NOTISER. 387    Rättelse. I min Artikel om Domsmænd i sidste Nr. af Svensk Juristtidning er der S. 161, L. 18—21 foroven, indløbet en meningsforstyrrende Trykfejl, som jeg gerne vil berigtige. Sætningen skal lyde saaledes:
    »I de Sager, i hvilke Domsmænd medvirker, sammensættes Retten paa følgende Maade: i første Instans (d. v. s. ved Underret) af een Fagdommer og to Domsmænd; i anden Instans (ved Landsret) af tre Fagdommere (Landsdommere) og tre Domsmænd.» Stephan Hurwitz.

 

    Hjalmar Himmelstrand †. Den 28 december 1939 avled i Stockholm f. d. hovrättsrådet i Svea hovrätt Hjalmar Himmelstrand.
    Han var född i Hudiksvall 1870 och ägnade sig efter år 1887 avlagd mogenhetsexamen till en början åt humanistiska studier med litteraturhistoria som huvudämne, blev i Uppsala fil. kand. 1889 och fil. lic. 1896 samt disputerade 1898 på en avhandling om 1700-tals-författaren Olof Bergklint, ett arbete, som alltjämt omnämnes med aktning i fackmannakretsar. Någon tid tjänstgjorde han även som amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek.
    Redan före avslutandet av de humanistiska studierna hade Himmelstrand börjat ägna sig åt juridiken och år 1897 avlagt hovrättsexamen. Efter förvärvade tingsmeriter gick han sedan in i Svea hovrätt, där han blev fiskal 1907, assessor 1909 och hovrättsråd 1910. Till revisionssekreterare utnämndes han 1911. Han användes även i stor utsträckning i lagstiftningsarbetet och var under åren 1916—1919 chef för justitiedepartementets lagavdelning.
    År 1915 hade han utnämnts till häradshövding i Västra Hälsinglands domsaga, och efter det han avgått från chefskapet för lagavdelningen och slutfört vissa andra lagstiftningsuppdrag, tillträdde han denna befattning. Hans verksamhet där blev emellertid icke långvarig. Med den brist på arbetskraft, som vid denna tid rådde, blev domsagoarbetet för påfrestande för hans hälsa, och även klimatet beredde honom svårigheter.
    Han sökte sig därför snart tillbaka till hovrätten och utnämndes 1921 ånyo till hovrättsråd. Några år därefter avancerade han till divisionsordförande, och då det år 1929 bestämdes, att en särskild division skulle omhändertaga prövningen av aspiranterna, blev det hans division som utsågs härtill. I nära sex år ledde han sedan med stor skicklighet och plikttrohet prövningsdivisionens verksamhet, och det är säkerligen i icke ringa gradhans förtjänst, att denna verksamhet slagit så väl ut. Kanske var hans intresse och fallenhet för det pedagogiska i viss mån ett fädernearv: fadernvar lektor vid Hudiksvalls läroverk. Visst är i varje fall, att Hjalmar Himmelstrand i hög grad besatt både det skarpt utpräglade ordningssinnet och det välvilliga överseende mot andra, som så ofta utmärka en god lärare.
    Vid sidan av hovrättsarbetet anlitades Himmelstrand alltjämt för vissa lagstiftningsuppdrag, särskilt på auktorsrättens område. Han hade tagit

388 DÖDSFALL.en verksam del i tillkomsten av 1919 års lagstiftning om litterär och konstnärlig äganderätt och var nog en bland våra främsta kännare av detta ämne. För de många nya problem inom författarrätten, som de senaste årtiondenas utveckling skapat, hyste han ett varmt intresse, och förmodligen har hans koncilianta natur inte så sällan varit till nytta, då det gällt att komma till rätta med de intressekonflikter, som dessa problem så ofta kunna ge anledning till. Med hithörande spörsmål sysslade han även sedan han år 1936 tagit avsked från hovrättsrådsämbetet. Två år efter avgången från detta drabbades han emellertid av en sjukdom, som för alltid bröt hans arbetskraft och inom något mer än ett år lade honom i graven.
    Den, som haft förmånen att få samarbeta med Hjalmar Himmelstrand, bevarar med tacksamhet minnet av en mångsidigt begåvad, kunskapsrik jurist, en rättrådig och samvetsgrann domare, en fin och god människa.

Kurt Lamm.