»Tänker Du bli Jurist?» Till årets abiturienter har Sveriges yngre juristers förening liksom föregående år sänt ut en broschyr, avsedd att giva upplysning om utbildningskostnaderna för en jurist och om förhållandena på juristbanan. I broschyren heter det bl. a.:
»Till Sveriges abiturienter!
Tänker Du bli jurist?
Fatta inte Ditt beslut utan att först taga reda på vad det är att vara jurist, vad det kostar att bli det och vilka utsikter Du har att få Ditt livsuppehälle såsom jurist.
Bli inte jurist bara därför att Du inte kan hitta på något annat att bli — det finns tyvärr åtskilliga som resonerar på det viset. Försök att bilda
Dig en uppfattning om juristyrket och tänk efter om Du tror att det skulle passa för Dig. Sök upp någon äldre jurist och bed honom berätta för Dig vad en jurist gör och vad en jurist måste duga till.
Det är inte så lätt att tala om vad Du skall ha för egenskaper för att bli en god jurist, bland annat därför att det finns så många olika slag av juristtjänster.
Ett visst mått av intellektuell begåvning av det slag som visar sig på studentbetygen — det är ofrånkomligt för en jurist. Men det räcker inte.
En jurist får inte ha alltför begränsade erfarenheter av det samhälle han lever i. Man kan inte begära att han skall vara fackman på andra områden än sitt eget. Men man måste begära att han vet en hel del om andra människors levnadsförhållanden. Detta förutsätter att han har ögonen öppna för vad som händer runt omkring honom och tar till vara alla tillfällen att vidga sin synkrets.
En jurist måste också kunna tillgodogöra sig dessa erfarenheter. Han måste därför ha människokännedom och fantasi. Han måste kunna sätta sig in i hur andra människor tänker och känner. Han måste kunna tänka sig in i konsekvenserna av en regel, som han såsom lagskrivare, domare eller förvaltningsjurist ställer upp eller som han såsom advokat tillråder sin klient att taga in i ett avtal.
En jurist måste vidare ha ordningssinne. Han måste kunna utföra ett arbete, där det ställs stora krav på exakthet. Han måste också ha sinne för kravet på konsekvens i tänkande och uttrycksformer.
Slutligen måste en jurist ha fallenhet för språkets behandling i tal och skrift. Detta är oundgängligen nödvändigt. Den som inte kan skriva enklar och redig svenska duger inte till jurist.
Nu är det kanske för mycket begärt, att var och en, som inte anser sig kunna motsvara denna idealbild, skall avstå från juristbanan. Men tänk ändå efter, innan Du bestämmer Dig för att bli jurist, om Du tror, att Du kan komma åtminstone en god bit på vägen mot detta mål.
Det är lätt att börja studera juridik, ty ingen inträdesspärr gallrar bland dem som avlagt studentexamen (historia, latin, och filosofi samt ett levande språk äro dock obligatoriska). Men alltför många nödgas så småningom konstatera, att de gett sig in på något som de inte passade för, och de ha då kastat bort flera år i onödan. Man räknar med att 1/4—1/3 av de jurisstuderande aldrig når fram till examen. Börja därför inte att studera utan att vara säker på att Du vill och kan genomföra Dina studier.
Många jurister har goda inkomster. Men ännu fler jurister har dåliga inkomster, och många av dessa kommer aldrig fram till så goda inkomster att de få igen sina studiekostnader och samtidigt kan underhålla hustru och barn. Är Du beredd att lägga ned 15—20,000 kronor på Dina studier och taga risken att inte eller bara delvis få kompensation för denna kostnad?
Just nu råder det inte någon allvarligare arbetslöshet bland juristerna. Före kriget hade vi ett betydande överskott på jurister. Dessa äro nu till allra största delen placerade inom kris- och militärförvaltningar. Men detta är en tillfällig lättnad. Överproduktionen av jurister fortgår ohämmad. Under de senaste fem åren utexaminerades sålunda i medeltal icke mindre än 214 juris kandidater per år, medan ersättningsbehovet har beräknats till
högst 150 per år; enligt en officiell beräkning från 1935 skulle behovet inte ens vara så stort utan blott högst 110 per år (se den s. k. Wicksell-Jerneman ska utredningen, statens offentliga utredningar 1935:52 s. 132 ff.).
När freden är här kommer stora skaror av jurister att kastas ut från kris och militärförvaltningarna, och då blir situationen svår. De jurister, som på detta sätt bli arbetslösa, kommer väl att sugas upp så småningom, men istället blir de nyutexaminerade i konkurrens med sina meriterade kolleger utslagna från de platser, de normalt kunde räkna på. Andra grupper av intellektuella kan kanske räkna på att få fördel av en expansion efter kriget; juristerna har haft sin högkonjunktur under krisen och de kan inte räkna på att den fortsätter.
Sveriges yngre juristers förening, som arbetar för att förbättra de unga juristernas arbetsvillkor, överlämnar härmed denna broschyr, som vill ge Dig dels en föreställning om vad det kostar att bli jurist, dels en del upplysningar om förhållandena på arbetsmarknaden.»1
K. R.