Sveriges advokatsamfund höll årsmöte d. 3 juni 1944 i Handelshögskolans aula i Stockholm. Sammanträdet bevistades av omkring 125 ledamöter. Till ledamöter i styrelsen för en tid av två år valdes hrr Birger Kjellson, Sundsvall, Helge Lindahl, Stockholm, Axel Nilsson, Stockholm, Jochum Sjöwall, Stockholm och Magnus Wistrand, Örebro. Till styrelsesuppleanter valdes hrr Gunnar Behm, Malmö, Göte Hammarbäck, Gävle, Arne Hasselgren, Stockholm, Hans Ihre, Stockholm och Olof Södermark, Stockholm, samtliga för två år, samt hr Ragnar Gottfarb, Stockholm, för ett år.
    Samfundet beslöt antaga nya stadgar, utarbetade i anslutning till den nya rättegångsbalken.
    Förutom föreningsangelägenheterna förekom föredrag av Højesteretssagfører C. B. Henriques över ämnet »Erfaringer fra den mundtlige Procedure i Danmark set særlig fra Advocatside.»

 

    Föreningen Sveriges Häradshövdingar sammanträdde till ordinarie möte i Svenska läkarsällskapets hus i Stockholm d. 13 och 14 okt. 1944. Första mötesdagen hölls överläggning rörande sättet för protokollföring vid domstolsförhandling enligt nya RB med häradshövdingarna E. Leche och G. Beling som inledare. Andra mötesdagen överlades om personalorganisationen i häradsrätterna efter nya RB:s genomförande. Inledare voro hovrättsassessorn Björn Widegren och häradshövding G. Siljeström. Till ledamöter av styrelsen omvaldes hrr G. Lindstedt, ordf., och G. Siljeström, v. ordf., samt hr J. Wandén, kassaförvaltare. Efter hrr P. Cederschiöld, A. Rundqvist, F. W. Killander och Å. Hartelius, vilka avsagt sig, nyvaldes hrr G. A. Eriksson, T. Gislander, sekreterare, H. F. Knagenhielm Karlsson och K.-F. Pfeiffer. Till suppleanter omvaldes hr H. Fagerström och nyvaldes hrr F. Drangel och P. G. Lindström.
    Av den årsberättelse som styrelsen avgav framgår att dess verksamhet under det senaste året i stor utsträckning präglats av förberedelserna för processreformen. Ett flertal av de remisser som styrelsen haft att besvara har gällt dithörande frågor. Bland de frågor rörande det praktiska domsagoarbetet som styrelsen handlagt märkes den om bokföringen vid domsagokanslierna. Styrelsen har sålunda till statens reproduktionsanstalt överlämnat förslag till expeditionslistor, beställningsböcker, kommissionärsdiarier m. m.
    Vid middagen å Rosenbad d. 14 okt. närvoro såsom gäster statsråden Bergquist och Danielson, presidenterna Ekeberg, Schlyter och Bendz, justitiekanslern Alsén och justitieombudsmannen Rudewall, statssekreteraren G. Walin, expeditionschefen C. G. Bruno, ordförandena i Sveriges Advokatsamfund, advokaten Alf Lindahl, i föreningen Sveriges Stadsdomare, borgmästaren N. Berlin, och i Sveriges yngre juristers förening, sekreteraren Rune Kristensson, samt assessor Widegren.
    I sitt tacktal erinrade statsrådet Bergquist om det goda initiativ som utgått från häradshövdingeföreningen till åtgärder för processreformens förberedande. På grund av en utredning i ämnet ledd av numera statsrådet Danielson hade i föregående dags konselj beslutats ett cirkulär, vari vädjades till domstolar, åklagare och advokater att förbereda processreformens genomförande. Statsrådet hyste den förhoppning att landets häradshövdingar skulle komma att sträva efter att söka tillgodose de önskemål som här kommit

till uttryck. Om man började med att på det smidiga sätt som här föreslås förbereda den stora reformen, skulle den slutliga övergången till denna icke bli så svår. Beträffande möjligheten att föra processreformen i hamn med den nuvarande organisationen av häradsrätterna vore statsrådet mycket mera optimistisk än ett flertal talare under dagens debatt. Han trodde icke att reformen skulle komma att medföra så mycket mera arbete för underrätterna än de för närvarande hade. Beträffande notariernas ställning på domarkanslierna ville tal. gärna göra sig till riddare för vad som kallats notarieromantik. Den har ett levande innehåll icke bara för våra häradsrätter utan för hela vår rättsskipning. Jag skulle anse det mycket beklagligt, sade statsrådet, om processreformen skulle behöva medföra ett avlysande av vårt gamla notariesystem. De unga kunna inte få någon bättre utbildning. Även om de icke längre få fatta avgöranden i samma utsträckning som tidigare, utgör tingstjänstgöringen även i nuvarande gestalt det bästa sätt varpå en ung jurist kan komma i kontakt med människor. Den unge juristen träffar landsbygdens befolkning, får se dess bekymmer och svårigheter. För häradshövdingarna är det av stort värde att få mottaga denna ström av unga jurister som håller verksamheten i domsagorna vid friskt liv. Jag tror också att notarieinstitutionen bidrar till att skapa den starka ställning som våra häradsrätter har. Att dessa domstolar äro så populära som de faktiskt äro, något som bl. a. kan konstateras i riksdagen, beror i första hand på nämnden, men också på de unga juristerna som där få sin utbildning. Notarieinstitutionen är också av värde för hela administrationen. Överallt inom denna finns det folk som fått sin första praktiska utbildning som jurister vid häradsrätterna. Från dessa föra de med sig intryck av värde för hela livet. Detta har vi inte råd att kasta bort. Tal. hoppades att Sveriges häradshövdingar ville slå vakt om notarieinstitutionen, även om det kan vålla dem vissa svårigheter att på detta sätt ha hand om de unga juristernas fostran.