Auktorisation av advokater i spionmål i Danmark. I Danmark har genom Lov af 30. Maj 1941 om Ændringer i og Tilføjelser til Lov om Rettens Pleje af 11. April 1916 verkställts åtskilliga ändringar i Retsplejeloven. Deras syfte är att förebygga att sådana i samband med rättegångar framkommande uppgifter, vilka, om de komme till utomståendes kännedom, skulle kunna skada statens säkerhet eller förhållandet till främmande makter, skola sippra ut till obehöriga.
    Den i förevarande sammanhang viktigaste av ändringarna tillerkänner —genom ett § 730 Retsplejeloven tillfogat nytt stycke — domstolens ordförande rätt att, »saafremt de i § 687 3 die Stykke omhandlede Grunde (Hensyn till Statens Sikkerhed eller Forhold til fremmede Magter) eller andresærlige Forhold gor det ønskeligt», föreskriva att den tilltalade icke får hava av honom själv utsett biträde (valgt Forsvarer). På begäran av den tilltalade skall i så fall domstolen utse biträde med rätt till ersättning av allmänna medel (beskikket Forsvarer) — vilken förmån alltså får åtnjutas även om vederbörande enligt vanliga regler ej skulle vara berättigad härtill. Till uppdrag som beskikket Forsvarer kan blott ifrågakomma en begränsad krets av justitieministern för »offentlige og benificerede (= fri rättegång) Sager» utvalda advokater.
    Genom 1941 års lag samt ett i anslutning därtill utfärdat cirkulär den 11 juli 1941 ha vidare inskränkningar vidtagits i rätten att erhålla utskrifter av rättegångsprotokoll och till mål hörande handlingar. För alla mål gäller att utskrift helt eller delvis kan förvägras såframt hänsyn till statens säkerhet eller förhållande till främmande makter eller särskilda hänsyn till dessa i övrigt kommer det att framstå som förenat med betänkligheter att meddela utskrift. Detsamma gäller om man kan frukta att utskriften kommer att begagnas på rättsstridigt sätt (enligt motiven t. ex. för att trakassera vittnen som uttalat sig till nackdel för den tilltalade). Beträffande utskrifter i brottmål har stadgats, att utskrifter få meddelas först sedan yttrande inhämtats från vederbörande »Politimester». Yttrande behöver ejinhämtas om utskriften begärts av part »eller andre retlig interesseredeprivate» och det befinnes uppenbart att medgivandet av den begärda utskriften icke möter betänkligheter. Politimestern har tillerkänts rätt till klagan över ett mot hans avstyrkande meddelat tillstånd till utskrift. Dom fällds rätt till utskrift av själva domen beröres icke av angivna inskränkningar. — Anmärkas må att avsaknaden av protokollsutskrift i brottmål

 

24—427004. Svensk Juristtidning 1942.

370 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.i Danmark i så måtto är till mindre ohägn för vederbörande part än i Sverige som det vid överklagande åligger åklagaren att insända protokollen även om det ej är han utan den tilltalade som klagat.
    Genom 1941 års lag har möjlighet även öppnats för lekmannaelementets (Nævninger och Domsmænd) uteslutande i mål där hänsyn till statens säkerhet eller förhållandet till främmande makter detta påkallar.
    Slutligen må nämnas att användande av valgt Forsvarer genom direktlagbestämmelse (Lov af 18. Januar 1941 om midlertidigt Tillæg til Borgerlig Straffelov), alltså ej först efter domstolens beslut, är uteslutet i mål angående vissa, huvudsakligen med hänsyn till den tyska ockupationsarméns intressen kriminaliserade eller med särskilt högt straff belagda gärningar. Ej heller i dessa mål medverka Nævninger och Domsmænd.

K. H.