Socialvårdens organisation. Socialvårdskommittén har i ett nyligen avlämnat betänkande (SOU 1942:56) behandlat frågan om socialvårdens organisation. Betänkandet innehåller bl. a. två lagförslag, det ena om socialvårdskommuner och det andra om socialnämnd.
Frågan om huvudmannaskapet för socialvården intager en betydande plats i betänkandet. Då många av nuvarande kommuner enligt kommitténs mening äro alltför små för att tillfredsställande kunna fylla denna uppgift, har kommittén övervägt olika metoder att få till stånd en förstoring av kommunområdena. Valet har härvid stått mellan en fullständig sammanslagning av smärre kommuner i överensstämmelse med huvudgrunderna i lagen om kommunal och ecklesiastik indelning eller att för handhavandet av socialvårdsuppgifterna inrätta specialkommuner om 3,000—4,000 invånare (av kommittén benämnda socialvårdskommuner). Kommittén förordar i princip den första metoden, men med hänsyn till de omfattande problem, som härigenom aktualiseras och den tidsutdräkt, som en genomgripande kommunal nyindelning skulle medföra för socialvårdsreformen, har kommittén dock stannat vid att föreslå antagandet av en lag om socialvårdskommuner, enligt vilken två eller flera kommuner skola, efter beslut av K. M:t, kunna förenas till en socialvårdskommun, där så prövas erforderligt för socialvårdens ändamålsenliga handhavande. De primärkommuner, som ingå i en socialvårdskommun, skola bestå som självständiga samfälligheter och fullgöra alla nuvarande funktioner utom dem, som sammanhänga med socialvården. I lagförslaget meddelas föreskrifter om socialvårdskommunernas organisation, bl. a. innebärande att en beslutande församling, socialvårdsfullmäktige, skall inrättas, tillsatt genom allmänna val inom socialvårdskommunen.
Genom förslaget till lag om socialnämnd åsyftas att få till stånd en centralisering av kommunernas inre socialvårdsorganisation. I varje kommun skall finnas dels en socialnämnd, vilken utövar ledningen över socialvårdsarbetet och som har samma funktioner som fattigvårdsstyrelse, nykterhetsnämnd, pensionsnämnd, familjebidragsnämnd och arbetslöshetskommitté, och dels en barnavårdsnämnd. I större kommuner kunna dock särskilda nämnder tillsättas för olika grenar av socialnämndens arbetsuppgifter.
I betänkandet redovisas vidare resultatet av kommitténs preliminära överväganden angående organisationen länsvis och centralt för hela riket. Kommittén förordar, att länsstyrelsernas nuvarande funktioner på socialvårdens område skola övertagas av särskilda länsorgan, länssocialnämnder, i vilka skola ingå ett antal lekmän förutom landshövdingen såsom obligatorisk ordförande. Socialstyrelsen föreslås bliva tillsynsmyndighet för bl. a. fattigvård och barnavård med rättighet att utfärda allmänna anvisningar för verksamhetens bedrivande. I nära anknytning till socialstyrelsen skall inrättas en socialdomstol, vilken bl. a. skall övertaga kammarrättens uppgifter på fattigvårdensområde.
Sv. L.