Den finska lagberedningens verksamhet. Genom förordning av den 11 juli 1884 bestämdes, att en ständig kommitté under benämning Lagberedningen i Finland skulle inrättas för utarbetande av förslag till lagar och författningar inom såväl den allmänna lagens som den administrativa rättens områden. Det nyinrättade verket, som ställdes under senatens omedelbara inseende, utgjordes till en början av tre ledamöter, en äldre och två yngre. År 1914 vid det första världskrigets början upplöstes lagberedningen och ersattes med en s. k. juriskonsultavdelning i Kejserliga Senaten för Finland. Detta halvryska organ, som icke lämnade några spår i den finska lagstiftningens annaler, avskaffades genom en förordning av den 24 oktober 1917, genom vilken den permanenta lagberedningen återupprättades. Enligt sagda förordning står lagberedningen under justitieexpeditionens omedelbara uppsikt och är uppdelad på avdelningar, bestående av tvenne för tre år i sänder förordnade medlemmar. Numera är lagberedningen en del av justitieministeriets lagstiftnings- och justitieförvaltningsavdelning och arbetar på sex avdelningar.
    Någon strängt genomförd arbetsfördelning mellan de olika avdelningarna tillämpas icke. Ett undantag bildar lagberedningens andra avdelning, vars avgränsade verksamhetsområde består i formell och saklig granskning av författningsförslag, som äro föremål för ministeriernas handläggning, alltså en viss motsvarighet till det svenska lagrådet. Även sjätte avdelningen har sitt specialgebit, nämligen straffrättsliga lagstiftningsfrågor. Beträffande de övriga avdelningarna är gränsen mera svävande; i praxis har första avdelningen, som tidigare företrädesvis behandlat frågor, hörande till grundlagarnas och civillagstiftningens områden, under senare tid huvudsakligen ägnat sig åt lagstiftningsfrågor, som föranletts av kriget och landavträdelsen, resp. de återförenade landsdelarnas rättsliga reorganisation. Tredje avdelningen har åter till beredning förehaft frågor av förvaltningsrättslig natur. Fjärde avdelningen har förnämligast handlagt ärenden, hörande till kommunallagstiftningens och medicinalväsendets områden, och femte avdelningen har huvudsakligen sysslat med kristidsfrågor och av kriget påkallad ekonomisk särlagstiftning. Under krigstiden, då flere av ledamöterna varit inkallade till militärtjänst, hava vissa ärendens beredning anförtrotts åt för tillfället sammansatt avdelning.
    I det följande lämnas några uppgifter rörande de olika avdelningarnas sammansättning och verksamhet under perioden 1940—1943.

    I avdelningen. (Hovrättsassessor Brunou; äldre ledamotens plats vakant.)
    Denna avdelning har utarbetat lagförslag bl. a. i följande ämnen:
    Lag om laga domstol och rättegången i mål, som voro anhängiga vid domstolar, vilkas jurisdiktionsområden gingo förlorade genom Moskva-freden; lag om ändring av lagen angående dödande av urkunder (lagstiftning härom var påkallad av orsak att under vinterkriget talrika urkunder gått förlorade); lag om dödförklaring (enär talrika till krigsmakten hörande personer försvunnit under kriget befanns det nödvändigt att etablera ett »massdödande» på initiativ av vederbörande myndighet); lag om fastställande i vissa fall av innehållet i domstols dombok eller protokoll eller i handling, som till domstol ingivits (talrika enskilda handlingar hade under kriget förkommit och flere domstolsarkiv kvarblevo på det avträdda området); granskning av lagstiftning angående handel med begagnade föremål samt lump och skrot (vid denna lagstiftnings utarbetande har motsvarande lagstiftning i Sverige tjänat såsom förebild).
    Avdelningen har (tillsammans med professor Cederberg) utarbetat ett förslag till revision av aktielagstiftningen, vilket arbete ännu ej är slutfört. Också här har svensk rätt och interskandinaviskt samarbete i stor utsträckning tjänat till förebild. Under utarbetande har avdelningen (jämte presidenten Ståhlberg) ett lagförslag om dopnamn.
    Därutöver har avdelningen i samarbete med anlitade sakkunniga uppgjort förslag till ett antal författningar, som föranletts av det återerövrade områdets införlivande med riket.
    II avdelningen. (Jurisdoktor Puhakka och vicehäradshövdingen Granfelt.)
    Denna avdelning har, såsom redan framhållits, sysslat med granskning av uppgjorda författningsförslag.
    III avdelningen. (Presidenten Ståhlberg och docenten, jurisdoktor Kastari.)
    Å denna avdelning har år 1941 utarbetats ett digert betänkande angående kodifikation av den kommunala lagstiftningen.
    Därjämte hava förslag uppgjorts till reviderad lagstiftning angående stämpelskatt och till förordning angående expeditionslösen.
    Under 1942 utkom såsom nr 6 av Lagberedningens publikationer Betänkande om fullgörande av magistraternas åligganden efter rättegångsreformen.
    IV avdelningen. (Lagmannen Uggla och juriskandidaten Kytömaa.)
    Avdelningen, som under tidigare år utarbetat förslag till stadsplanelag och lag om ändring om kommunal indelning, har år 1940 uppgjort förslag till särskilda ändringar i stadsplanelagen och brandlagstiftningen. Dessutom har avdelningen framlagt förslag till författningar rörande befolkningsskydd, reviderad fiskerilagstiftning, provisoriska ändringar i jaktlagstiftningen ävensom till lagstiftning rörande bysamfälligheter, hälsosysterverksamheten, den allmänna sjukhusvården, sjöfällning samt upphävande av abalieneringsförbudet beträffande städernas donationsjord.
    Delvis med biträde av I avdelningens yngre ledamot har avdelningen behandlat särskilda lagstiftningsspörsmål, berörande rättsförhållandena i de med riket återförenade landsdelarna. Till denna grupp höra bl. a. lagar om ordnande av rättsvården och kommunalförvaltningen i de återförenade områdena samt stats- och kommunaltjänstemännens rättsliga ställning därstä-

des, förenklad behandling av anmälningsärenden i de provisoriska domsagorna i Viborgs län, apoteksväsendet i sagda län, byggnadsregleringar vid återuppbyggande av krigshärjade bosättningsområden etc.
    Under beredning äro för närvarande: lagstiftning angående den kyrkliga bokföringen, sjukgymnast- och massösyrkena, indrivning av legosängsavgifter, rådgivningsstationer för mödra- och barnavård, officiell arrenderegistrering m. m.
    VI avdelningen. (Justitiesekreteraren Jaatinen och justitierådmannen Luukanen.)
    Avdelningen har under vinterkriget 1940 framlagt förslag till lag angående rättegången i krigsdomstolar under krigstid. (Förslaget åsyftar att åvägabringa ett snabbare och effektivare förfarande.) Dessutom uppgjordes förslag med stöd av lagen om krigstillstånd till en serie författningar angående förlängning och återställande av vissa fatalietider samt angående gäldenär medgivet anstånd med betalning. (Betalningsanstånd medgavs till en början endast personer i krigstjänst men utsträcktes sedermera till gäldenärer, berättigade till ersättning för skada å egendom till följd av kriget, samt till gäldenärer, hörande till den evakuerade befolkningen.) Förslag till kodifiering av samtliga hithörande bestämmelser har av avdelningen utarbetats.
    Å avdelningen har vidare uppgjorts förslag till särskilda ändringar av utsökningslagen och lagen om strafflagens verkställighet. (Dessa ändringar avse maximibeloppet av vite såsom tvångsmedel samt förenkling av förfarandet vid verkställighet av utslag i brottmål, varigenom ersättning utdömts.) Enligt ett av avdelningen utarbetat förslag hava vissa förenklade bestämmelser utfärdats i fråga om verkställighet av dom angående förbrutet gods och genom brott vunnen ekonomisk fördel.
    Slutligen har avdelningen uppgjort förslag om ändring av lagen om utlänningars samt vissa sammanslutningars rätt att äga och besitta fast egendom och aktier (ändringen avser inskränkning i utövningen av rösträtt vid sådant finskt aktiebolag, som bedriver rustningsindustri).
    VI avdelningen. (Justitierådmannen Tauleri och vicehäradshövdingen, juriskandidaten Ellilä.)
    Å avdelningen hava handlagts reformförslag angående straffverkställigheten, straffregistret, sammanläggning av straff, hemställningsförfarandet i brottmål, straffbestämmelserna angående landsförräderi och våld mot tjänsteman, strafflagen för militären och straffprocessen vid krigsdomstol, behandlingen av unga förbrytare, ändringar i alkohollagstiftningen m. m.
John Uggla.