Utkast till första delen av en ny tysk civillagbok. Såsom tidigare i dessa spalter omtalats,1 pågår i Tyskland sedan maj 1939 arbetet på en ny »folklagbok». Ledningen av detta arbete är anförtrodd åt prof. J. W. HEDEMANN, en redan under seklets första decennier berömd civilist och rättshistoriker, som vid regimskiftet 1933 helt accepterade den nationalsocialistiska ideologien. I slutet av år 1942 framlades ett förberedande utkast till folklagbokens första del.2 Förslaget inledes med 25 »grundregler», avsedda att i en för gemene man tillgänglig form återspegla andan i den nya lagboken. Man betonar emellertid särskilt, att grundreglerna skola hava karaktären av lag, således icke blott »Einleitung». Till sitt innehåll äro de flesta reglerna »Satz für Satz durchtränkt von der nationalsozialistischen Gedankenwelt», för att nu använda motivens egna ordalag. Såsom smakprov kan citeras art. 5, där det heter: »Die Eltern sind verpflichtet, ihre Kinder im nationalsozialistischen Geist leiblich und sittlich zum Dienst am Volk zu erziehen. Partei und Staat stehen ihnen mit ihren Erziehungs- und Zuchtmitteln zur Seite.» Man har t. o. m. ett slag övervägt att såsom »grundregler» intaga partiprogrammet i obeskuret skick, ehuru detta projekt sedermera fått falla. Här och där skymta emellertid även tankegångar, som icke äro knutna vid någon viss politisk åskådning, t. ex. passivitetsregeln i art. 17. För en utomstående betraktare förefaller det, som om dylika spridda rättssatser skulle komma att utgöra en skäligen mager ersättning för den en gång så beundrade allmänna delen av BGB. Förslagets upphovsmän — till största delen universitetsprofessorer — betyga ock, att de icke utan vemod tagit farväl av BGB:s strängt vetenskapliga systematik.
    Förutom grundreglerna innehåller det nu framlagda förslaget ett avsnitt av själva lagen, benämnt »Der Volksgenosse». Även här har naturligtvis den nazistiska ideologien — med dess säregna tolkning av begreppen plikt och ära — tillmätts ansenligt utrymme. Men det säger sig självt, att bland de framlagda 80 paragraferna, som behandla »skydd för personligheten», förmynderskap, förlust av medborgerliga rättigheter, hemortsrätt, dödförklaring m. m., även rymmes åtskilligt politiskt indifferent stoff av visst intresse. Såsom exempel må nämnas utvidgat skydd för det egna namnet och den egna bilden, skolgångens påbörjande resp. avslutande såsom förstahandsnorm för den underåriges rättshandlingsförmåga, ett av bestämda frister mera obundet och i stället av domarens fria prövning beroende tillvägagångssätt vid dödförklaring o. s. v. Några tendenser till att den nya folklagboken

 

1 Se SvJT 1942 s. 480. Jfr även TfR 1943 s. 238.
2 Volksgesetzbuch. Grundregeln und Buch I. Entwurf und Erläuterungen. Vorgelegt von J. W. HEDEMANN, H. LEHMANN und W. SIEBERT. Münch. & Berl. 1942. 117 s. M. 2:80. — Arbeitsberichte der Akademie für Deutsches Recht Nr. 22.

FRǍN FRÄMMANDE RÄTT. 847— om den nu kommer till stånd — skulle bliva lätthanterligare än den hittillsvarande, kunna knappast spåras. Det är betecknande, att det framlagda förslaget begynner med Buch I, Erster Abschnitt, Erstes Stück, § 1, Mom. 1.

Seve Ljungman.