Förslag ang. tillämpningsföreskrifter till den s. k. administrativa fullmaktslagen. I denna tidskrift för 1940 återfinnes (s. 658) en redogörelse för det förslag, som legat till grund för den s. å. utfärdade lagen med särskilda bestämmelser ang. stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. (SFS nr 923). Denna lag, som var tidsbegränsad, har d. 13 mars 1942 ersatts av en ny lag i ämnet (nr 87), den s. k. administrativa fullmaktslagen. Sistnämnda lag är i stort sett likalydande med den äldre lagen. De mera väsentliga ändringarna äro betingade av att kyrkomötet kunnat höras över den nya lagen och att denna därför kunnat göras tillämplig även å kyrkliga myndigheter. En annan olikhet är, att lagens giltighetstid icke begränsats. (Se SvJT 1942 s. 694.)
Den 6 mars 1942 uppdrog K. M:t åt generaldirektören Konrad Persson och ledamoten av processlagberedningen, hovrättsrådet Erik Söderlund att såsom sakkunniga inom socialdepartementet utarbeta tillämpningsföreskrifter till ifrågavarande lag. De sakkunniga, av vilka Persson förordnats som ordförande och Söderlund att vara sekreterare, avgåvo d. 11 juli 1942 av motiv åtföljda författningsförslag i ämnet (SOU 1942:42). Som experter hade vid utredningen medverkat direktören i Svenska stadsförbundet Henning Karlson, direktören i Svenska landskommunernas förbund Uno Murray, sekreteraren i Svenska landstingsförbundet Ivar Dahlgren och länsassessorn Olof Åkesson.
Lagen innefattar en vidsträckt befogenhet för K. M:t eller under vissa förutsättningar underordnad myndighet att förordna om ändringar i olika hänseenden, särskilt i fråga om förvaltningsorganisationen. Det har varit de sakkunnigas uppgift att ange, hur denna befogenhet lämpligen bör utnyttjas. I en allmän tillämpningsförfattning föreslås bl. a. bestämmelser, som avse att bereda möjlighet för de statliga och kommunala förvaltningsmyndigheterna att under olika tänkbara situationer upprätthålla den erforderliga verksamheten. För länsstyrelserna ha föreskrifter i sådant syfte meddelats redan genom kungörelsen d. 27 okt. 1939 (nr 777). Med anledning härav ha nyss antydda bestämmelser i den allmänna tillämpningsförfattningen icke ansetts böra gälla länsstyrelserna; i stället föreslås vissa ändringar i 1939 års kungörelse, vilken därigenom skulle komma att närmare ansluta sig till den allmänna tillämpningsförfattningen. Enligt fullmaktslagen föreligger möjlighet att till underordnad myndighet delegera förvaltningsuppgifter, som eljest tillkomma K. M:t i statsrådet. I en särskild författning föreslås sådan delegation beträffande ett stort antal ärenden. I övrigt ha de sakkunniga upprättat ett utkast till kungörelse ang. förlängning av tider för fullföljande av talan eller företagande av vissa andra åtgärder hos stats- eller kommunalmyndigheter m. m.
För tillämpning av fullmaktslagen erfordras ett allmänt förordnande av K. M:t. Sådant förordnande har ännu icke meddelats. De sakkunniga framhålla, att en förutsättning för tillämpningsföreskrifternas genomförande är, att lagen sålunda sättes i tillämpning. Även bestämmelserna i den allmänna tillämpningsförfattningen äro avsedda att lända till efterrättelse först i den mån K. M:t förordnar därom. Redan i och med kungörelsens ikraftträdande