Ny ärvdabalk. I statsråd den 30 oktober 1941 anförde justitieministern, statsrådet K. G. Westman:
    »Ärvdabalken i 1734 års lag upptog, i tjugutre kapitel, bestämmelser om arv, boutredning, arvskifte, testamente och förmynderskap. I dessa ämnen gälla nu i stället ett flertal lagar, som utfärdats under åren 1917—1934 och som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken. Hit räknas lagen om äktenskaplig börd, lagen om barn i äktenskap, lagen om adoption, lagen om barn utom äktenskap, lagen om förmynderskap, lagen om arv, lagen om testamente och lagen om boutredning och arvskifte. Vid utarbetandet av dem har avsikten varit, att de skulle framdeles sammanfogas till en eller flera större enheter. Detta arbete, som förberetts inom departementet, torde nu böra utföras. Flera skäl tala för att därvid lagstiftningen om föräldrar och barn samt om förmynderskap tillsammans bildar en ny balk och att lagarna om arv, testamente, boutredning och arvskifte sammanföras till ärvdabalk.
    För kodifieringsarbetet lärer vara erforderligt att en omgruppering av bestämmelserna i nämnda lagar vidtages. Särskilt inom föräldrarätten torde det vara önskvärt att sammanställa de stadganden i olika lagar som röra samma ämne för att därigenom vinna bättre översikt och undvika onödiga upprepningar. Detta kan icke ske utan ett antal mindre jämkningar. En del tillägg torde även behövas för att uppnå större konsekvens och fylla de luckor som framträda vid en mera systematisk reglering av detta lagstiftningsområde. I övrigt bör i allmänhet den ståndpunkt godtagas som förenämnda lagar intagit i sakligt hänseende. På några punkter synes emellertid ett förnyat övervägande böra äga rum.
    Nu gällande lagstiftning om äktenskaplig börd har blivit föremål för kritik, enär den ansetts giva en alltför snävt begränsad möjlighet att häva den legala presumtionen om sådan börd, när barnet fötts under äktenskap eller å sådan tid efter dess upplösning att det kan vara avlat dessförinnan. Vad

 

NY ÄRVDABALK. 933särskilt angår möjligheten att efter viss tids förlopp utröna verkliga förhållandet är att märka att blodundersökning numera i detta hänseende erbjuder ett viktigt hjälpmedel. En omprövning av frågan, under vilka villkor den legala presumtionen om äktenskaplig börd må kunna hävas, synes påkallad. De önskemål, som tid efter annan framställts om ändrad utformning av reglerna angående fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap, torde även böra beaktas.
    I skrivelse den 18 februari 1936 har riksdagen hemställt om en förutsättningslös utredning angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga ställning i allmänhet. Med anledning av denna skrivelse, som tidigare varit remitterad till befolkningskommissionen och därefter till socialstyrelsen, torde böra närmare övervägas, i vad mån nu förefintliga olikheter mellan de bestämmelser som gälla barn i äktenskap och dem som gälla barn utom äktenskap kunna minskas. En fråga som därvid bör uppmärksammas gäller de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern och fädernefränderna.
    I övrigt torde vissa detaljspörsmål, som i olika sammanhang blivit föremål för uppmärksamhet, böra undersökas. Jag vill t. ex. erinra om en framställning från rådhusrätten i Lund den 17 oktober 1941, däri ifrågasättes att adoption må kunna hävas, när det visar sig att barnet lider av sinnessjukdom eller sinnesslöhet.»
    Jämlikt bemyndigande av K. M:t s. d. tillkallade justitieministern den 8 november 1941 sakkunniga för att biträda med nämnda arbete (se nedan s. 966).