KNUD ILLUM. Den kollektive Arbeidsret. København 1939. Ejnar Munksgaard. 404 s. Kr. 12.50.
I detta arbete lämnas en utförlig och omsorgsfull framställning av kollektivavtalet och därmed sammanhängande spörsmål på grundvalen av dansk rätt. I ett inledande kapitel behandlas dessutom sådana föreningsrättsliga frågor som ha särskilt intresse för bedömandet av kollektivavtalet. Ett slutkapitel rör sig om arbetsstriderna utanför kollektivavtalet.
Förf. har givit en bred, deskriptiv redogörelse för detta rättsområde och för de talrika tolkningsfrågor rörande kollektivavtalet som under årens lopp framkommit i dansk praxis och blivit lösta av den danska arbetsdomstolen, Den faste Voldgiftsret. Icke sällan ställer han sig kritisk till domstolens avgöranden. Behandlingen av de konstruktionsfrågor, ofta av stort praktiskt intresse, vartill kollektivavtalet givit upphov är relativt summarisk och synes icke avvika från föregångares arbeten. Överhuvud förefaller det som om förf. icke velat inlåta sig närmare på dylika problem eller på diskussionen i litteraturen, måhända för att icke gå utanför ramen för en systematiskt uppställd kommentar. Någon jämförelse med svensk och norsk rätt förekommer tyvärr inte. Det synes eljest ha legat nära till hands att åtminstone i någon utsträckning belysa de behandlade rättsfrågorna med bidrag från det rika rättsfallsmaterialet i Sverige och Norge. Arbetet är emellertid sådant det föreligger otvivelaktigt till stort praktiskt gagn för jurister som önska upplysning och vägledning i dessa frågor. Även icke-jurister, som vilja orientera sig i ämnet, torde kunna med behållning läsa boken.
Ö. U.
LORD H. P. MACMILLAN. Law and other things. Cambridge 1937. University Press. 283 s. 8 sh. 6 d.
Chefen för det nyupprättade engelska informationsministeriet, lord Macmillan, är en man med stora kunskaper och rik erfarenhet. Han började strax före sekelskiftet sin bana som advokat i Skottland och utnämndes år 1930 till en av de 7 ordinarie ledamöterna i Englands högsta domstol, the Judicial Committee of the Privy Council. Han har varit ordförande i ett icke ringa antal statliga kommittéer, han sitter som ordförande i flera högre kulturella sammanslutningar och han har nyttjats som ordförande vid slitandet av ett flertal större skiljedomstvister. Till juris hedersdoktor har han kallats vid ett tiotal universitet i Gamla och Nya världen och han är hedersledamot av bl. a. engelska ingenjörs- och läkaresammanslutningar.
Med den stigande berömmelsen har följt att han anlitats som föredragshållare både inom och utom England. Femton av sina föreläsningar och två längre recensioner har han samlat i ett arbete, som jag med dessa rader