Stadsplaneutredningen 1942 (ordf. statssekreteraren Knut Elliot, sekr. hovrättsassessorn Allan Nordenstam, se SvJT 1942 s. 94) har överlämnat ett andra betänkande till justitieministern (SOU 1943:30). Utredningens första förslag, som syftade till att åstadkomma en smidigare och snabbare handläggning av stadsplane- och tomtindelningsärenden m. m. (se SvJT 1942 s. 442), har efter proposition till årets riksdag lett till vissa ändringar i byggnadslagstiftningen. Det nu framlagda betänkandet innehåller förslag till ändringar i byggnadsstadgan närmast i syfte att åstadkomma mera rationella och enhetliga byggnadstekniska bestämmelser och därmed ett billigare byggnadssätt. Förslaget innefattar samtidigt stadsplaneutredningens yttrande över 1940 års civila byggnadsutrednings i februari i år avgivna betänkande (SOU 1943: 10).
    En av stadsplaneutredningen verkställd undersökning har visat, att föreskrifterna i gällande byggnadsordningar variera mycket för olika städer och samhällen, mången gång utan att skäl härför kunna påvisas. Utredningen framhåller, att dessa olikheter försvåra planering och byggande samt lägga

hinder i vägen för standardisering av byggnadsdetaljer och hustyper. Från åtskilliga håll ha också riktats erinringar mot det nuvarande systemet.
    För att i erforderlig mån erhålla enhetliga bestämmelser för städer och samhällen i hela landet skola enligt stadsplaneutredningens förslag de viktigare byggnadsföreskrifterna överflyttas från byggnadsordningarna till byggnadsstadgan. Detta gäller exempelvis bestämmelserna om påkänningar på byggnads bärande delar, värme- och ljudisolering, luftväxlingsanordningar, skorstenar, trappor m. m. Förutom genom den enhetlighet, som härigenom vinnes, kommer enligt förslaget byggnadsverksamheten att underlättas genom att förenklingar medgivits i byggnadssättet, där detta ansetts kunnaske utan olägenhet.
    De lokala byggnadsordningarna skola enligt förslaget principiellt sett endast innehålla föreskrifter i de hänseenden, vilka ej regleras genom byggnadsstadgan. Därjämte skola dock i byggnadsordningarna kunna intagas tilllägg till eller avvikelser från byggnadsstadgans bestämmelser i den mån så erfordras på grund av speciella förhållanden. I syfte att så småningom få fram större enhetlighet i byggnadsordningarna även i de delar, som nu icke föreslås direkt normaliserade genom vissa bestämmelsers överförande till byggnadsstadgan, förordar utredningen, att byggnadsordning skall fastställas av K. M:t, ej såsom hittills av länsstyrelsen.

A. N.