NILS HERLITZ. Förvaltningsrättsliga grunddrag. Valda uppsatser.Sthm 1943. Norstedt. 159 s. Kr. 8.00.
    I föreliggande volym har prof. Herlitz samlat ett antal uppsatser som han under åren 1931—41 publicerat i nordiska tidskrifter och festskrifter. Förf. framhåller i sitt förord att uppsatserna icke bilda något sammanhängande helt men att de ha det gemensamt att de belysa förvaltningsrättsliga spörsmål av grundläggande betydelse samt sysselsätta sig med en icke ringa del av de frågor som höra till förvaltningsrättens »allmänna läror». För domstolsjuristen och advokaten äro väl av de i arbetet berörda spörsmålen det om gränsen mellan allmän domstol och administrativ myndighet samt den därmed nära sammanhängande frågan om rättsskyddet i svensk offentlig rätt de ämnen som kunna påräkna det största intresset. Åt dessa problem ha också ägnats två utförliga uppsatser på tillhopa nära hälften av bokens sidoantal. Den klara framställningen, som noggrant redovisar rättsfall och tidigare litteratur i ämnet, ger god hjälp vid försöken att i tillämpningen bemästra svårigheterna på dessa områden. Den svårlösta och i praktiken icke sällan

ANM. AV NILS HERLITZ. FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA GRUNDDRAG. 425uppdykande frågan om domstols bundenhet av ett tidigare administrativt beslut, exempelvis i ett vitesärende, har förf. dock icke ansett sig kunna gå till botten med utan lämnar den öppen. Kärnpunkten är här i vad mån domstol av lämplighetsskäl äger åsidosätta ett administrativt beslut. Att beslutet kan upphävas därest det varit behäftat med formella brister eller »saknat stöd i lag» torde numera stå klart, även om förf. i annat sammanhang (se utlåtande, åberopat i rättsfallet NJA 1939 s. 235 och intaget i Förvaltningsrättslig Tidskrift 1938 s. 331 ff.) med rätta hävdar att bristen skall vara klar och tydlig. Beträffande den skönsmässiga prövningen (frågan om beslutet varit »sakligt befogat») råder däremot stor osäkerhet. I rättsfallet NJA 1939 s. 572 har underdomstolen i sitt utslag såsom skäl för utdömande av ett av KB förelagt vite åberopat att föreläggandet med hänsyn till omständigheterna varit befogat. Huruvida HD genom att oförändrat fastställa underrättens utslag avsett att stadfästa en allmän rätt och plikt för domstolarna att pröva administrativa besluts lämplighet är emellertid tveksamt; frågan har av hovrättsrådet Hörstadius i en rättsfallsöversikt i Förvaltningsrättslig Tidskrift 1941 s. 138 besvarats nekande. Med hänsyn till problemets såväl teoretiska som praktiska räckvidd är det att hoppas att prof. Herlitz skall finna tid att verkställa den ingående undersökning han anser frågan kräva.
    Av de övriga uppsatserna utgör »Allmänna handlingars offentlighet» en översiktlig redogörelse för 1937 års lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar och de i samband därmed stående bestämmelserna i TF. I betraktande av den tillämpning nämnda lag i några fall erhållit är det av värde att en lättillgänglig och auktoritativ kommentar sålunda ställts till förfogande. »Rättegångsbalkens betydelse på stats- och förvaltningsrättens område» redogör för den betydelsefulla roll som RB i 1734 års lag fått spela även för förvaltningsprocessen. I detta sammanhang framhåller förf. de svåra problem som möta, då den balk, som utgjort grundvalen även för förvaltningsmyndigheternas dömande, i en nära framtid sätts ur kraft. Uppsatsen »Några anteckningar om förvaltningsrättens tvångsmedel» behandlar ett av doktrinen och även av lagstiftningen hittills ganska förbisett område av  den offentliga rätten, där luckorna mellan de sparsamma regler som trygga verkställigheten inom förvaltningen tydligt framträda. De inledande och avslutande uppsatserna, »1634 års regeringsform och vår tid» samt »Några iakttagelser rörande Sveriges krigstidsförfattning », slutligen vittna redan genom ämnenas artskildhet om författarens mångsidiga lärdom och vidden av hans vetenskapliga livsrum.

 

Lennart af Klintberg.