Ett danskt tack. Red. har mottagit följande brev med anhållan om publicering.

»Lund, den 7. Maj 1945.

         Til Svensk Juristtidnings Redaktion.

    I Cirkulæreskrivelse af 5. Maj d. A. har Redaktionen, næst at udtale sin dybe Glæde over Danmarks Befrielse, gentaget sit tidligere afgivne Løfte om fortsat Aaret ud gratis at tilsende danske juridiske Studerende, der har opholdt sig i Sverige i de tunge Tider, der gick forud for Danmarks Genindtræde i et frit Norden, sit Tidsskrift, der ogsaa hele 1944 tilsendtes os.
    Ligesom jeg tidligere som Senior for de juridiske Studerende i Lund har givet Udtryk for vor Taknemmelighed for den Gestus, der vistes os, finder jeg nu, kort Tid før den endelige Hjemrejse til vort eget Land og Universitet, Anledning til over for Redaktionen at udtrykke danske Studenters Tak for den smukke Maade, hvorpaa ogsaa Svensk Juristtidning tog imod os og gav Udtryk for den Samhørighed vi føler, der er til Stede mellem vore Lande og vore Akademikere.

Deres ærbødige
Jac. Tschuriloff.»

 

    Danmarks justitsminister efter den tyske besættelses ophør blev overretssagfører NIELS BUSCH-JENSEN. Det frie Danmarks første justitsminister, der er født i 1886, har lige siden sin embedsexamen i 1911 drevet sagførervirksomhed i København, men har ikke tidligere deltaget i det politiske liv. Han nyder megen anseelse blandt sine kolleger og har fra 1920 været sekretær for Det danske Sagførersamfund.

Fh.

 

    Københavns Byret.Til præsident Myrdahls efterfølger er udnævnt landsdommer JØRGEN JENSEN, der er født i 1889, og som efter sin embedsexamen i 1914 var fuldmægtig ved forskellige dommerembeder, indtil han i 1926 konstitueredes som dommer i Københavns Byret. I 1929 udnævntes han til byretsdommer og i 1939 til dommer i Østre Landsret.

Fh.

 

    Ny professor i folkrätt jämte statsrätt i Helsingfors. Genom en förordning av d. 10 mars 1944 ombildades professuren i folkrätt och professuren i statsrätt vid Helsingfors universitet till tvenne professurer, vilka vardera omfatta båda dessa discipliner — den ena med tyngdpunkten på statsrätten och den andra med tyngdpunkten på folkrätten. Dessa båda professurer äro finskspråkiga. Därjämte finnes sedan år 1940 en svenskspråkig professur i offentlig rätt, omfattande förvaltningsrätt, statsrätt och folkrätt. Till sistnämnda professur överfördes vid dess inrättande dåvarande professorn i folkrätt Sigurd Ragnar Björksten. Till den finskspråkiga professuren i statsrätt jämte folkrätt har överförts professorn i statsrätt Kaarlo Kustaa Kaira. Till innehavare av den finskspråkiga professuren i folkrätt jämte statsrätt utnämndes d. 12 jan. 1945 ende sökanden, docenten juris doktorn Erik Johannes Sakari Castrén.
    Professor Castrén är född i Helsingfors 1904. Han avlade studentexamen 1921 och blev juris kandidat 1926. Därefter ägnade han sig dels åt tingstjänstgöring, dels åt tjänstgöring inom utrikesförvaltningen. Vice häradshövdings titel erhöll han 1930. Under åren 1930-1939 arbetade han såsom advokat i Helsingfors. För juris doktorsgrad disputerade han 1938. År 1939 inträdde

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 653han åter i utrikesförvaltningens tjänst såsom konsultativ tjänsteman i utrikesministeriet. Under sin tjänstgöring där utnyttjades han för ett flertal olika uppdrag vid förhandlingar och konferenser mellan Finland och dess grannländer. Bland annat deltog han såsom sakkunnig i fredsförhandlingarna i Moskva mellan Finland och Sovjetunionen i september 1944. Utländska studier har han bedrivit 1926 i Stockholm och Uppsala, 1927 i Paris, 1928 i Paris, Genève och Grenoble samt 1935—36 i Genève och Leipzig.
    Professor Castréns viktigaste vetenskapliga arbeten ha utkommit på finska språket. Främst må nämnas en framställning om luftkriget, av vilken den första delen utkom såsom akademisk avhandling 1938 och den andra delen, som ägnats neutralitetsrätten, påföljande år. Ar 1942 utkom ett arbete om staternas skyldighet att mottaga egna medborgare och statslösa. Samma ämne behandlas i en uppsats med rubriken »Die gegenseitigen Pflichten der Staaten in Bezug auf den Aufenthalt und die Aufnahme ihrer Staatsangehörigen und der Staatenlosen», som ingick 1943 i Zeitschrift für ausländisches öffentliches Recht und Völkerrecht. För nordiska läsare har professor Castrén presenterat sig genom en uppsats om Finlands medborgarskapslag, införd i NAT 1940, samt en uppsats i Le Nord 1939: »Effects of the present war on Finlands maritime trade». Vidare må nämnas en framställning med titeln »Die staatsrechtliche Stellung Finnlands während Finnlands Vereinigung mit Russland in den Jahren 1809—1917», vilken utgivits bland Finlands utrikesministeriums publikationer år 1940.
    Professor Castrén tillträdde sitt ämbete d. 28 febr. 1945 med en föreläsning om folkrättens natur, betydelse och framtid.

B. P-n.