882 DÖDSFALL.    Ernst Hagelin avled d. 30 augusti 1941. Han var född i Norrköping 1862. Efter mogenhetsex. där avlade han hovrättsex. i Uppsala 1887 och utnämndes till v. häradshövding 1891. Därefter ägnade han sig åt advokatverksamhet i Göteborg och var 1897—1913 delägare i Philip Lemans advokatbyrå därstädes. Han var kronans ombudsman i de 1894 påbörjade rättegångarna angående vattenfall och öar vid Trollhättan. Vidare var han 1906—1910 ledamot i vattenrätts- och dikningslagstiftningskommissionen samt 1908—1931 ledamot av vattenfallsstyrelsen.

 

    Gustaf Adolf Björkman avled d. 13 sept. 1941. Han var född i Stockholm 1871, avlade mogenhetsex. i Gävle 1889 och blev jur. kand. i Uppsala 1895. Han blev fiskal i Svea hovrätt 1907, assessor 1908 och hovrättsråd 1909. Efter tjänstgöring i revisionen utnämndes han 1911 till borgmästare i Norrköping, från vilket ämbete han sommaren 1941 vid uppnådd pensionsålder avgick. Han var ledamot av riksdagens andra kammare 1921—1932 och av första kammaren 1933—1940; 1929—1932 var han v. ordförande i första lagutskottet. Sedan 1925 var han ordförande i poliskollegiet för Norrköping. Vidare var han ordförande eller v. ordförande i ett flertal styrelser och stiftelser i Norrköping. Han hade varit tillkallad såsom sakkunnig för vissa frågor i justitiedep., socialdep. och försvarsdep. samt skolöverstyrelsen.
    Gustaf Adolf Björkman tillhörde alltifrån Uppsala-tiden vänkretsen kring Tore Almén, till vilken han såg upp med stor beundran. Med sitt patos för rätt och rättfärdighet blev Björkman, trots den iver varmed han deltog i det politiska livet, aldrig någon riktig partimänniska. Icke sällan gick han sina egna vägar även i frågor, där hans politiska meningsfränder nog skulle ha satt värde på att han följt partiparollen. Sålunda understödde han i första kammaren propositionen om ungdomsfängelselagen, vilken avstyrkts av hans partivänner i utskottet. Med stort intresse deltog han i skyddsverksamheten för frigivna fångar, och på sitt ordförandeskap i Bonastyrelsen nedlade han ett högst förtjänstfullt arbete. Tyvärr fick han nu icke färdigställa en med red. av SvJT avtalad artikel om sina erfarenheter från det ungdomliga brottslingsklientelet. Vid avgången från borgmästarämbetet d. 17 juni 1941 efter fyllda 70 år blev han föremål för allmänna och tacksamma hyllningar för en berömligt fylld domargärning.

K. J. S.

 

PERSONALNOTISER.

    Ny justitsminister i Danmark. Under 8. juli har Eigil Thune Jacobsen afløst Harald Petersen som justitsminister.
    Justitsminister Thune Jacobsen, der er født i 1880, tog juridisk embedseksamen i 1905 og var derefter indtil 1919 dommer- og politifuldmægtig i provinsen. I dette aar blev han inspektør i Statspolitiet, fra hvilken stilling han afgik i 1923 for at blive politimester i Randers. I 1926 blev justitsminister Thune Jacobsen paany politiinspktør i Statspolitiet og udnævntes i 1933 til chef for samme. Derefter blev han i 1936 politidirektør i København, i 1937 atter chef for Statspolitiet og i 1938 Rigspolitichef.

Fh.

 

    Justitiedepartementet. Chefen för justitiedepartementet har 25 april 1941, med stöd av K. M:ts bemyndigande 28 okt. 1938, utsett advokaten Ulf von Konow att jämte övriga tidigare utsedda personer deltaga i överlägg-

 

PERSONALNOTISER. 883ningar med de sakkunniga för revision av gällande författningar om rätt till litterära och musikaliska verk samt verk av bildande konst (se SvJT 1939 s. 110).