Brottsligheten. Av Statistiska centralbyrån. Norstedt. — Sveriges officiella statistik. Rättsväsen.
År 1937. Sthm 1939. 16 + 92 s.
År 1938. Sthm 1940. 20 + 92 s.

    Åren 1937 och 1938 medförde en fortsatt ökning i antalet avdömda brott. Med resp. 164,000 och 171,000 i första instans behandlade brott sattes nya svenska kriminalitetsrekord. Den tidigare toppnoteringen, som nåddes år 1934, blev med sina 154,000 brott kraftigt överskriden. Återhämtningen under åren 1935 med 151,000 brott och 1936 med 152,000 betecknade alltså ingen vändning till det bättre. Hur allvarlig utvecklingen är förstås lätt, om man till jämförelse tar fram siffrorna för tio år sedan: år 1927 uppgick sålunda antalet brott till 101,000 och året därpå till 106,000. Skulle brottslighetsvolymen svälla i samma hastighet under det kommande decenniet, öppna sig sannerligen mindre trevliga perspektiv. För att bara peka på ett av de problem som kunna yppa sig vid en sådan tänkbar utveckling, så är det en allvarlig fråga, om den nuvarande kriminaljudiciella apparaten och de av denna nyttjade metoderna kunna orka med en arbetsbörda på en kvarts miljon brott att årligen utreda och avdöma.
    Statistiska centralbyråns analys av förändringarna inom olika brottsgrupper visar bl. a. följande. Brotten mot allmänna strafflagen ha från att år1937 ha uppgått till 50,800 påföljande år ökat till 52,900. Åren 1934 och 1935 visade dock ännu högre tal - resp. 53,300 och 53,500. Den höjning som inregistrerats för år 1938 får praktiskt taget uteslutande tillskrivas brottsgruppen »fylleri och förargelseväckande beteende». År 1934 uppgick antalet brott i denna kategori till 40,000. T. o. m. år 1937 minskades stadigt siffran för attsagda år utvisa 37,900. Men påföljande år blev det en tvär höjning med 5 %upp till 39,800 brott. De av regements krigsrätterna eller andra domstolaravdömda brotten mot strafflagen för krigsmakten höllo sig kring talet 600. Utanför räkningen falla alltså här de — som man väl vågar anta — betydligt talrikare disciplinstraffen som åläggas av militära befälhavare. Den sista huvudgruppen bär rubriken »andra lagar, förordningar m. m.» och räknar år 1938 hela 118,100 brott, en höjning mot föregående år med 5,200 brott. Året 1937 innebar en ännu kraftigare höjning — 11,600 — jämfört mednärmast föregående år. Huvudparten av brotten under denna huvudgrupp

798 LITTERATURNOTISER.utgöres av vägtrafikbrotten. Dessa uppgingo år 1937 till 65,600 och påföljande år till 70,000, en ökning alltså med 4,400.
    Eftersom åtskilliga förbrytare lagföras för mer än ett brott blir antalet dömda personer betydligt lägre än antalet avdömda brott. De lagförda personernas antal uppgick år 1937 till 142,000 och år 1938 till 148,000, nyakriminalitetsrekord. Kvinnorna äro jämfört med männen försvinnande fåtaliga i kriminalstatistiken. Mot männens 136,874 lagförda år 1938 ställa de uppendast 11,697, vilket till på köpet innebär en minskning mot föregående årmed 500 dömda, medan männen ökat med hela 7,000.
    Besked om brottens svårhetsgrad kan man framför allt få av de utdömdastraffen, vilka år 1938 blevo

böter för 142,724 personer
villkorligt frihetsstraff » 2,006 »
ovillkorligt straffarbete » 1,139 »
ovillkorligt fängelse » 2,092 »
internering » 2 »
förvaring » 33 »
ungdomsfängelse » 127 »
tvångsuppfostran » 132 »
    Antalet tvångsarbetsdomar har under åren 1937 och 1938 minskat betydligt. År 1936 dömdes 227 män och 68 kvinnor till tvångsarbete, 1937 blevo siffrorna resp. 146 och 54, år 1938 slutligen 139 och 23.

Torsten Eriksson.