Den nya aktiebolagslagen inför riksdagen. Genom en den 22 december 1943 dagtecknad proposition (nr 5) framlade K. M:t inför riksdagen förslag till lag om aktiebolag.1 Propositionen byggde i stort sett på den lagtext, som i anslutning till lagrådets utlåtande utarbetades inom justitiedepartementet för att åskådliggöra lagrådets anmärkningar. Efter det att första särskilda utskottet avgivit utlåtande och memorial (nr 1 och 3) har riksdagen antagit utskottets förslag med vissa ändringar (riksdagens skrivelse nr 445).
Antalet av de av riksdagen företagna ändringarna i den framlagda lagtexten är visserligen betydande, men åtskilliga av dem äro av huvudsakligen formell natur. Sålunda har riksdagen avvisat särskild benämning för aktier, som
utgivas vid kapitalökning utan kapitalinbetalning, varför den för sådana aktier i propositionen använda, på ett flertal ställen förekommande termen »tilläggsaktier» utmönstrats. En mera betydelsefull ändring i avseende å reglerna för kapitalökning föreligger däremot såtillvida, att riksdagen avvisat propositionens förslag att ökning skall kunna ske medelst användande av reservfondsmedel.
I propositionen upptogs stadgande om förbud mot bolags förvärv av egna aktier. Frågan om dotterbolags förvärv av moderbolagsaktier (s. k. indirekt förvärv) lämnades enligt uttalande i motiven till avgörande i rättstillämpningen. Riksdagen har däremot upptagit uttryckligt stadgande jämväl om förbud för dotterbolag att förvärva aktier i moderbolaget.
I propositionen upptogs en bestämmelse om förbud för bolagsanställda att annat än i viss begränsad omfattning vara styrelseledamöter. Denna bestämmelse har riksdagen borttagit. I utskottsutlåtandet motiverades borttagandet bl. a. med att bestämmelsen under vissa omständigheter kunde leda till betydande olägenheter genom tvånget att i styrelsen insätta personer, som stode helt främmande för respektive bolags verksamhet och intressen.
Av intresse torde vidare vara vissa ändringar i bestämmelserna om bolags årsredovisning. Den omstridda frågan om anordnandet av s. k. klumpredovisning av aktier, d. v. s. redovisning av aktietillgångar utan särskild specificering, har av riksdagen lösts så, att dylik klumpredovisning skall av Konungen kunna medgivas där det ur allmän och enskild synpunkt finnes påkallat. Enligt propositionen skulle dispensrätt tillkomma Konungen eller den myndighet Konungen förordnade, varjämte såsom förutsättning för dispens angavs att en specificerad redovisning funnes kunna lända till förfång för bolaget. Vidare har riksdagen till bestämmelserna om förvaltningsberättelsens innehåll fogat föreskrifter om viss uppgiftsskyldighet dels i fråga om antalet arbetare och övriga anställda, dels i fråga om utbetalda löner och ersättningar. I förvaltningsberättelsen skall sålunda uppgivas medelantalet under räkenskapsåret anställda arbetare samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. Vidare skall i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av utbetalda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till arbetare, dels till styrelsen samt verkställande direktör och andra företagsledare, dels ock till övriga befattningshavare i bolaget.
Av övriga av riksdagen vidtagna ändringar märkes, att undre gränsen för aktiekapitalets storlek, som i propositionen bestämts till 10,000 kr., av riksdagen återförts till nu stadgat belopp, 5,000 kr.
Den nya aktiebolagslagen träder i kraft den 1 januari 1948. Vissa bestämmelser i promulgationslagen bli dock gällande redan från den 1 januari 1947 resp. den 1 oktober s. å.
M. W.