UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1939.¹

 

Av HOVRÄTTSASSESSORN ERIK ALEXANDERSON.

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIKM. M.

 

Andenæs, Johs. Den norske straffedommers utdannelse. NKÅ 1938 s. 308—318.
Bergholm, A. H. Litteraturen om Finlands rättskamp 1899—1917 i Riksdagsbiblioteket i Helsingfors. NAT s. 1—18.
Brünn, Max Fr. Forholdet mellem statog rett i den nyere tyske teori. TfR s. 494—520.
Buch, J. L. Lovgivning i gamle Dageog nu. J s. 497—507.
Carlson, B. C. Rättfärdigheten. JFFT s. 297—307.
Carlson, B. C. Rättssäkerhet och skälighet.DL s. 115—121.
Carlson, B. C. Rättsperson, stat och rättsordning. ST s. 135—153.
Castberg, Frede. Stat og individ i norskoffentlig rett. NAT s. 241—265.
Charpentier, Axel. Lagtekniska missgrepp i redaktionen av den nya lagen om folkpensionering. JFFT s. 308—317.
Duzmans, Karl. Juristföreningar i Lettland. SvJT s. 89—90.
Ekeberg, Birger. Det nordiska samarbetet på lagstiftningens område. SvJT s. 5—13.
Ekelöf, Per Olof. Att laga efter lägligheten. TSA s. 215—225.
Erich, R. Leo Mechelin som rättslärd och rättspolitiker. JFFT s. 537—550.
Guldberg, Harry. Förtroendet för våradomstolar. SvJT s. 22—34.
Ang. samma ämne YNGVE SCHARTAUs. 440—452.
Herlitz, Nils. Lag och förordning. FTs. 285—293.
Holm, Gerh. Om målbruk i statstjenesten. TfR s. 308—312.
Juul, Stig. Moderne tysk Privatret.TfR s. 193—216.
Jørgensen, Troels G. Nogle systematiske Bemærkninger. J s. 557—560.
Kruse, Vinding. Det fælles nordiske Sprog og Retssprog. TfR s. 267—281.
Kruse, Vinding. Viljeserklæringen. J s. 641—730.
Lie, Trygve. Nordisk lovsamarbeid. SvJT s. 305—310.
Linnander, Gunnar. Sinnessjuklagen och den enskildes rättsskydd. SMTs. 12—19, 58—64, 72—79.
Nordfelt, Hi. Ekonomisk krigsberedskapslagstiftning. SSpT s. 224—232.
Rasmussen, Ove. Lovsproget. J s. 82—84.
Reitzel-Nielsen, Erik. Norges Juristforbund. J s. 25—27.
Reitzel-Nielsen, Erik. Ny norsk Juristforening. J s. 381—382.
Reitzel-Nielsen, Erik. En norsk Lønstatistik. J s. 568—571.
Sand, Knud. Københavns Universitetsretsmedicinske Institut og dets Organisation. J s. 217—232.
Thulin, Gabriel. Kritiken av domstolarsbeslut. NAT s. 266—271.
Thulin, Gabriel. I vilka fall betecknas en svensk författning i dess rubrik såsom lag? NAT s. 206—209.
Walensky, Heinz-Werner. Till fråganom de unga juristernas undervisning i de kriminalistiska hjälpvetenskaperna. NTfS s. 1—18.

 

¹ Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis.— FT = Förvaltningsrättslig Tidskrift. — J = Juristen. — JFFT = Tidskrift utg. avJuridiska föreningen i Finland. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND =Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. —NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd. — NKÅ 1938 = De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1938 (tryckt 1939). — NR = Norsk Retstidende. — NT = NordiskTidskrift. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = NordiskTidsskrift for Strafferet. — SLT = Svenska Läkartidningen. — SMT = SocialmedicinskTidskrift. — SSkT = Svensk Skattetidning. — SSpT = Svensk sparbankstidskrift. —ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvJT = Svensk Juristtidning. — SvStT = SvenskaStadsförbundets Tidskrift. — SvT = Svensk Tidskrift. — TfR = Tidsskrift for Rettsvidenskap. — TSA = Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund. — UfR = Ugeskrift forRetsvæsen.

W[edberg], B[irger]. Apokryfiska balkar. SvJT s. 585—588.
Welinder, Carsten. Jurisprudensen införden ekonomiska utvecklingen. SvJT s. 431—439.

 

RÄTTSHISTORIA.

Almquist, J. E. Giftermål mellan kvinnor. SvJT s. 168—173.
Almquist, J. E. Examen juridicum i Lund.SvJT s. 463—474, 572—584, 684—697.
Björksten, S. R. Drottning Christina och Monaldesco. JFFT s. 12—24.
Hemmer, Ragnar. Ett lagmansval i Finland år 1386. JFFT s. 331—336.
Hemmer, Ragnar. 1734 års lags civilrättsliga stadganden om bin i rättshistorisk belysning. JFFT s. 551—553.
Jørgensen, Harald. Statsmagtens Stilling till den politiske Presse i Christian den Ottendes Tid. J s. 477—490.
Munktell, Henrik. Domarereglerna i praxis före 1734 års lag. SvJT s. 516—530.
Pfeiffer, K.-F. Häradsnämnden på Gotland före 1734 års lag. SvJT s. 266—271.
Selin, J. F. Ett sekelminne av Wiborgs Hovrätts instiftelse. JFFT s. 431—454.
Wedberg, B. Högsta Domstolen genom tre halvsekler. ST s. 117—134.
Wedberg, B. En förgäten prejudikatsamling. SvJT s. 801—805.

OBLIGATIONSRÄTT.

Aaboe, Helge. Sygeløn for provisionslønnede Funktionærer. J s. 305—306.
Drachmann Bentzon, A. Bør Retsinstituttet »Bod» indfores i dansk Ret? UfR s. 113—122.
Fredenberg, Gösta. Bolagsborgenärernas skyddsbehov. SvJT s. 281—282.
Fredenberg, Gösta. Skuldlöst skadeståndsansvar. JFFT s. 455—483.
Göransson, J. H. Om ansvar för skada vid fel eller försummelse av lotsverkets personal. FT s. 83—94.
Hvinden, Bernt. Ansvar uten skyld efter norsk rett. TfR s. 73—86.
Jacobi, Adam. En Bog om Penge. UfR s. 237—248.
Kobbernagel, Jan. Et Bidrag til Fortolkning af Funktionærloven. J s.41—45.
Kobbernagel, Jan. Aktuelle Baandlæggelsesproblemer. J s. 733—746.
Krabbe, Oluf H. Lovforslaget om Ændringer i Ikrafttrædelsesloven af 15.April 1930. UfR s. 293—301.
Ang. samma ämne C. POPP-MADSEN S.325—332.
Larsen, A. P. Lidt om Bod. J s. 311—313.
Ang. samma ämne JØRGEN BERTHELSEN s. 315—321.
Lund, Bernt. Trustloven i teori og praksis. NR s. 525—537.
Melander, John. Nogen aksjeinnskuddsproblemer. TfR s. 53—66.
Mortensen, V. Nogle Bemærkninger om Bestyrelsesprotokoller i Aktieselskaber. UfR s. 71—76.
Nial, Håkan. Utlännings förvärv av svenska bankaktier. SvJT s. 592—596.
Palmgren, Gunnar. Om avtalsvite i engelsk rätt. JFFT s. 402—420.
Petersen, Kaj. Funktionærloven i Praksis og nogle Bemærkninger til Ferieloven. J s. 331—347, UfR s. 253—260.
Rømcke, Ferdinand. Kravet på feriegodtgjørelse efter arbeidervernlovens § 23. NR s. 845—847.
Simonsen, Nils Finn. Hvilke krav børder stilles til en ny automobillovserstatningsregler. TfR s. 469—493.
Trolle, Esbern. Baandlæggelse. UfR s.277—286.
Ussing, Henry. »Bod» og Godtgørelsefor Lidelse og Tort. UfR s. 93—100.
Øvergaard, J. Om ansvar for farligvirksomhet efter norsk sedvanerett.TfR s. 313—350.

SAKRÄTT.

Andersen, Egmont. Hvilken Pantestilling indbyrdes tilkommer der en Høstpanthaver og den, der har ydet Grundforbedringslaan og derfor faaet Pant i en Landejendom? UfR s. 125—129.
Behrendt-Poulsen. »Ejendomsforbeholdet i kritisk Belysning» — igen. J s. 85—91.
Bentzen, Knud. Dansk Landbrugs finansielle Sanering. UfR s. 306.
Dillén, Björn. Om fångeshandlings företeende vid fullföljd ansökan om lagfart. SvJT s. 184—186.
Ekdahl, Curt. Om boutredningsmans förmånsrätt för arvode. SvJT s. 278—280.
Ang. samma ämne HARRY GULDBERGs. 280—281.

Hansen, Wesley. Ejendomsretten tilmærket Emballage. UfR s. 177—180.
Ang. samma ämne KNUD JARNER S.180—181.
Hartwig, Ernest. Om Køb paa Afbetaling og Ejendomsforbehold. J s. 129—133.
Hesselbjerg, M. Landbrugets Akkord-,Sanerings- og Henstandslovgivning.UfR s. 53—67.
Holm, H. H. Vindikation — Ekstinktiv Erhvervelse. UfR s. 139—152.
Holmbäck, Åke. Den nya svenska hyreslagstiftningen. TfR s. 521—525.
Holmbäck, Åke. Giltigheten av överlåtelse avfastighets andel i oskift mark. SvJT s. 59—67.
Jensen, Holmboe Tage. Rationel og irrationel Afbetalingshandel. J s. 153—172.
Kruse, Vinding. Vindikation af Løsøre. UfR s. 161—162.
Larsen, Egon. Ejerpant med særligHenblik paa det indbyrdes Forhold mellem Byggelaanspant og Grundprioritet. "UfR s. 129—134.
Larsson, Sven E. S. Om »överflödigt»förbehåll vid relaxation av inteckning. SSpT s. 454—462.
Lundstedl, Vilhelm. Besittningsförvärvet enligt romersk rätt. SvJT s. 225—231.
Palme, W. A. Om inregistrering avtomtlegoavtal enligt gällande rätt i Finland. JFFT s. 377—389.
Popp-Madsen, C. Om Forudbetaling afLeje efter en utinglyst Brugskontrakt. J s. 46—48.
Sundberg, Paul. Några ord med anledning av bestämmelsen i 3 kap. 11 § nyttjanderättslagen om talerätt förbrister. TSA s. 233—239.
Torkild-Hansen, Carl. Afbetalingslovens Urimeligheder. UfR s. 87—90.
Torkild-Hansen, Carl. En Dom angaaende Tinglysningslovens § 39. UfR s. 288—290.
Vimmerslev, H. H. Uensartet Prioritering. J s. 359—362.

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

Arnholm, Carl Jacob. Barnefordeling ogbesøksrett. TfR s. 404—414.
Arnórsson, Einar. Odelsret og Arvefæste i Island. TfR s. 433—468.
Borum, O. A. Clausula rebus sic stantibus særlig indenfor Familie- og Arveretten. TfR s. 127—143.
Borum, O. A. Dødsgaver. SvJT s. 401—416.
Borum, O. A. Livsforsikring og Ægtepagtsreglerne. UfR s. 123—124.
Borum, O. A. Samkvemsretten. UfR s. 302—305.
Buch, J. L. Forligsmægling i Faderskabssager. UfR s. 82—83.
Buch, J. L. Børnelovene i kritisk BelysningJ s. 137—152.
Ek, Harald. Testamentsvidners habilitet. NR s. 909—912.
Granfelt, O. Hj. Hustrun följer mannensstånd och villkor. JFFT s. 318—330.
Grönwall, Tage. Stortysk äktenskapsrätt. SvJT s. 604—619.
Hastrup, Aage. Faderskabssagerne. Js. 61—68.
Hellichius, Nils. Bidragsskyldighet tillsvärföräldrar. SvJT s. 596—597.
Hult, Phillips. Det utomäktenskapligabarnets rättsställning i förhållande tillfadern enligt svensk internationellprivaträtt. TfR s. 376—401.
Høst, Børge. Om Forhøjelse og Nedsættelse af Underholdsbidrag til Ægtefælle. UfR s. 225—228.
Kiörboe, O. Et Par Bemærkninger vedrørende Loven om Børn udenfor Ægteskab. J s. 33—40.
Leijonhufvud, E. G. Dröjsmål med förmyndareförordnanden. SvJT s. 183—184.
Nissen, Gunnar. Forandringene i norskekteskapslovgivning. NAT s. 194—197.
Persson, Wilhelm. Något om ordningenför införskaffande av utlåtande i anledning av blodundersökning. TSAs. 165—170.
Sally, Henning. Et Karakteristikon iden engelske Skilsmisselovgivning. Js. 27—32.
Sand, Knud. Nogle bemærkninger i anledning af en højesteretsdom i enblodtypesag. UfR s. 9—11.
Støylen, Andreas. To Familierettsdommer. TfR s. 250—266.
Svedstrup, G. Rets-Spøgelse eller Abracadabra-Forligelsesprøven i Faderskabssager. UfR s. 79—82.
Tauvon, Gerhard. Några spörsmål angående förmynderskap. TSA s. 107—112.
Topsøe-Jensen, Hans. Børnelovene af7. Maj 1937. J s. 590—595.

SPECIELL PRIVATRÄTT.

Bache, N. H. Krig og lovpliktig Forsikring. UfR s. 312.

46—407004. Svensk Juristtidning 1940.

Beckman, Rudolf. Några ord om lagkonflikter i frågor rörande sammanstötning mellan fartyg. JFFT s. 291—296.
Carlsen, Bent. Erstatningskrav og Berigelseskrav i Sager vedrørende Krænkelse af Patent. NIR s. 121—126.
Castberg, Frede. Ekspropriatens tilbakesökningsrett. JFFT s. 247—261.
Colliander, S. Den nya sparbankslagstiftningen i Finland. SSpT s. 69—78.
Ekeberg, Birger. Till frågan om tolkningen av 104 § försäkringsavtalslagen. SvJT s. 721—738.
Gjerull, P. Omkostninger felles for erstatningsmessige reparasjoner og arbeider som ikke vedkommer forsikringen m. m. ND s. 49—55.
Gøtzsche, A. Nogle Bemærkninger omForslag til Byggelov for Staden København. Uf R s. 12—14.
Ang. samma ämne EYVIND SIVERTSENs. 37—40.
Hagbergh, Erik. Den nya sjölagstiftningen rörande befraktning och konossement. SvJT s. 739—754.
Harnoll, Ketil. Noen bemerkninger omden tinglyste skibspantobligasjon.NR s. 385—386.
Hasselrot, Axel. Om partiell giltighet avpatent, som blivit med orätt beviljade. NIR s. 1—11.
Hasselrot, Axel. Om krigsåtgärder på det industriella rättsskyddets område. NIRs. 127—140.
Holm-Nielsen, K. Patentbeskyttelse forLægemidler. J s. 355—359.
Jantzen, J. Fautfrakt og Dodfrakt. ND s. 113—122.
Jantzen, J. Frakttap ved forlis efter kollisjon. ND s. 417—435.
Kyuskoski, Sakari. Användningen avvaruklasser vid registrering av varumärken i Finland. NIR s. 24—35.
Larsen, Egon. Grundloven og Ejendomsafstaaelse. J s. 68—77.
Lindh, Ejnar. Gatukostnadsbestämmelser. SvStT s. 371—385, 421—435.
Myrberg, Israel. Om ersättning vidstatsinlösen av enskild järnväg. SvJTs. 80—84, 85.
Ang. samma ämne CHR. GEMZELL S.84—85.
Nordfelt, Hj. Sparbanks rätt att förvärva fast egendom. SSpT s. 125—127.
Norrmén, Gustaf. Utlänningars bolagsverksamhet i Finland. DL s. 315—323.
Nybergh, Gunnar. Förlagsrättsliga studier jämte kritiska betraktelser överlagberedningens förslag till förlagsavtal. JFFT s. 79—112, 337—376.
Nørgaard, Knud. I hvilket Omfang bør Patentkommissionen give Trediemand Adgang til en Patentansøgnings Akter? NIR s. 85—93.
Olivecrona, Axel. Om sparbankernasvinstmedel. SSpT s. 353—362.
Popp-Madsen, C. Ekspropriationsret og Fredskovslovgivning. J s. 371—377.
v. Seth, Pehr. Den nya jaktlagstiftningen. SvJT s. 475—481.
Thommessen, Ö. Utnyttelsen av patentrettigheter under samfundsmæssigkontroll. NIR s. 65—84.
Törngren, Eric. Stadsplanelagen och avloppsavgifterna. SvStT s. 133—138.
Wikander, Hugo. Tvenne nya bidragtill tolkningen av 1924 års internationella konvention rörande konossement. TfR s. 351—360.
Viklund, Nils. Ett vattenrättsligt spörsmål. SvJT s. 186—188.
Vislie, Jon. Panthaverinteresser i kaskoforsikring. TfR s. 34—52.
v. Zweigbergk, sike. Några huvudfrågorvid det pågående nordiska patentlagstiftningsarbetet. NIR s. 12—23.

STRAFFRÄTT.

Adell, Gunnar. Den psykiatriska undersökningen av vissa lösdrivare och alkoholister i Sverige 1938. SMT s. 33—36, 52—57.
Andersen, Egmont. Dagboden i vor Straffelov. J s. 309—318, 353—354.
Ang. samma ämne OLUF H. KRABBE  S.323—326.
Andresen, P. II. Motorlovens § 24.J s. 577—589.
Bardenfleth, J. F. E. Nogle Bemærkninger vedrørende Motorlovens Paragraf 24, Stk. 1, Pkt. 1. UfR s. 26—33.
Bergendal, Erik. Ansvar för checkbedrägeri. SvJT s. 588—592.
Bergendal, Ragnar. Johan Thyrén ochden svenska strafflagsreformen. NKÅ 1938 s. 270—284.
Bergquist, Thorwald. Rattfylleri. SvJTs . 174—176.
Bonger, W. A. Kriminalpolitik. SvJT s. 176—179.
Christiansen, Karl O. Kriminalpolitiske Betragtninger. NTfS s. 53—78.
Ang. samma ämne HUGO CHRISTENSENs. 166—169.

Eländer, G. Ett märkligt domslut. (Ang. rättspsykiatrisk undersökning.) SLT s. 820—824.
Etzler, Allan. Straff och straffverkställighet i Lettland och Estland. NTfS s. 32—52.
Glöersen, Kyhn. Forvaringsbestemmelsene i straffelovens § 39 a. NKÅ 1938 s. 87—107.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 108—131.
Gärdlund, W. Fyller den nya abortlagens tillämpning det avsedda ändamålet. SLT s. 1471—1483.
Göransson, Hardy. Ungdomsbrottsligheten. SvJT s. 481—484.
Hambro, Edvard. Den norske straffelovs §§ 85 og 95 i folkerettslig belysning. TfR s. 361—375.
Helasvuo, Kaarlo. Sammanhanget mellan etniska skiljaktigheter och våldsbrottslighet i internationell statistiskbelysning. SvJT s. 531—541.
Hoff, Helge. Dagbodssystemet. UfR s.163—172.
Iionkasalo, Brynolf. Bestämmande delege ferenda av straff vid brottskonkurrens. NKÅ 1938 s. 59—74.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 74—86.
Iionkasalo, Brynolf. Finlands straffrättspolitik under självständigheten. NKÅ 1938 s.285—297.
Hägerström, Axel. En straffrättsligprincipundersökning. SvJT s. 209—225.
Hägerström, Axel. Om svikligt förtigande såsomstraffbart efter 22: 1 SL. SvJT s.311—335.
Kinberg, Olof. Sinnessjukvård ochfångvård. SLT s. 1893—1921, 2240.
Ang. samma ämne FRANS BERGLUNDoch BENGT BOYE S. 2029—2031, 2192,2299, HARDY GÖRANSSON S. 2137—2138, ALFRED PETRÉN S. 2136—2137,2245—2246.
Kjærsgaard, Hans Chr. Kvinden som Forbryder. J s. 173—208.
Kjærsgaard, Hans Chr. Straffens Begrundelse og Formaal. J s. 211—216.
Ang. samma ämne HUGO CHRISTENSENs. 307—308.
Krabbe, Oluf H. Schweizisk Strafferet.NTfS s. 19—31.
Krabbe, Oluf H. International Strafferet. NTfSs. 170—172.
Krabbe, Oluf H. Ændringer i Straffelovgivningen. UfR s. 193—220, 236.
Leivestad, Trygve. Viljens frihet. NTfSs. 107—135.
Lindencrona, L. G. Ungdomsbrottsligheten. NTfS s. 199—216.
Lindner, Torsten. Om förhållandet mellan psykiatri och rättsskipning. SMTs. 121—126.
Mustala, Paavo. Kriminalvård i frihet,med särskild hänsyn till eftervård åtfrigivna. NKÅ 1938 s. 207—222.
Nyman, Hjalmar. Nya former för villkorlig frigivning i Sverige. NTfS s.152—165.
Pedersen, I.ars. Mere om Motorlovens§§ 24 og 42. J s. 327—332.
Petrén, Alfred. Medicinalstyrelsen ochrättspsykiatrin. SvJT s. 359—365.
Pihl, F. Nye Regler om Rettighedsfortabelse som Folge af Lovovertrædelser i Danmark. NAT s. 134—137.
Purschel, Victor. Randbemærkninger(ang. rättspsykiatrisk undersökning). J s. 746—749.
Rasmussen, V. Ravnsholt. Dagbod eftersvensk ret. J s. 363—369.
Regner, Nils. Ny svensk lagstiftning ombrottskonkurrens. NTfS s. 79—82.
Rylander, Gösta. Lag och intelligensålder. SMT s. 162—168.
Sand, Knud. Den legale kastration. 10 aars erfaringer. NTfS s. 283—383.
Sand, Knud. Alkoholpaavirkethed i moderne Trafik. J s. 605—610.
Sandström, Emil. 1937 års lagstiftningom verkställighet av bötesstraff.SvJT s. 35—58.
Schjelderup, F. Abortus provocatus og »kontrollerende» lovtolkning i England. TfR s. 282—286.
Schlyter, K. Verkställande av ådömt ungdomsfängselse. SvJT s. 85—88.
Schlyter, K. Utbyggnaden av den villkorliga domen. SvJT s. 365—368.
Schlyter, K. Böra psykopater dömas till ungdomsfängelse? SvJT s. 484—487.
Schlyter, K. Aktuella strafflagsfrågor i Sverige. NKÅ 1938 s. 43—59.
Sondén, Torsten. Några rättspsykiatriska fall. SvJT s. 336—348.
Strahl, Ivar. Förslaget om ett utbyggande av den villkorliga domen. NKÅ 1938 s. 1—18.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 18—42.
Sund, Haakon. Om bøtestraff og subsidiær frihetsstraff. NKÅ 1938 s.131—149.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s.149—166.

Verkko, Veli. Om åvägabringande av större enhetlighet i de nordiska ländernas kriminal- och fångvårdsstatistik. NK Å 1938 s. 252—257.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 257—269.
Wetter, Folke. Förslaget till lag om villkorlig frigivning m. m. NKÅ 1938 s. 222—230.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s.230—251.

PROCESSRÄTT.

Andersen, Kristen. Private utleggsforbud ved vederlagsfri overdragelser av formuerettigheter. TfR s. 160—171.
Bache, N. H. Er Højesteret forvaltningsvenlig? UfR s. 69—71.
Berggren, Arvid. Införselförfarandet mot försumliga försörjare. SvJT s. 700—705.
Birkelt, Norman. Nogle Hovedpunkter i engelsk Strafferetspleje. J s. 465—472.
Bomgren, Gunnar. Ett förslag till bokföring för advokater. TSA s. 16—41.
Bomgren, Gunnar. Organisationen av den utomprocessuella rättshjälpen åt obemedlade. TSA s. 156—164.
B remberg, Erik L:son. Den tyske advokaten. TSA s. 68—85.
Colleen, Sven. Den norska civilprocessen. TSA s. 127—144.
Edelman, Edvard. Labour courts. DLs. 200—220, 252—268.
Ekdahl, Curt. Rättegångskostnadsfrågan. TSA s. 48—51.
Ekdahl, Curt. Partsombuds ansvar för rättegångskostnad. TSA s. 101—106.
Ekenberg, Otto. Processen i anmärkningsmål. FT s. 20—33.
Elliot, Holger. Förbättrade möjlighetertill rättshjälp utom rätta åt mindre bemedlade? SvJT s. 138—146.
Forssner, Tom-Erik. Danmarks advokatstånd under gångna tider. TSAs. 3—15.
Forssner, Tom-Erik. Några intryck från en dansk studieresa. TSA s. 86—100.
Gärde. N. Processreformen i Sverige. TfR s. 3—33.
Gotzsche, A. Fra engelske Domstole. J s. 13—23.
Hansen, Victor. Domsmandsinstitutionen i Danmark. TfR s. 67—72.
Hartwig, Ernest. Om frivillige Forligsog Vekslers Eksigibilitet. J s. 318—322.
Hassler, Åke. Landsfiskalernas utbildning. SvJT s. 698—700.
Ang. samma ämne ERNST LECHE S.806 —807.
Hurwitz, Stephan. Reform af Anklagemyndigheden? NKÅ 1938 s. 169—186.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s.186—204.
Hurwitz, Stephan. Diktafon i Retssalen. UfR s.137—138.
Hurwitz, Stephan. Højesterets Organisation. UfRs. 269—270, 309—312.
Ang. samma ämne TROELS G. JØRGENSEN s. 286—287.
Jakobsen. Jakob. Nogle Bemærkningerom Licitation. UfR s. 101—107.
Ang. samma ämne A. SELIGMANN S.122.
Jerris, Tage. Hvor bor Tvangsauktionover udlagt I.øsøre foretages? J s. 597—603.
Kobbernagel, Jan. Nogle Bemærkningerom Executionsfritagelse ifølge privat Viljesbestemmelse. TfR s. 415—418.
Leche, Ernst. Förslaget till ny straffprocessordning i Sverige. NTfS s.270—282.
Ljungholm, Carl. Garantifond eller försäkring? TSA s. 65—67.
Lund-Andersen, Svend. Blodalkohol som afgørende Bevismiddel. UfR s. 85—87.
Palmgren, Bo. Konkursdomens rättsverkningar — de lege lata och de legeferenda. JFFT s. 390—401.
Popp-Madsen, C. Den særlige Klageret. SvJT s. 494—497.
Reitzel-Nielsen, Erik. Sagførervæsenets Nyordning i Polen. J s. 133—135.
Reitzel-Nielsen, Erik. Sagførervæsenets Nyordning i Norge. J s. 611—615.
Sjöwall, Jochum. Strödda reflexionerfrån en dansk studieresa. TSA s. 226—232.
Steincke, K. K. Anklagemyndighedens »Uafhængighed». J s. 1—13.
Ang. samma ämne A. DRACHMANNBENTZON S. 25.
Strandberg, Tore. Underrättsförfarandet i den nya rättegångsordningen. SvJT s. 113—137.
Svedstrup, G. Et Skiftespørgsmaal. UfRs. 90—91.
Trolle, Esbern. Om Højesterets Votering. UfR s. 17.
Westerby, Erik. Rettergangsfuldmægtige og Prokuratorer før 1638. J s.237—304.

Widmark, Erik M. P. Några synpunkter på bedömningen av alkoholblodprovet för beivrandet av fylleri vid framförande av motorfordon. SvJTs. 68—74.

STATSRÄTT.

Andersen, Poul. Grundlovsforslagets Ejendomsparagraf i ny Affattelse.UfR s. 109—113.
Andersen, Poul. Skolefriheden efter den danske Grundlov. JFFT s. 231—246.
Berlin, Knud. En grundlovsstridig Valglovsbestemmelse. J s. 517—555.
Bergström, Svante. Det brittiska imperiets författning. ST s. 441—466.
Brusewitz, A. En författningsrevision med förhinder. ST s. 297—338.
Caslrén, Erik. En offentligträttslig avhandling rörande Island. NAT s. 138—143.
Frost, J. L. Den nye Presselov. J s. 93—126.
Hesslén, G. Ålands självstyrelse. ST s.64—76.
Holck, H. De af Rigsdagen vedtagne Ændringer i Danmarks Riges Grundlov. NAT s. 81—107.
Hurwitz, Stephan. Presseloven af 13. April 1938. UfR s. 153—157.
Hastad, Elis. Det schweiziska regeringssättets utveckling. ST s. 183—185.
Hastad, Elis. Litauens nya författning. ST s. 376—388.
Jørgensen, Troels G. Dansk Lovgivning om Disciplinærmyndighed over Dommere. NAT s. 130—134.
Lagerroth, Fr. Svensk konungs ställföreträdare. ST s. 205—219.
Lagerroth, Fr. Det svenska upplösningsprerogativets ursprung och innebörd. STs. 407—440.
Lárusson, Ölafur. Den islandske Fristats historiske Forudsætninger. JFFT s. 262—275.
L[indell], I. JO:s och MO:s ställningstärkes. SvJT s. 487—489.
Malmgren, R. Innebörden av beskattningsstadgandet i RF § 57. ST s. 43—57.
Ang. samma ämne FR. LAGERROTH S. 58—63 och F. KAUSER S. 339—375.
Nissen, Bernt A. Norsk parlamentarisme. NT s. 620—625.
Reuterskiöld, C. A. Svenska riksdagensfrågeinstitut. NAT s. 161—165.
Sundén, Ragnar. Krispolitiken och dekonstitutionella fullmakterna. FT s.271—284.

FÖRVALTNINGSRÄTT.

Andersen, Egmont. Politiets Beføjelsetil at fratage spirituspaavirkede Førere Kørekortet. J s. 233—236.
Berger, A. Nya avlöningsförfattningar. FT s. 203—214.
Castrén, L. A. En jämförelse mellan norsk och finsk folkskollagstiftning. NAT s. 198—205.
Castrén, U. J. Om Högsta förvaltningsdomstolens i Finland verksamhet under de 20 första åren. NAT s. 34—43.
Dannevig, Johannes. Spørsmålet om enomordning av tollvesenets centraladministrasjon i Norge. NAT s. 22—33.
Ekberg, T. Omorganisation av Stockholms kommunalförvaltning. SvStT s. 86—89.
Ernberg, Jarl. Några anteckningar om Regeringsrätten vid dess 30-åriga tillvaro. FT s. 331—351.
Göhrn, Arthur W. Gälla motorfordonsförordningen och vägtrafikstadgan vid hastighetstävlingar? TSA s. 42—47.
Helczkynski, H. Högsta förvaltningsdomstolen i Polen. NAT s. 274—275.
Holm-Nielsen, K. Et Spørgsmaal vedrørende Motorlovens Revision. J s. 78—82.
Jungen, Ernst. Omorganisation av Göteborgs kommunalförvaltning. SvStT s. 309—313.
Lundevall, Adolf. Regeringsrättens årsbok 30 år. FT s. 352—358.
Madsen-Mygdal, N. P. Attestoverdragelse. J s. 40—41.
Nielsen, T. Stefan. Om den midlertidige Fratagelse af Køreretten. J s. 347—350.
Norrman, Sune. Utbyte av befattningshavare mellan centralförvaltningen och länsstyrelserna. FT s. 215—228.
Nyström, Erik G. V. Statliga och kommunala bolag. FT s. 147—161.
Persson, Gunnar. Den kommunala indelningen och den kommunala självstyrelsen. SvT s. 307—313.
Quensel, Carl-Erik. Förslaget till folkbokföringens omorganisation. ST s. 243—254.
Reuterskiöld, C. A. Ur regeringsrättensårsbok 1934—1938. SvJT s. 417—430.
Rylander, Olov. Folkbokföringsreformen. SvStT s. 3—10.
v. Schwerin, W. Krisförvaltningens organisation. FT s. 359—363.

Sundberg, Halvar G. F. Den kommunalabudgetuppställningen. FT s. 1—19.
Sundberg, Halvar G. F. Den kommunala självstyrelsen. SvStT s. 495—500.
Westman, E. G. Förhandlingsrätt förkommunala tjänstemän. SvStT s. 11—16.
Willgren, Karl. Blick på förvaltningsrättsvetenskapens huvudriktningar. JFFT s. 421—428.

FINANSRÄTT.

Böök, Einar, Det kommunala skatteutjämningsproblemet i Finland. NAT s. 108—129.
Eberstein, Christian. Om sammanläggning av arvs- och testamentsandelar. SvJT s. 179—183.
Eberstein, Gösta. Om gåvobeskattning vid förmånstagareförsäkring. SvJT s. 147—149.
Eberstein, Gösta. Arv eller köp? SvJT s. 492—494.
Engblom, C. P. Om pensionsstiftelser. SSkT s. 51—56.
Ang. samma ämne FOLKE ELFVING S.57—60, 156—164, ERLAND GEIJER S. 61—66 och JOHN BRATT S. 165—174.
Fant, Gunnar. Är förmånstagareförordnande att betrakta som gåva? SvJT s. 272—277, 489—492.
Ang. samma ämne HÅKAN NIal s. 277—278; jfr BIRGER EKEBERG S. 721.
Fredén, Kjell. Om kedjebeskattning och gäldräntefördelning. SSkT s. 147—155.
    Fredriksson, O. Några synpunkter påfrågan om räkenskapers vitsord vid taxeringen. SSkT s. 186—199.
    Hansen, Lindegaard. Fraskilte Ægtefællers Indkomstbeskatning. UfR s. 221—225.
    Kuglenstierna, Carl W. U. Principerna rörande värdeminskningsavdrag åbyggnad. SSkT s. 89—123, 141—146.
Ang. samma ämne C. P. ENGBLOM m.fl. s. 124—141.
Kuglenstierna, Carl. Värnskatten och något om skattereserver för sparbankerna. SSpTs. 702—713.
Moller, Richard. Et Skattesporgsmaal. J s. 560—564.
Petersen, Carl Johan. Lovforslaget om Ændringer i Reglerne vedrorende Paaligning af Indkomst- og Formueskat til Staten. J s. 749—762.
Schalling, Erik. Kyrkobyggnadsbesväret och ansvaret för dess fullgörande. FT s. 95—113.
Strasser, George W. Det amerikanska skattesystemet. SSkT s. 74—86,256—269.
Tauvon, Gerhard. Skatter och skatteavdrag vid avveckling av dödsbo, bolag och förening samt överlåtelse av fastighet. SSkT s. 209—238.

INTERNATIONELL RÄTT.

Bagge, Algot. Internationella Handelskammaren och utvecklingen av det internationella skiljemannaförfarandet. NTfIR s. 8—21.
Jfr ASJG s. 3—16.
Borum, O. A. Om Principerne for den internationale Obligationsret. J s. 625—635.
Briiel, Erik. The danish-german nonaggression pact. ASJG s. 157—163.
Castberg, Frede, Politikk og folkerett. NTfIR s. 116—129.
Grönwall, Tage. Utländska skiljedomars giltighet i Sverige. SvJT s. 369—374.
Gårder, Karsten. Om anvendelse av fremmed rett i kontraktsforhold. TfR s. 217—249.
Hallenborg, M. Adoptionslagen och domicilbegreppet. SvJT s. 600—604.
Hambro, Edvard. Ideologisk noitralitet. NTfIR s. 107—115.
Jfr ASJG s. 109—117.
Kruse-Jensen, C. Some norwegian judgements on questions of international law. ASJG s. 164—180.
Moller, Axel. La réforme de la Sociétédes Nations. ASJG s. 30—57, 118—135.
Reuterskiöld, C. A. Die »clausula rebussic stantibus» im heutigen Völkerrecht. JFFT s. 276—290.
Ræstad, Arnold. Nøitral skibsfartsstilling etter folkeretten under nuværende verdenskrig. NTfIR s. 153—182.
Sandberg, Gunnar. Några folkrättsliga principfrågor. TfR s. 144—159.
Sandberg, Gunnar. Folkförbundspaktens sanktionssystem och neutraliteten. NTfIRs. 81—106.
Jfr ASJG s. 83—108.
Schou, P. Territoriets Betydning i Folkeretten. NTfIR s. 22—34.
Jfr ASJG s. 17—29.