Förslag till nya ansvarighetsregler för tryckfrihetsbrott. De för revision av tryckfrihetsförordningen av justitieministern tillkallade sakkunniga (se SvJT 1939 s. 78 och 111) föreslå i d. 24 nov. 1939 avgivet betänkande nya ansvarighetsregler för tryckfrihetsbrott (SOU 1939:32). Förslaget innebär en modernisering och komplettering av bestämmelserna på detta område.
    I fråga om ansvaret skiljer förslaget mellan periodiska och icke periodiska skrifter. Till periodisk skrift hänföres endast skrift som är avsedd att utgivas i följd med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen.
    Beträffande icke periodiska skrifter innebär förslaget, att namnsedelinstitutet avskaffas. Ansvaret skall i första hand åvila författaren, om han med sin vilja är såsom författare angiven å skriften med sitt verkliga namn eller allmänt känd pseudonym eller han eljest själv anmäler sig vilja övertaga ansvaret. Sådan anmälan får endast ske inför domstol vid första rättegångstillfället i mål rörande ansvar för skriftens innehåll. Såsom närmast efter författaren ansvarig skall förläggaren inträda samt därefter boktryckaren och utspridaren.
    Periodisk skrift skall hava en utgivare, som i första hand skall bära ansvaret för skriftens hela innehåll. Såsom sådan skall endast få fungera den som har inseendet över skriftens utgivning och äger sådan bestämmanderätt över dess innehåll, att intet i skriften får införas mot hans vilja. Om flera personer medverka vid redigeringen av skriften, skall chefredaktören eller någon som eljest intager en verkligt ledande ställning inom redaktionen vara utgivare. Vidare måste utgivaren liksom nu vara myndig, i riket bosatt svensk medborgare. Skyldigheten för utgivare att begära utgivningsbevis hos chefen för justitiedepartementet bibehålles. I syfte att åstadkomma kontroll över utgivarens behörighet och ställning inom skriftens redaktion föreslås, att vid ansökan om utgivningsbevis skall fogas förklaring av tidningens ägare, att sökanden utsetts till utgivare samt intager sådan ställning och har sådana kvalifikationer som nyss nämts. Oriktig uppgift i dylik förklaring kan föranleda böter eller, om skriften är brottslig, fängelse för ägaren. Endast svensk medborgare eller svensk juridisk person skall få vara ägare till periodisk skrift. Avlider utgivare eller blir han obehörig att vara utgivare eller avgår han, skall ägaren tillse, att ansökan om utgivningsbevis göres för ny utgivare. Intill dess utgivningsbevis utfärdas för denne, skall ägaren tillfälligt anses som innehavare av utgivningsrätten och bära ansvaret för skriftens innehåll. Ansvaret åvilar även ägaren, om behörig utgivare ej finnes eller utgivaren ej kan anträffas. Därefter åvilar ansvaret boktryckaren och utspridaren.
    Ansvarsbestämmelser ha införts för utom riket tryckta skrifter. Är sådan skrift tryckt på svenska språket, skall i regel inom riket finnas en huvuddistributör, varmed menas den som ombesörjer skriftens spridning. Denne skall i viss ordning bära boktryckareansvaret för sådan skrift.
    Förslaget innebär även en revidering av bestämmelserna om boktryckerier. Vidare föreslås, att dagsbotssystemet skall tillämpas på tryckfrihetsbrott.

O. G. T.