Följdförfattningar till böteslagstiftningen. Den nya lagstiftningen av 1937 om verkställighet av bötesstraff, vilken behandlas i justitierådet Sandströms uppsats här ovan s. 35, har såsom där meddelas föranlett ett flertal följdförfattningar (SFS 1938 nr 669—676 samt nr 725 och 766). Några av bestämmelserna i dessa ha berörts i uppsatsen. Angående författningarnas innehåll i övrigt må här i korthet framhållas följande.
    Det huvudsakliga innehållet utgöres av tillämpningsföreskrifter rörande förfarandet vid förvandling samt beträffande bötesredovisningen. Efter en inledande bestämmelse, att bötfälld vid indrivningen skall få upplysning om anstånd och avbetalning samt om indrivningsmedlen, meddelas föreskrifter beträffande indrivningsmyndighetens och åklagarens befattning med böter som ej blivit guldna. Från utmätningsmannen går ärendet till åklagaren genom att till denne överlämnas saköreslängdsutdrag rörande böterna samt en på fastställd blankett skriven redogörelse med upplysningar om den bötfällde och hans förmåga att gälda böterna. Finner åklagaren att förvandling ej skall äga rum (t. ex. jämlikt 8 § lagen om verkställighet av bötesstraff), återställas handlingarna till utmätningsmannen sedan redogörelsen försetts med vissa kompletterande anteckningar. I annat fall skall åklagaren, efter det mål om förvandling anhängiggjorts, till domstolen insända eller ingiva handlingarna tillika med stämningen. Denna skall innehålla erforderliga uppgifter rörande böterna och vad den bötfällde har att iakttaga. På framställning av åklagaren kan målet företagas till handläggning å annan dag än allmän rättegångsdag. Utdrag av straffregistret skall alltid vara införskaffat innan förvandlingsstraff ålägges. Bestämmelserna med avseende å domstolsbehandlingen angå i övrigt huvudsakligen blott expediering av utslag. Från underrätt skall i vanliga fall till utmätningsmannen översändas bevis om förvandlingen, tecknat å saköreslängdsutdraget. Meddelas villkorlig dom, sändas dessutom ett meddelande om domens innehåll till den dömde ävensom uppgift till straffregistret. För sådan straffuppgift har fastställts nytt formulär. I fall domen ej är villkorlig skall, jämte beviset till utmätningsmannen, expedieras ett exemplar av utslaget, vilket sändes till länsstyrelsen för verkställighet. Anmärkas bör slutligen att saköreslängd alltid skall innehålla upplysning om den bötfälldes födelsetid.

N. R.

 

    Föreningen Svensk Avdelning av International Law Association höll sitt årssammanträde d. 29 april 1938. Därvid omvaldes samtliga styrelseledamöter: justitierådet Algot Bagge, advokaten Nils Berglund, presidenten Birger Ekeberg, f. d. landshövdingen Hjalmar Hammarskjöld, dispaschören Per Hasselrot, vice häradshövdingen Gösta Huselius, generalkonsuln Axel Ax:son Johnson, advokaten Eliel Löfgren, envoyén Folke Malmar, assuransdirektören Axel Rinman, advokaten Carl Ludvig Schönmeyr, f. d. universitetskansleren Ernst Trygger, universitetskansleren Östen Undén,

 

bankdirektören Knut Wallenberg och hovrättsrådet Hugo Wikander. Vid styrelsesammanträde samma d. 29 april utsågos till styrelsens ordf. herr Hammarskjöld och till dess v. ordf. herr Wallenberg. Till ledamöter av verkställande utskottet, förutom styrelsens ordförande och vice ordförande såsom självskrivna ledamöter, utsågos herrar Bagge, Ekeberg, Löfgren och Undén med herrar Schönmeyr och Wikander såsom suppleanter. Herr Huselius omvaldes till föreningens sekreterare och kassaförvaltare.
    Herr Wallenberg avled d. 1 juni 1938. Vid styrelsesammanträde d. 3 okt. utsågs herr Bagge till v. ordf., herr Schönmeyr till ordinarie ledamot av verkställande utskottet och herr Berglund till suppleant i detsamma. Vid styrelsesammanträdet bringade ordföranden, herr Hammarskjöld, å föreningens vägnar herr Wallenbergs minne en gärd av tacksamhet för det aldrig svikande intresse han visat föreningen.
    Antalet medlemmar i den svenska föreningen är 61, av vilka 42 tillika äro medlemmar i International Law Association.
    Under våren 1938 mottog föreningen inbjudan från regeringen i Luxemburg till deltagande i en konferens i staden med samma namn i juli månad, med den internationella kommittén för militär medicin, därvid skulle behandlas, bl. a., frågan om den internationella rättens ställning med hänsyn till skydd för den civila befolkningen i händelse av väpnad konflikt.
    I. L. A. höll sin fyrtionde kongress i Amsterdam d. 29 aug.—3 sept. 1938. Programmet för kongressen upptog till behandling bl. a. frågor om neutralitet och »conciliation between nations» samt om skiljedom i handelstvister. Neutralitets- och skiljedomsfrågorna hade på förhand behandlats av kommittéer inom den svenska föreningen, och neutralitetsfrågan hade dessutom varit föremål för samarbete mellan de danska, norska och svenska avdelningarna av I. L. A. (se SvJT 1938 s. 95). Ordföranden i den svenska neutralitetskommittén, herr Hammarskjöld, redogjorde vid års sammanträdet d. 29 april för kommitténs arbete rörande internationella regler för den eutralas sjöfart i krigstid, och kommittén bemyndigades att å föreningens vägnar före kongressen avfatta utlåtande i ärendet. Utlåtandet delgavs sedermera såväl de danska och norska avdelningarna som ock I. L. A:s generalsekreterare.
    Vid kongressen representerades den svenska föreningen av advokaten Ivan Atmer, som i anledning av kommittéledamoten Schönmeyrs sjukdom åtagit sig uppdraget. Efter återkomsten föredrog herr Atmer vid sammanträdet med föreningens styrelse d. 3 okt. rapport över vad vid kongressen förekommit i neutralitetsfrågan och frågan om skiljedom i handelstvister. Uti ingendera frågan fattades slutligt beslut vid kongressen, utan båda frågorna återremitterades till vederbörande kommitté inom I. L. A. Dess neutralitetskommitté beslöt vid sammanträde efter kongressen att utsända ett frågeformulär till de olika nationella avdelningarna.