PHILLIPS HULT. Föräldrar och barn enligt svensk internationell privaträtt. Sthm 1943. Norstedt. 141 s. Kr. 7.00.

 

    Tre större arbeten på den internationella privaträttens område har på sistone utkommit: HULTS ovannämnda bok, NIALS bok om »Internationell förmögenhetsrätt» och GIHLS framställning angående »Statens immunitet vid främmande domstolar» i SvJT 1944 s. 193 ff. Det stora intresse, som den internationella privaträttens spörsmål väcka just nu, kan kanske tolkas så att tiden är mogen att försöka skaffa viss vetenskaplig fredsberedskap på ett rättsområde, som torde gå till mötes en renässans efter krigets slut.
    HULT utgår i sin bok från, att det oftast inom den internationella rätten gäller att fastställa rättsnormer utan stöd av lagstiftning, sedvanerätt eller analogier, så att det knappast erbjuder sig någon annan hållpunkt än »sakens natur». Hult ansluter sig till den positiva teoriens synpunkt om den internationella privaträttens natur, att denna i varje särskilt land utgör en del av dess nationella rätt. Därför innebär — enligt hans uppfattning — begreppet »sakens natur» att den regel skall gälla, som med hänsyn till det ändamål, vilket det särskilda landet fullföljer med sina internationellt privaträttsliga regler, kan anses rationellt. Personliga rättsförhållanden bedömas i regel enligt personens hemlands lag. Vid sidan av detta »personalstatut», erbjuder läran om ordre public en viss efterprövningsmöjlighet, som har en vidsträckt tillämpning på sakrättens område, där »lex rei sitæ» allmänt erkännes. Därtill kommer »locus regit actum»-regeln, som äger sedvanerättslig giltighet. Emellertid betyda alla dessa regler endast allmänna satser. WÄCHTER och i synnerhet PILLET ha gjort gällande, att de internationellt privaträttsliga normerna skulle fastställas genom tolkning av varje lands materiella rättregler med beaktande särskilt av de syftemål dessa kunna antagas.
    HULT utbygger och kompletterar Pillets lära, särskilt poängterande att reglering av kompetenskonflikter syftar till ett avgörande som kan antagas bliva internationellt respekterat. På grund härav måste icke sällan avgörandet träffas efter en skälig avvägning av å ena sidan intresset av att landets egna normer även utomlands vinna tillämpning å dess medborgare, å andra sidan olägenheterna av att främmande lands lagstiftning i gengäld gives tillämpning inom landet i motsvarande fall. Helt allmänt uttrycker Hult sin ståndpunkt så, »att avgörandet in dubio bör träffas efter samma synpunkter, som man kan antaga att vårt land skulle hävda vid överläggning om en konvention på om-

WILHELM MICHAELI. 671rådet i fråga med en stat, vars interna rätt i avsevärd mån skiljer sig från vår egen». Oavsett denna ömsesidighetsprincip kräves emellertid, att den svenska kompetensregeln i möjligaste mån tillvaratager svenska medborgares intressen, i synnerhet sådana, vilka framstå såsom speciellt skyddsobjekt för de materiella rättsregler, om vilkas tillämpning det är fråga. Är svenskt intresse ej implicerat, har man att söka träffa valet av tillämplig lag uteslutande med hänsyn till att detta, så långt som möjligt, skall tillgodose det särskilda intresse lex fori med sina regler på det ifrågavarande området åsyftar att särskilt skydda och tillgodose.
    Kan sådant särskilt intresse icke påvisas, skall svensk rätt icke användas såsom nödfallsutväg. I sådana fall måste man försöka fastställa den rättsordning, till vilken det föreliggande rättsförhållandet i det hela taget synes närmast anknutet. Därmed sluter sig Hult till SAVIGNYS lära om rättsförhållandets »säte» och till de synpunkter, som varit avgörande i HD:s utslag rörande den amerikanska »Joint resolution» i NJA 1937 s. 1.
    Den ovan i korthet omtalade principundersökningens vetenskapliga betydelse torde icke inskränka sig till den internationella föräldra- och barnrätten. Man får därför uttrycka den förhoppningen, att Hult måtte försöka utvidga teoriens användning till att avse även andra internationellt privaträttsliga kompetensfrågor.
    I anslutning till principundersökningen diskuterar Hult från principiella utgångspunkter kollisionsnormernas innehåll, då barnet — i synnerhet det utomäktenskapliga barnet — är av annan nationalitet än föräldrarna eller endera av dem. Han motiverar med starka skäl sin uppfattning, att frågorna angående barns äkta eller oäkta börd samt angående fastställande av faderskap ej böra bedömas såsom helt fristående spörsmål, som skulle avgöras för sig och ej sammanblandas med frågan om rättsverkningarna av deras avgörande, utan att nämnda frågor böra bedömas i enlighet med den lag, som är tillämplig då det gäller att träffa avgöranden beträffande de ifrågakommande rättsverkningarna.
    Även om valet av tillämplig lag bör i möjligaste mån tillgodose de särskilda intressen lex fori med sina materiella regler åsyftar, anser Hult nödvändigt att anlägga olika synpunkter med avseende å olika slag av rättsregler. Från denna synpunkt analyserar Hult de materiella rättsreglerna angående förhållandet mellan föräldrar och barn. Dessa regler indelar han i två huvudtyper: regler av mera förvaltningsmässig art och regler, som avse att lösa en intressekonflikt. Inom sistnämnda huvudgrupp skiljer han mellan regler, som ge skydd mot inkräktares anspråk, och sådana, som avse att positivt främja visst anspråk. I anslutning härtill diskuterar Hult olika metoder för kollisionsnormernas fastställande beträffande nu nämnda huvudslag av materiella regler.
    Efter här angivna grundsatser behandlas i fyra särskilda kapitel: bördstvister samt rättsförhållandet mellan barn i äktenskap och dess föräldrar, mellan barn utom äktenskap och dess fader samt mellan barn utom äktenskap och dess moder.
    Givetvis torde Hults arbete också ge anledning till vissa gensägelser.