Domsagonotariernas arbetsförhållanden. Sveriges yngre juristers förening har gjort en undersökning angående arbetsförhållandena på landets domsagor den 1 mars 1943. Undersökningen har genomförts medelst ett frågeformulär, som utsänts till förstenotarierna. Svar har ingått från 105 av landets 115 domsagor. I två domsagor ha notarierna förbjudits att besvara formuläret.
    En fråga har gällt den faktiska arbetstiden för notarierna. Uppgifterna härom äro mycket varierande, såsom framgår av följande tabell, utvisande antalet veckotimmar.

	medeltal	maximum	minimum
DOMSAGOR UNDER	48	66	36
SVEA HOVRÄTT
hovrätten för övre norrland	53	64	43
göta hovrätt	48.5	68	39
hovrätten över skåne och blekinge	49	67	39
hela landet	48.7	68	36

    Som synes äro notarierna i Övre Norrlands domsagor genomsnittligt sett hårdare belastade än på andra håll.
    På grund av siffrornas stora spridning — maximum ligger nära dubbelt så högt som minimum — har det intresse att närmare studera fördelningen i följande tabell.

	veckotimmar	36-40	41-45	46-50	51-55	56-60	61-65	66-68
domsagor under
svea hovrätt (43 st. av 48)		10	8	13	4	3	3	2
hovrätten för övre norrland (9 st. av 10)		0	1	4	1	0	3	0
göta hovrätt (40 st. av 41)		8	7	10	5	8	1	1
hovrätten över skåne och blekinge (13 st. av 16)		2	4	2	3	1	0	1
hela landet (105 st. av 115)		20	20	29	13	12	7	4

 

    Enligt den nya domsagostadgan skall arbetstiden normalt utgöra 42 timmar i veckan. Enligt 1930 års lag om arbetstidens begränsning gäller att arbetare icke får användas till arbete under längre tid än 48 timmar i veckan; dock får övertidsarbete uttagas med 200 timmar per år eller, i trängande fall och efter tillstånd av arbetsrådet, 350 timmar per år. Om man tar hänsyn till att notarie enligt 1933 års domsagostadga kunde få upp till sex veckors ledighet per år mot arbetarens två veckor och alltså för en jämförelse slår ut arbetarens årliga antal arbetstimmar på 46 veckor, får man en normal arbetsvecka av 52 timmar. Fördelar man den tillåtna övertiden jämnt på dessa 46 veckor erhålles resp. 56.4 och

59.6 veckotimmar. Denna jämförelse förutsätter att notarien verkligen fått ut den ledighet utöver semestern om åtta dagar för varje halvår, som häradshövdingen ägde bevilja honom; i vilken utsträckning detta varit fallet är icke känt. Räknar man i stället med 48 arbetsveckor bli motsvarande siffror resp. 50, 54.2 och 57.3 veckotimmar. Fr. o. m. 1 juli 1943 har tingsnotarie endast 15 dagars semester; jämförelsen bör då ske direkt med normalarbetstiden 48 timmar eller, om möjligheterna till övertid beaktas, 52 resp. 55 veckotimmar. Dock måste beaktas att domsagornas under sommaren lägre arbetsbörda ofta — men på grund av semestrarna visst icke alltid — medför en minskning av arbetstiden.
    Från åtskilliga domsagor rapporteras att söndagsarbete förekommer. I 29 fall har man ansett sig kunna uppgiva en viss genomsnittlig arbetstid, i 9 av dessa fall gäller det dock endast förste notarien. Tiden varierar mellan 1 och 4 timmar, i ett fall är den 8 timmar varannan söndag före ting. På en domsaga uppgives söndagsarbetet pågå kl. 13—16. Ytterligare 9 domsagor uppgiva oregelbundet söndagsarbete i icke alltför obetydlig utsträckning.
    Även eljest (14 fall) förekommer att förste notariens arbetstid är en annan än de övrigas, någon gång kortare men i regel något längre (i ett extremt fall utgör antalet veckotimmar resp. 66 och 47). I tabellerna har den högre siffran upptagits.
    Huvuddelen av frågorna gällde arbetets fördelning. Intresset knyter sig därvid dels till det okvalificerade arbetets fördelning mellan notarier och domsagobiträden, dels till det mest kvalificerade arbetets fördelning mellan häradshövding och notarier.
    Vad först beträffar det okvalificerade arbetet frågades bl. a. vem som har hand om kassa och bokföring. Här visar det sig att häradshövdingarna i rätt stor utsträckning själva sköta kassarörelse och bokföring, såsom följande tabell närmare angiver.

	domsagor under	svea	ön	göta	skl	s:a
kassa handhaves av
häradshövding		10	1	6	0	17
notarie		21	3	14	7	45
domsagobiträde		12	5	20	6	43
bokföringen handhaves av
häradshövding		4	1	3	1	9
notarie		15	1	11	5	32
domsagobiträde		24	7	26	7	64

    Efter 1 juli 1943 ligga ju förhållandena på detta område helt annorlunda till, särskilt som häradshövdingen enligt 24 § domsagostadgan kan överföra det ekonomiska ansvaret för stämpeluppbörden på ett domsagobiträde utan att detta minskar häradshövdingens avlöning eller ökar biträdets.
    Ifråga om maskinskrivningen rapporteras, att notarierna i 55 domsagor sysselsättas med maskinskrivning i större eller mindre utsträckning, medan detta icke är fallet i de återstående 50. I 7 domsagor behöva notarierna icke kollationera. I en domsaga hjälper häradshövdingen till med kollationering, i en annan hans hustru.

 

41—437004. Svensk Juristtidning 1943.

    Av stor vikt vid bedömningen av domsagotjänstgöringens utbildningsvärde är den omfattning, i vilken notarierna få deltaga i det högst kvalificerade arbetet. I sitt yttrande över 1937 års domsagoutrednings betänkande har Föreningen Sveriges Häradshövdingar skildrat, hur tingstjänstgöringen kan organiseras i syfte att notarierna skola under häradshövdingens ledning få taga del i arbetet med de stora mål, som handläggas av häradshövdingen. Det är uppenbarligen riktigt, att förhållandena på många håll äro så gynnsamma som det i yttrandet göres gällande. Men att man icke kan generalisera denna bild framgår därav att enligt den nu föreliggande utredningen notarierna i icke mindre än 33 av 105 domsagor icke få sysselsätta sig med uppsättande av dombok i A-mål. Den som fullgjort sin tingstjänstgöring i en sådan domsaga har icke fått ut av sin tjänstgöring vad han har rätt att fordra, och om han efter tingstjänstgöringens slut söker sig till hovrätten, kommer han dit väsentligt sämre rustad än hans kamrater.
    Sysslandet med ägodelningssaker är i än högre grad undandraget notarierna. Sålunda är uppsättande av protokoll i ägodelningsärenden i 47 av 105 domsagor förbehållet häradshövdingen eller, någon gång, sekreteraren. Även detta medför en betänklig brist i alltför många tingsmeriterade juristers utbildning.
    Till sist må anföras några kuriosa. Från 4 domsagor uppgives att notarierna gå post- och bankärenden. I ännu en domsaga gå notarierna postärenden ifråga om försändelser över 5 kg. På ett ställe uppgives domsagans enda skrivbiträde lida av dövhet; i en annan domsaga hade man ett 81-årigt skrivbiträde.
    Det är föreningens avsikt att om någon tid förnya denna undersökning för att söka utröna i vad mån förhållandena förändrats genom årets domsagoreform.

Knut Rodhe.