—321.
Wold, Terje. Bør adgangen til å føre sannhetsbevis i ærekrænkelsessaker innskrenkes? NR s. 1—9.
Worm, Aage. Den belgiske lov af 9. April 1930 »om socialt forsvar overfor abnorme lovovertrædere og vaneforbrydere». (forts.) NTfS s. 3—23.

 

PROCESSRÄTT.

 

Andenæs, Johs. Om den subsidiære solidaritets stilling i konkurs. TfR s. 299—314.
Andersen, Poul. Er Lovforslaget om den særlige Appelret grundlovstridigt? UfR s. 17—23.
Bang, C. Nogle Bemærkninger om Forholdet mellem Konkursbegæring og Tvangsakkord. UfR s. 337—348.
Björck, C. G. Om upptagande av vittnesbevisning. SvJT s. 310—313.
Ang. samma ämne KARL OLIVECRONA s. 313—314.
Bomgren, Gunnar. Några statistiska uppgifter om advokaternas arbetsmöjligheter. TSA s. 37—42.
— —. Advokatens uppgift vid vittnesförhöret. TSA s. 255—265.
Cervin, Andreas. Några erfarenheter av den moderna tryckfrihetsprocessen. TSA s. 227—244.
Edelman, Edvard. Några vinkar och råd för nybörjare på advokatbanan. DL s. 338—345.
Eek, Hilding. Några spörsmål om tryckfrihetsjuryns sammansättning. SvJT s. 503—511.
Ekdahl, Curt. Några erinringar inför den nya lagsökningslagen. TSA s. 30—36.
— —. Advokatverksamheten i statistisk belysning. TSA s. 245—254.
Fischler, Josef. Klagorätt för straffriförklarade. SvJT s. 77—84.
Godenhielm, Bertil. Union internationale des avocats. DL s. 44—52, 274—285.
Gummerus, Johannes. Lagen den 14 februari 1925 om upptagande av bevisning i brottmål inför utländsk myndighet samt om handräckning åt utländsk myndighet i dylika mål. JFFT s. 408—422.
Hansen, Victor. Om Højesterets Votering. UfR s. 321—323.
Hansson, Albert. Något om rättegångskostnader i bilmål. TSA s. 75—84.
Heckscher, Gunnar. Roosevelts försök till domstolsreform. ST s. 369—392.
Hedfeldt, Erik. Rättegångskostnadsfrågan. TSA s. 142—144.
Hellström, Hjalmar. Finska advokatförhållanden. TSA s. 1—24.
Hilditch, E. W. Tvistemålsloven og juridiske betenkninger. NR s. 9—11.
Hjertquist, Oskar. Frihet eller tvång? (Processreformen.) TSA s. 89—92.
Ang. samma ämne BERTIL AHRNBORG s. 92—94.
Hoff, Helge. Forsvarerens Rettigheder og Pligter. J s. 149—166.
Hoff, Nikolai. Et par spørsmål vedrørende bekreftelse av partsforklaringer i farskapssaker. NR s. 577—582.
Holm, P. A. Forsvarerens stilling i vår strafferettspleie. NKÅ 1937 s. 179—188.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 188—206.
Hurwitz, Stephan. Om Genoptagelse. UfR s. 24—38.
Hurwitz, Stephan. Appelretsforslagets Regler om Genoptagelse af Straffesager. J s. 525—536.
Häckner, Yngve. Vittnesmål om motorfordons fart. SvJT s. 72—76.
Illum, Knud. Dansk Forslag om en ny »Appelret». TfR s. 603—610.

 

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1938. 681Jørgensen, Troels G. Nogle Oplysninger om Højesterets Domsbegrundelser. UfR s. 293—294.
— —. Fejø-Sagen. J s. 49—58.
Larsen, A. P. Retsbogens Førelse. J s. 347—356, 420.
Leche, Ernst. Försök med elektrisk ljudupptagning i rättegång. SvJT s. 144—146.
Lindberg, Hugo. Några små reformer i väntan på den stora. SvJT s. 593—595.
Lyth, Arne. En annan generalrepetition på den muntliga processen. TSA s. 85—88.
Munch-Petersen, Erwin. Om Anerkendelse af Domme afsagt i Tyskland. UfR s. 165—170.
Nielsen, T. Stefan. Et Spørgsmaal angaaende Rpl. § 478 Nr. 3. UfR s. 206—210.
Norrmén, Gustaf. Rättegångsreformen och stadskommunerna. DL s. 435—438.
Nybergh, Gunnar. Om handräckning och specialrevisors i aktiebolag rättsställning. JFFT s. 329—346.
Omsted, Arne. Strafferettspleien i Nordamerikas Forente Stater. NTfS s. 268—278.
Palmgren, Bo. Kan rättegångsfullmakten i viss utsträckning avskaffas? JFFT s. 347—364.
Paulsen, O. H. To Skiftespørgsmaal. UfR s. 112—115.
Ang. samma ämne KNUD JARNER S.115—116, G. SVEDSTRUP s. 171—174.
Sachs, P. M. og Kirchheiner, K. Højesterets Kompetence i Domsmandssager. UfR s. 41—50.
Santesson, Per. Domstolsväsendet i en ny rättegångsordning. SvJT s. 554—572.
Ang. samma ämne BJÖRN ZETTERSTRAND m fl. s. 691—714.
S[chlyter], K. J. Tid för doms avkunnande i rådhusrätt. SvJT s. 232—234.
Selmer, Christian. Om erstatning efter tvangsfullbyrdelseslovens § 261. NR s. 12—15.
Silfverstolpe, Gudmund. Något om engelska advokatförhållanden. TSA s. 118—130.
Torkild-Hansen, Carl. Umiddelbart Udlæg i Henhold til Pantebreve. UfR s. 210—214.
Torkild-Hansen, Carl. Exekution i underpantsat Løsøre. UfR s. 222—228.
Trojel, H. Jørgen I. Tvangsauktion over en ideel Part af en fast Ejendom. UfR s. 242—243.
Ang. samma ämne HOLGER ALGREENUSSING s. 295—298.
Ulne, John. Kompetenskonflikter mellan försäkringsrådet och allmän domstol. FT s. 335—338.
Wad, T. Offentlig Retspleje i Bedragerisager og den Bedragnes Stilling. UfR s. 274—275.
Wettermark, Åke. Vittnesförhöret i den muntliga processen. TSA s. 25—29.
Wiklund, Holger. Grunderna för rättegångskostnadernas bestämmande. TSA s. 161—182.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 182—200.

 

STATSRÄTT.

 

Andersen, Poul. Betænkninger om Ændringer i Grundloven. UfR s. 245—273.
Andersen, Poul. Er Lovforslaget om den særlige Appelret grundlovstridigt? UfR s. 17—23.
Berlin, Knud. Forfatningskommissionens Grundlovsudkast. J s. 437—505.
Bünsow-Johansen. Nogle Bemærkinger om Benaadning. UfR s. 10—12.
Grönwall, Tage. Roosevelt och Högsta domstolen. SvJT s. 155—160.
Herlitz, Nils. Allmänna handlingars offentlighet. FT s. 85—104.
Herlitz, Nils. Domstols prövning av en av K. B. meddelad straffbestämmelses giltighet. FT s. 327—335.
Herlitz, Nils. Ett årtionde av svensk statsvetenskaplig forskning. NT s. 507—522.
Herlitz, Nils. Kommunalreformen i städerna. Ett 75-årsminne. SvT s. 10—23.
Hesslén, Gunnar. Huvuddragen av författningsutvecklingen i Tyskland efter nationalsocialismens första år. ST s. 176—181.
Merikoski, V. Särdrag ur det nya Tysklands offentliga rätt. NAT s. 77—86.
Lagerroth, Fredrik. Beskattningsmakten i 1809 års RF. ST s. 1—51, 109—149, 270—273, 423—426.
Ang. samma ämne C. A. REUTERSKIÖLD s. 262—270, 423.
Lagerroth, Fredrik. Utrikesnämnd eller utrikesutskott? SvT s. 24—31.
Pürschel, Victor. Domstolenes Prøvelsesret. J s. 325—335.

 

682 ERIK ALEXANDERSON.Rasling, Carl. Det danske Forfatningsudkast af 1938. TfR s. 531—549.
Reuterskiöld, C. A. Grundlag och strafflag. SvJT s. 405—409.
Ang. samma ämne K. J. SCHLYTER s. 409—411.
Schjelderup, F. Det amerikanske demokratis fremvekst under konstitusjonen. TfR s. 14—39, 121—170.
Steincke, K. K. Grundloven, Appelretten og Demokratiet. J s. 1—24.
Ang. samma ämne CARL RASTING s. 25—30, TROELS G. JORGENSEN s. 181—198.
Stridsberg, Erik. Om användning av anslag efter riksstatsårets utgång. FT s. 14—24.
Söderlind, Stefan. Om allmänna beredningens tillkomst. ST s. 209—251.
Uggla, John. Synpunkter i fråga om förtydligande av lagstiftningen angående självstyrelse för landskapet Åland. JFFT s. 459—465.
Wedberg, B. Pardonsplakat. ST s. 173—176.
Wennerberg, Klas. Propositionsremisser direkt till statsutskottet. ST s. 252—261.
Westman, K. G. Nåd och rättvisa. SvJT s. 545—553.

 

FÖRVALTNINGSRÄTT.

 

Agge, Ivar. Frihetsberövande som förvaltningsrättsligt tvångsmedel. FT s. 186—200.
Begtrup-Hansen, K. Det danske Politis Nyordning. NAT s. 86—94.
Buch, J. L. Lovforslaget vedrørende sindssyge Personers Hospitalsophold. UfR s. 1—9.
Castrén, L. A. Genomförandet i Finland av lagen om läroplikt samt åtgärder för kodifiering av folkskollagstiftningen. NAT s. 102—107.
Castrćn, U. J. Om ordnandet av den förvaltningsrättsliga lagskipningen. NAT s. 165—202. DL s. 381—387.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne NAT s. 203—234.
Drougge, Erik. Utlänningsnämnden. FT s. 235—244.
Ekenberg, Otto. Processen i anmärkningsmål. FT s. 349—376.
Fahlbeck, Erik. Om menighet. FT s. 167—185.
Ang. samma ämne C. A. REUTERSKIÖLD s. 245—248.
Heckscher, Gunnar. Några huvudproblem i amerikansk stadsförvaltning. SvStT s. 355—360.
Herlitz, Nils. Ett och annat om den svenska magistraten. SvStT s. 419—425.
Hildebrand, Erik. Stockholms stads besvärsnämnd. FT s. 313—322.
Hultkvist, Gustaf. Den rättsmedicinska organisationen i Stockholm. SLT s. 142—150.
— —. Rättsläkarens sociala uppgifter. SLT s. 135—142.
Humble, Sixten. Den svenska kommunallagstiftningens utveckling 1863—1937. SvSt'1 s. 1—56.
Jacobsen, E. Thune. Enhedspolitiets Gennemførelse i Danmark. NTfS s. 129—141.
Kampmann, Erik. Det kommunale Arrestvæsens Overgang til Staten. NTfS s. 142—148.
Kjærsgaard, Hans Chr. Sindssyges Hospitalsanbringelse. J s. 265—289.
Li, Einar. Lov om kommunestyre i Norge. SvStT s. 207—218.
Louhivaara, Mikko. Förvaltningsrättslig lagskipning i Finland. NAT s. 1—24.
Norberg, E. Allmänt familjepensionsreglemente för statens befattningshavare. NAT s. 95—101.
Nyström, Erik G. W. Kommunalrättsliga spörsmål rörande städernas vattenlednings-, gas- och el.-verk. SvStT s. 151—159.
Reuterskiöld, C. A. Om inlösning av enskilda järnvägar. FT s. 377—384.
— —. Om kommunalanställdas förenings- och förhandlingsrätt samt ämbetsmannaansvar. SvStT s. 547—549.
Ang. samma ämne FOLKE WETTER s. 550.
Rodhe, A. E. Förhandlingsrätt för statens tjänstemän. FT s. 25—36.
Rosenius, Nils. Landshövdinginstruktionen. FT s. 37—41.
Schalling, Erik. Kungl. Maj:t och kyrkobyggnadsbesväret. FT s. 293—312.
Steen, Birger. Inför fögderiförvaltningsreformen. SvJT s. 234—241.
Tarjanne, Tapio. Utnämningsförfarandet vid besättande av statens tjänster. NAT s. 499—527.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 527—550.
Törngren, Erik. Kommunalborgmästartjänsternas organisation, avlöning och arbetsuppgifter. SvStT s. 272—282.
von Zweigbergk, Åke. Förslag till arbetstidslag för detaljhandeln och butikstängningslag. SvStT s. 101—106.

 

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1938. 683FINANSRÄTT.

 

Coucheron, J. Fr. Om livspolisers beskatning. NFT s. 341—362.
Eberstein, Christian. Realisationsvinst genom återbäring av aktiekapital. SSkT s. 72—75.
Ang. samma ämne C. P. ENGBLOM s. 168—169.
Ekenberg, Otto. Skatteavtal mellan Sverige och främmande makter. SSkT s. 116—156. (Frankrike), 202—205 (Island, Ungern).
Hartsang, Leif Chr. Kan overtaksten ved odelslosning begrenses til å gjelde eiendommens skog? NR s. 15—18.
Kallstenius, John. Om gåvobeskattning vid förmånstagareförsäkring. SvJT s. 457—473.
Kuylenstierna, C. W. U. Våra skatter enligt 1938 års reform. SSpT s. 406—417.
Kärrlander, N. Om beskattningsort vid taxering av vattenfallsfastigheter. SSkT s. 250—254.
Ang. samma ämne RICHARD SMEDBERG s. 366.
Lembke, Martin. Statsskattereformen. SSkT s. 23—71.
Madsen, Poul. Om Indkomst- og Formueskatteforvaltningen i Danmark og Sverige. NAT s. 38—51.
Rosenqvist, Eric. Intäkt genom avyttring av aktier och avdrag för förlust å dylika tillgångar i förvärvskällan rörelse. SSkT s. 277—322.
Ang. samma ämne LENNART GEIJER s. 322—323.
Rylander, Olof. Uppbördsreformen. SvStT s. 535—546.
Strasser, George W. Det amerikanska skattesystemet. SSkT s. 255—264, 354—365.
Sundberg, Halvar G. F. Taxeringsnämndsledamöternas uppgift. SSkT s. 157—167.
Thomasson, E. Vem skall betala arvsskatt för livränta från fond. SvJT s. 598—600.
Welinder, Carsten. Inkomsten såsom mått på skatteförmågan. SSkT s. 206—249.
Åkesson, Olof. Allmänna synpunkter å problemet aktievärdering ur skattesynpunkt. SSkT s. 103—115.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

 

Björksten, S. R. De nya nordiska neutralitetsreglerna. JFFT s. 423—429.
Castberg, Frede. Nøitralitetsproblemet idag. TfR s. 233—241.
Eng, Brynolf. Tillämpningen av internationella överenskommelser i intern svensk rätt. NTfIR s. 94—109.
Erich, R. Några betraktelser i anslutning till ett nyutkommet systematiskt arbete i folkrätt. JFFT s. 31—42.
Gihl, Torsten. Nordisk samverkan på neutralitetsrättens område. NT s. 1—23.
Hambro, Edvard. Bemerkninger til den nye amerikanske nøitralitetslovgivning. NTfIR s. 110—125.
— —. Kommunistisk og nasjonalsocialistisk folkerett. NTfIR s. 225—235.
Höijer, Olof. Luftvapnet och blockad i händelse av krig. NTfIR s. 219—224.
Jfr ASJG s. 108—115.
Mirkine-Guetzévitch, B. Folkeret og Statsstyre. NTfIR s. 206—218, 331—342.
Jfr ASJG s. 95—107, 137—149.
Numelin, Ragnar. Uppkomsten av mellanfolkliga förbindelser. ST s. 150—172.
Rosting, Helmer. De moderne Minoritetstraktater. NTfIR s. 52—82. Jfr ASJG s. 14—48.
Ræstad, Arnold. Borgerkrig og folkerett. (forts.) NTfIR s. 3—26.
— —. Folkerettsspørsmål for Norges Høiesterett. NR s. 833—835.
Söderhjelm, J. O. Den nya Ålandsfrågan. NTfIR s. 367—372. Jfr ASJG s. 174—177.
Sørensen, Max. Om kollektive Traktaters Ændring uden Samtykke af alle kontraherende Parter. NTfIR s. 343—366.
Jfr ASJG s. 150—173.
Telders, B. M. Anerkendelsen af det italienske Imperium og Folkeretten. NTfIR s. 83—93.
Jfr ASJG s. 3—13.
Ørsted H. C., En Fare for den internationale Arbejdsorganisations tredelte Karakter. NTfIR s. 27—51.
Jfr ASJG s. 49—74.