Distriktsåklagares andel i böter m. m. Den distriktsåklagarreform som träder i kraft den 1 oktober 1941 (jfr s. 830 ff.) innebär för landsfiskalernas del  bl. a. en lönereglering, grundad på indragning till statsverket av samtliga nu utgående sportler. Indragningen skall även avse landsfiskalernas andelar i böter m. m. Genom lag den 19 juli 1941 (nr 660) om upphörande av landsfiskals rätt till andel i böter m. m. har förordnats att vad i lag eller författning finnes stadgat om rätt i vissa fall för åklagare eller annan att i anledning av åtgärd i tjänsten erhålla andel i böter, vite eller skadestånd eller i förbruten egendom, dess värde eller dylikt icke skall äga tillämpning å landsfiskal; skolande hans andel i stället tillfalla kronan. Vad i lagen stadgas skall icke äga tillämpning i fall då genom utslag, som meddelats före den1 oktober 1941, böter, vite eller skadestånd ådömts, egendom förklarats förbruten eller belopp, svarande mot egendomens värde, eller dylikt utdömts, ändå att utslaget vid nämnda tidpunkt icke vunnit laga kraft. Lagen är mut. mut. lika lydande med lagen den 24 april 1936 (nr 164) om upphörande av landsfogdes rätt till andel i böter m. m. Indragningen av stadsfiskalernas motsvarande andelar har möjliggjorts genom lagen den 19 mars 1937 (nr 80) om upphävande av vissa åklagares rätt till andel i böter m. m. Beträffande dessa kommunalt avlönade åklagare har indragningen icke kunnat genomföras på samma sätt som i fråga om de statliga åklagarna; i stället har

 

K. M:t bemyndigats att, där av stad avlönad åklagare tillförsäkras skälig fast avlöning, bestämma att rätt till andel i böter m. m. icke skall tillkomma åklagaren utan att andelen i stället skall tillfalla stadens kassa.
    Föreskriften i den nya lagen att landsfiskals andel i böter m. m. skall tillfalla kronan innebär, att domstolen i utslaget skall förklara att andelen (bötessumman) skall tillfalla kronan. Det är sålunda icke meningen att landsfiskalen skall äga uppbära böterna mot redovisningsskyldighet. En erinran härom är måhända, trots lagens tydliga avfattning, på sin plats eftersom det under förarbetena till 1937 års lag ifrågasatts att avfatta denna så att åklagaren skulle vara skyldig att till stadens kassa inbetala honom tillkommande andelar. Lagrådet anmärkte, att en sådan anordning måste betraktas såsom mindre lämplig, då den skulle påkalla särskilda tillämpnings- och kontrollföreskrifter. I anledning av denna anmärkning ändrades lagförslaget i propositionen därhän, att andelarna skulle tillfalla stadens kassa. Alla tre lagarna äro sålunda i denna del konstruerade på samma sätt. Även efter den i oktober 1941 komma emellertid stadsfiskalerna i ett antal städer, beroende på att lönereglering icke genomförts för dem, att ännu en tid åtnjuta andel i böter m. m. De städer för vilka meddelats sådant förordnande som i 1937 års lag sägs äro angivna i lageditionen under lagen.                                                                                                 Bengt Lassen.