Förvaltningsrättslig tidskrift 1938—1942. Om det livaktiga intresse, som i våra dagar ägnas åt mångahanda spörsmål inom stats- och kommunalförvaltningens vidsträckta områden, vittnar — utom mycket annat — det betydande antalet av tidskrifter, som företräda olika grenar av denna samhälleliga verksamhet. I särskilda sådana publikationer behandlas sedan länge ej blott de statliga förvaltningstjänstemännens gemensamma frågor och diskussionsämnen utan även var för sig städernas, landskommunernas och landstingens förvaltningsangelägenheter. På samma sätt förmedlas nyheter och upplysningar, meningsutbyten och utredande framställningar inom talrika andra hithörande eller närliggande områden, såsom skatteväsen, socialförsäkring, socialmedicin, arbetarskydd, fattigvård, barnavård och ungdomsskydd, vägväsen m. m. En fullständigare uppräkning skulle måhända visa, att knappast något dylikt arbetsfält av större betydenhet eller av mera särpräglat slag blivit lottlöst i detta hänseende. Med en så långt driven specialisering är emellertid naturligt, att hos alla dessa tidskrifter både ämnessfär och läsekrets måste få en starkt fackmässig begränsning. Väl ha emellanåt i deras spalter även fristående specialfrågor av juridisk natur kunnat ställas i sakkunnig och värdefull belysning, men i allmänhet kan tydligen icke förväntas, att rent rättsliga ämnen av större räckvidd där skola finna en behandling, som utgår från principiella och sammanhållande synpunkter. Nordisk Administrativt Tidsskrift, som rör sig på ett bredare plan, tjänar i främsta rummet den nordiska gemenskapen och kan därför icke i full utsträckning sysselsätta sig med sådana förvaltningsproblem, som i övervägande grad hänföra sig till våra inhemska förhållanden. I de allmänt juridiska tidskrifterna ha under stundom, om ock sparsamt, förekommit inlägg i förvaltningsrättsliga ämnen, mestadels då under formen av mer eller mindre omfattande utredningar av vetenskaplig karaktär.
    Den syenska förvaltningsrätten måste således sägas ha saknat ett eget organ i egentlig bemärkelse. Och dock har — såsom i olika sammanhang ofta betygas — denna tidigare hos oss ganska tillbakasatta juridiska disciplin under de senare årtiondena kommit att intaga en alltmer framträdande ställning. I den riktningen har verkat ej blott att den offentliga förvaltningen ständigt griper omkring sig på nya områden och utvecklas genom reglerande lagstiftning. Även såsom läroämne har förvaltningsrätten efter hand tillvunnit sig ett vida ansenligare rum än tillförne både i den akademiska undervisningen och i den rättsvetenskapliga litteraturen. Men för det slag av litterär produktion som, under medverkan av såväl teoriens som praktikens män, endast

454 AXEL AFZELIUS.i tidskriftens form kan komma en större läsekrets rätt tillgodo har förvaltningsrätten näppeligen i någon högre grad kunnat räkna med utrymme annorstädes än i ett självständigt företag. Här förelåg alltså en brist. Den avhjälptes, när för fem år sedan en krets av intresserade förvaltningsjurister, med professor NILS HERLITZ såsom den drivande kraften, grundade Förvaltningsrättslig tidskrift.
    I den anmälan, varmed tidskriften inledde sin första år gång, angavssåsom dess ändamål att till tjänst för alla dem, vilka inom skilda delar av den svenska offentliga förvaltningen syssla med spörsmål av rättslig innebörd, behandla sådana ämnen av allmännare betydelse och att utgöra ett forum för utbyte av tankar och erfarenheter på detta område. Genom att från sina arbetsuppgifter avskilja frågor av social, ekonomisk och teknisk karaktär samt att inskränka sin synkrets till sådana delar av förvaltningsrätten, som äga ett mer allmänt och principiellt intresse, har tidskriften velat ernå en med hänsyn till materialets omfång nödvändig begränsning och på samma gång ställa sig utanför varje tävlan med äldre tidskrifter. Efter några ord om sättet för uppgiftens lösning heter det i anmälan vidare: »Den svenska förvaltningen har djupt rotade rättstraditioner. Fast invuxen i vår samhälls- och rättsuppfattning är den åskådningen, att det för rättskipningen utmärkande strävandet efter lagbundenhet, följdriktighet och oväld också bör prägla den offentliga förvaltningen. Det är av största betydelse att denna tradition hålles vid makt. Men dess vidmakthållande försvåras på ett påtagligt sätt av mångahanda omständigheter, som inskränka möjligheterna att tränga till djupet med de rättsliga spörsmålen. Sålundamå erinras om lagstiftningens snabba förändringar, förvaltningens växande omfattning som försvårar översikten, göromålens mängd, otillräckligheten av den litteratur som skulle kunna tjäna till ledning. I den mån Förvaltningsrättslig tidskrift kan minska dessa svårigheter, börden kunna medverka till att stärka rättstraditionerna i den svenska förvaltningen.»
    Det program som sålunda framlades fick redan vid begynnelsen en ypperlig utläggning genom en av statsrådet K. G. WESTMAN författad uppsats, »Lag och förvaltning», varmed tidskriften kunde pryda sitt första häfte. Emot rättshistorisk bakgrund framträda där i snabb men klar och fast teckning några för den nutida svenska förvaltningsrätten viktiga problemställningar och forskningsuppgifter. I all sin knapphet rik på synpunkter, innehåller denna uppsats anvisningar, som visserligen måste antagas icke bli obeaktade vid det fortgående vetenskapliga arbetet på detta område.
    Tidskriften har nu fullbordat fem årgångar. Den utgives — i likhet med SvJT — av en för ändamålet bildad förening, vars styrelse utgör redaktionen. Ordförande och ansvarig utgivare har hela tiden varit professor Herlitz.
    I enlighet med vad som angavs i tidskriftens anmälan har främst åsyftats att meddela artiklar, i vilka från vetenskapliga eller praktiska utgångspunkter belysas förvaltningsrättsliga ämnen av allmännare be-

FÖRVALTNINGSRÄTTSLIG TIDSKRIFT 1938-1942. 455tydelse. I uppsatsform ha även behandlats viktigare nyheter på lagstiftningens område och aktuella reformspörsmål. Stor vikt har lagts vid att genom recensioner redovisa den numera ganska rikhaltiga litteraturen i ämnet och vid att i översiktlig framställning lämna en orientering inom det eljest svåröverskådliga fältet av vad andra tidskrifter erbjuda av förvaltningsrättsligt innehåll. Genom fortlöpande »meddelanden ur förvaltningsrättslig praxis» riktas uppmärksamheten på många rättsfrågor, som framträtt inom olika förvaltningsområden och som äga betydelse utöver det speciella fallet och dess särskilda förutsättningar. Att denna avdelning omfattats med stort intresse av praktikens män framgår av de talrika bidragens mångsidiga förgrening till vitt skilda ämnen. För att sätta läsarna i tillfälle att summariskt följa det lagstiftnings- och utredningsarbete, som försiggår inom tidskriftens intresseområde, lämnas regelbundna kortfattade meddelanden om direktiven för nya utredningar och om innehållet av kommitté- och sakkunnigbetänkanden. Härtill sluter sig — efter förebild av motsvarande avdelning i SvJT — en förteckning över nyutkomna författningar.
    Att här lämna en närmare redogörelse för tidskriftens innehåll under de gångna åren kan tydligen ej ifrågakomma. En överblick därav erhålles bäst genom det femårsregister som åtföljde sista häftet 1942. Allenast må — närmast eftersom dessa rader finna en plats i SvJT — med några ord framhållas, att den rayon, inom vilken tidskriftens verksamhet enligt programmet skall röra sig, icke under denna första tid varit så skarpt avgränsad emot andra rättsområden, att ett studium av vad där skrivits kan äga egentligt intresse endast för förvaltningsmän och specialister på den rena förvaltningsrätten. Bland jurister, som icke ha sitt arbete förlagt till förvaltningsdomstolar och administrativa myndigheter, har otvivelaktigt — åtminstone inom den generation som numera är den äldre — förvaltningsrätten av gammalt i rätt hög grad betraktats såsom ett specialområde tämligen fjärran från den allmänna juridiken. Att en sådan föreställning icke alltigenom håller streck borde dock vara påtagligt. Klarast framträder sambandet i de talrika och praktiskt ofta betydelsefulla fall, i vilka efter den hos oss gällande ordningen samma rättsfråga blir eller kan bli föremål för prövning ej mindre vid administrativt än vid judiciellt forum. Dylika fall, som stundom utmynna i verkliga kompetenskonflikter, måste under den förvaltningsrättsliga lagstiftningens snabba tillväxt visa tendens att ökas. Många svårlösta spörsmål ha sitt ursprung i denna dualism.1 Omisskännelig tröjer sig ej sällan vid sådana avgöranden ett skiljaktigt betraktelsesätt; en uppfattning, som söker sitt stöd hos förvaltningsrättslig teori och praxis, vinner ej alltid erkännande hos de allmänna domstolarna, vilka kunna vara benägna att i stor utsträckning låta sitt bedömande ledas enbart av privaträttsliga synpunkter. Men ej endast i rättsfall, som tillhöra den nu

 

1 Här må, för att nu nämna endast de senaste framställningar som beröra detta ämne, erinras om HERLITZ' klargörande och intresseväckande uppsatser Rättsskyddet i svensk offentlig rätt, TfR 1936 s. 215 samt Allmän domstol och administrativ myndighet, SvJT 1941 s. 162. Dessa uppsatser ingå även i det av deras förf. nyligen utgivna arbetet Förvaltningsrättsliga grunddrag s. 46 resp. 93.

456 AXEL AFZELIUS.antydda typen, ingå förvaltningsrättsliga element. Om de rättegångsmål, som förekomma vid våra domstolar, indelades efter ämneskategorier, skulle de långt ifrån alltid eller ens ofta finnas vara »rena». Det skulle då också visa sig, att förvaltningsrätten i högre grad än som kanske vanligen antages har viktiga beröringspunkter ej blott med privaträtten utan även med straffrätten och processrätten.1
    För att det sist sagda skall i någon mån styrkas genom exempel måhär, utan anspråk på fullständighet, från tidskriftens innehållsregister göras några korta anteckningar. Sålunda framgår av dessa att särskild uppmärksamhet ägnats åt vissa aktuella fall av kompetenskonflikter eller närliggande situationer (jfr N. HERLITZ 1938 s. 327 och 1940 s. 238, J. ULNE 1938 s. 335 och 1940 s. 232, G. WEJLE 1941 s. 149 och 1942 s. 227 samt O. H. APPELTOFFT 1942 s. 349). HERLITZ har vidare behandlat bl. a. allmänna handlingars offentlighet (1938 s. 85) och formerna för allmänna författningars utfärdande (1939 s. 285). H. G. F. SUNDBERG har bl. a. belyst viktiga frågor inom stadsplanelagstiftningens område (1938 s. 105) och lämnat en utredning om statens ansvar för avspärrningsåtgärder (1942 s. 1). Praktiskt viktiga spörsmål av mer speciell karaktär ha dryftats i uppsatser av J. II. GÖRANSSON om ansvar för skada vid fel eller försummelse av lotsverkets personal (1939 s. 83) och av A. RAMMING om telegrafverkets ansvarighet i vissa fall (1938 s. 136). E. SCHALLING har i två uppsatser gjort en undersökning av kyrkobyggnadsbesvärets innebörd och tillämpning (1938 s. 293 och 1939 s. 95). På straffrättens område märkas artiklar av I. AGGE om frihetsberövande som förvaltningsrättsligt tvångsmedel (1938 s. 186), om tolkningen av 25 kap. 16 och 17 §§ strafflagen (1940 s. 73och om trafikförseelse och militärt tjänstefel (1942 s. 312). Av intresse för strafflagstolkningen på särskilda punkter äro även uppsatser av E. FAHLBECK om menighetsbegreppet (1938 s. 167) med därtill sig anslutande »kritiska erinringar» av C. A. REUTERSKIÖLD (1938 s. 245) och av S. JÄGERSKIÖLD med rubriken »Spårväg eller järnväg?» (1942 s. 143). För processen i anmärkningsmål har O. EKENBERG lämnat en omfattande redogörelse (1938 s. 349 och 1939 s. 20; jfr ock inlägg i samma ämne av J. NILSSON 1939 s. 42), och ett angränsande spörsmål har behandlats av T. FREDRIKSSON (1942 s. 36). Om »Förvaltningsrätt i Högsta domstolens praxis 1931—1940» har E.HÖRSTADIUS meddelat en översiktlig framställning (1941 s. 131 och 208), som har ett förhöjt intresse därigenom att »förvaltningsrätt» därvid icke fattats i en alltför inskränkt bemärkelse. Naturligt nog ha flerstädes i dessa årgångar även behandlats mål, som avgjorts av regeringsrätten eller i övrigt avse tillämpning av förvaltningslagstiftningen i trängre mening. Jämväl ha i flera fall kristidsförfattningar varit föremål för tidskriftens granskning. Vid sidan av dessa nu nämnda uppsatser — om vilka här erin-

 

1 Ang. sambandet mellan förvaltningsrätt och processrätt jfr HERLITZ Rättegångsbalkens betydelse på stats- och förvaltningsrättens område i Minnesskrift ägnad 1734 års lag II s. 1023 (omtryckt i Förvaltningsrättsliga grunddrag s. 21) ävensom NJA avd. II årg. 1942 s. 724.

FÖRVALTNINGSRÄTTSLIG TIDSKRIFT 1938—1942. 457rats närmast därför att de mestadels äga gemenskap med frågor av beskaffenhet att tillhöra allmän domstols prövning — bör slutligen ock framhållas det intressanta bidrag till »förvaltningsrättens allmänna läror» som lämnats av professor POUL ANDERSEN i artikeln »Skøn og Regel i dansk Forvaltningsret» (1942 s. 69).
    Den förut härovan omnämnda uppsatsen av statsrådet WESTMAN slöt med orden: »Fullt tydligt är att många och stora uppgifter vänta att omhändertagas och upptäckas av Förvaltningsrättslig tidskrift.» Början är nu gjord, och väl lärer kunna sägas att den varit god ochlovande för en lyckosam fortsättning.

Axel Afzelius.