Ett danskt lagråd? För den svenska allmänheten, som icke alltid visat sig uppskatta språket i våra moderna lagar, torde det vara i viss mån överraskande att svenskt lagspråk och svensk lagteknik hållas som förebildliga åtminstone på ett håll, nämligen i Danmark. Där har man sedan länge kritiserat sina egna författningar och pekat på Sverige som ett föredöme. Som grund till detta vårt försteg ha angivits flera samverkande förhållanden men kanske främst lagrådets verksamhet. Senast har Fuldmægtig HANS TOPSØE-JENSEN i en uppsats i Ugeskrift for Retsvæsen (s. 117—121) tagit upp frågan och påpekat behovet av ett danskt »Lovraad». Detta skulle få till uppgift att genomgå alla lagförslag och tillse att de få korrekt form och anpassas till den gällande rätten. Bland detaljer som Lovraadet skulle kontrollera nämner Topsøe-Jensen lagarnas ikraftträdande, upphävande, rubricering och kungörande. Härvidlag skulle det enligt den danske författaren f. n. råda viss oreda som försvårar lagarnas tillämpande.

L. af K.

 

    Föreningen för internationell sjörätt i Finland höll sitt årsmöte den 14 april 1943 i Helsingfors. Föreningens styrelse har följande sammansättning:f örvaltningsrådet Rudolf Beckman, ordf., medlemmen av mellanfolkliga domstolen i Haag, minister R. Erich, v. ordf., samt vicehäradshövdingen, sjökaptenen Herb. Andersson, vicehäradshövdingen Tönne Antell, assuransdirektören Sten Krause, prof. Lauri Cederberg och juris doktorn J. O. Sö-

388 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.derhjelm, ledamöter, med vicehäradshövdingen Eero Norros och diplomsjökaptenen K. T. Päiviö som suppleanter. Föreningens medlemsantal utgör 47, varav 32 enskilda personer och 15 bolag eller sammanslutningar.
    Vid årsmötet höllos tvenne föredrag, det ena av vicehäradshövdingen Andersson om Finlands handelsflotta under världskriget och det andra av förvaltningsrådet Beckman om guldklausulen i sjölagstiftningen.

R. B—n.