Lagberedningen.Sedan lagberedningen avgivit förslag till ny lag om aktiebolag (se ovan s. 497) har chefen för justitiedepartement, statsrådet WESTMAN,i anförande i statsråd d. 21 mars 1941 behandlat frågan om lagberedningens fortsatta verksamhet. Efter att ha erinrat bl. a. om vad dåv. departementschefen anfört då uppdraget angående aktiebolagslagstiftningen lämnades lagberedningen (se SvJT 1935 s. 186), yttrade statsrådet Westman: »Det torde få erinras, att lagen om nyttjanderätt till fast egendom, vilken lag vid sin tillkomst år 1907 varit avsedd att införlivas i en ny jordabalk, vid skilda tillfällen undergått ändringar, vilka tillkommit efter förarbete av särskilda lagstiftningskommittéer. Sedan kapitlet om arrende år 1927 delvis omarbetats och utvidgats med specialbestämmelser för vissa slag av arrenden, har ett nytt genomgripande förslag till ändringar i detta kapitel framkommit, vilket förslag för närvarande är beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Kapitlet om hyra har genom lag år 1939 erhållit nytt innehåll. Vid sådant förhållande bör det åt lagberedningen lämnade uppdraget tydligen ej innefatta en omarbetning av arrende- och hyreslagstiftningen. Huruvida bestämmelserna om arrende och hyra böra upptagas i en ny jordabalk eller om de böra sammanföras i en särskild balk om nyttjanderätt till fast egendom eller meddelas i flera fristående lagar, är däremot ett spörsmål, som kan uppskjutas till framtida övervägande.
    Vad angår de delar av den allmänna jordrätten som sålunda skulle i första hand upptagas till behandling, må framhållas att det av lagberedningen på sin tid utarbetade förslaget till ny jordabalk utgör en värdefull grundval för det fortsatta arbetet. Otvivelaktigt kräves dock ett förnyat övervägande av åtskilliga betydelsefulla problem.
    Med särskilt avseende å ett av de centrala rättsinstituten, fastighetsköpet, vill jag erinra om den bristande överensstämmelsen mellan å ena sidan köpavtalets rättsverkningar och å andra sidan de normer för fastighetsbildningen, vilka med hänsyn till allmänna intressen uppställts inom jorddelningslag-

 

stiftningen. Att köp av ett jordområde medför giltigt äganderättsförvärv, oaktat området icke är sådant att detsamma kan godkännas såsom fastighet och fånget lagfaras, innebär en oegentlighet. Svårigheter av liknande slag framträda beträffande sådana jordandelsköp, där förvärvsobjektet icke är bestämt såsom viss kvotdel av en fastighet. Det synes önskvärt, att i samband med jordabalksrevisionen de praktiska olägenheterna av antydda motsättning i möjligaste mån bringas att upphöra.
    Till jordabalkens område höra de bestämmelser, som reglera inskrivningsväsendet med de båda rättsinstituten lagfart och inteckning. Den år 1932 genomförda inskrivningsreformen berörde huvudsakligen proceduren och den tekniska sidan av inskrivningsväsendet samt medförde såsom främsta resultat uppläggandet av nya fastighetsböcker, ett arbete som alltjämt pågår. Därvid förutsattes att tillkomsten av de nya fastighetsböckerna skulle göra det möjligt att åt inskrivningen i fastighetsboken förläna en starkare rättsverkan. Denna fråga bör övervägas vid en omarbetning av lagfarts- och inteckningsbestämmelserna. Även andra spörsmål inom inskrivningsväsendet torde kräva en förnyad prövning med hänsyn tagen till vunnen erfarenhet eller lagstiftningens utveckling efter jordabalksförslagets utarbetande. Bland annat bör undersökas huruvida de komplicerade bestämmelserna om gemensamma inteckningar kunna förenklas utan skada för fastighetskrediten.
    Revisionsarbetet torde främst böra inriktas på de delar av förslaget till jordabalk, som ingå i andra delen av lagberedningens tidigare betänkande, d. v. s. lagstiftningen om köp, byte och gåva av fast egendom samt om inskrivning av rätt till sådan egendom. Huruvida de frågor, som tillkommit i tredje delen av nämnda betänkande — såsom reglerna beträffande ägogränser, lösningsrätt, klander av jordafång o. s. v. — böra behandlas i ett sammanhang med de förra eller sparas till ett senare stadium av revisionsarbetet, är ett spörsmål som bättre kan bedömas när arbetet någon tid fortgått.»
    Angående lagberedningens sammansättning se nedan s. 525.