Uppställande av stämning och dom enligt NRB. Efter en fingerad rättegång, som hölls i Lund den 21 april 1945 på initiativ av Juridiska Föreningen, framlade undertecknad i diskussionen ett förslag till schema för uppställande av stämningsansökan enligt NRB. I det följande ges en kortfattad redogörelse för förslaget kompletterad med några synpunkter på uppställande av domar.
    Vid övergången till NRB finnes anledning att överväga, om ej uppställning och avfattning av stämningsansökningar och domar kunde rationaliseras. Det vore önskvärt att man vid utarbetande av formulär och exempel sökte finna den mest ändamålsenliga formen utan alltför starkt beroende av traditionen. Handlingarna böra vara så överskådliga som möjligt. Genom undvikande av en del ideligen upprepade, sammanbindande fraser kan man vinna en viss arbetsbesparing och samtidigt göra texten lättare att läsa. I väsentlig utsträckning kunna tryckta blanketter tas till hjälp.
    Ett exempel på hur man icke bör gå tillväga vid uppställande av formulär utgöres av de vid häradsrätterna använda blanketterna till lagsökningsutslag. Tydligtvis har man här följt avfattningen av de gamla skrivna utslagen. Deras långrandiga vändningar gå igen med påföljd att ett dylikt enkelt utslag fyller två å tre foliosidor. Alla typografiska hjälpmedel till befrämjande av översiktligheten ha försmåtts. Blanketterna ha tvärtom tryckts med en stil som liknar maskinskriftens, så att texten blir så jämnlöpande som möjligt. I själva verket kunde dessa utslag med fördel inrymmas på en enda foliosida, vars baksida användes för avskrift av fordringsbeviset. Den tryckta texten kunde vara helt kort (t. ex.: »Ansökan den .... delgiven den .... förklaring ej inkommen»). Genom ett lämpligt val av typer kunde översiktligheten göras så god som möjligt.
    Stämningsansökan är enligt NRB:s terminologi (33: 1) en sorts »inlaga i rättegång». Några ord må därför här sägas om inlagor i allmänhet. Enligt 33: 1 st. 1 skall inlaga i rättegång alltid innehålla vissa allmänna formaluppgifter, nämligen angående domstolen samt parternas namn, yrke och hemvist. Dessa uppgifter borde alltid sättas främst och utgöra en rubrik till varje inlaga. Varför skall man behöva läsa igenom en hel stämningsansökan för att överhuvudtaget få reda på vilka parterna äro? Detta vill man ju veta först av allt. De allmänna formaluppgifter som lagen kräver kunna med fördel kompletteras genom att man ovanför dem anger inlagans art (t. ex. »stämningsansökan» eller »svaromål»).

KARL OLIVECRONA. 715    Enligt 33: 1 st. 2 skall stämningsansökan och skriftligt svaromål jämväl innehålla vissa speciella formaluppgifter, nämligen angående postadress och ombud för parterna. Dessa uppgifter böra tydligen också ingå i rubriken. I förekommande fall kompletteras denna vidare med namn, yrke och adress på ställföreträdare.
    Vad bör komma härnäst? Får man en stämning av nuvarande typ i handen, måste man ibland läsa flera sidor för att få reda på vad saken gäller — detta såvida man inte hoppar till slutet och läser klämmen först. Ordningsföljden borde vara den motsatta mot den nu brukliga. Vad man först vill veta bör också komma först i texten. Man borde därför såvitt möjligt börja med yrkandet (t. ex. förpliktande försvarande att utge visst belopp, hemskillnad enligt angivet lagrum, upphävande av visst bolagsstämmobeslut, ogiltighetsförklaring av testamente o. s. v.). Upptas flera olika moment i yrkandet, böra dessa förses med nummer, t. ex.: 1) hemskillnad enligt GB 11:2 st. 2; 2) vårdnaden om makarnas barn; 3) underhållsbidrag för vart och ett av barnen etc.
    När man fått veta vad yrkandet går ut på, är man mogen att ta del av grunden för detsamma. Här föreskriver själva lagtexten uppställande i särskilda, med nummer försedda punkter, när så lämpligen kanske (42:2). Stundom kan det vara ändamålsenligt att sammanfatta en löpande berättelse i vissa punkter. Angivande av skriftliga bevis sker i samband med eller efter grunderna. Slutligen skall i stämningen angivas de omständigheter som betinga rättens behörighet.
    För flertalet mål kunde tryckta blanketter användas (naturligtvis frivilligt). I civilmål kunde dessa tänkas ha ungefär följande utseende på framsidan (den tryckta texten kursiveras):

 

Stämningsansökan till Attunda häradsrätt.
Kärande: Fru Greta Fält, Postgatan 6, Kävlinge.
Ställföreträdare: — — —
Ombud: Advokaten Olov Sällmark, Torsgatan 10, Lund.
Svarande: Gun Lindahl, född d. 1 april 1934, Knästorp nr 7, Lund.
Ställföreträdare: Fadern, lantbrukaren Harry Lindahl, Knästorp nr 7, Lund, förmyndare.
Ombud: — — —
Yrkande: Ogiltigförklaring av en den 1 mars 1949 vid häradsrätten såsom testamente till Gun Lindahl bevakad handling, undertecknad med namnet Alfred Stolt.
Angående rättens behörighet: Drängen Alfred Stolt, från vilken handlingen uppges härröra, vid sin död den 8 febr. i år mantalsskriven i Torna socken (bil.).
    På baksidan följer så utveckling av grunderna för yrkandet. Härutöver kunde i blanketten tillkomma, att man överst på papperet, skilt från den övriga texten genom en linje, tryckte ett formulär till stämningsresolution att ifyllas vid stämningens utfärdande. Genom att man

716 KARL OLIVECRONA.reserverar ett särskilt rum nederst på framsidan för uppgift angående rättens behörighet vinnes att en sådan uppgift ej lätteligen blir uteglömd och att man genast ser var man har att söka den. I allmänhet torde yrkandet mycket väl rymmas på framsidan. När det står flera parter på någondera sidan, kan knappast någon tryckt blankett användas. Men det blir mycket lämpligt att ändock använda samma sorts uppställning.
    Domen korresponderar med stämningsansökningen. Yrkandet är en begäran om ett visst domslut och motsvaras alltså i domen av detta. Grunderna för yrkandet motsvaras av domskälen. Det faller sig därför naturligt att här använda en analog uppställning. Vad man först vill veta är vilka parterna äro, vad som yrkats och hur det gått. Sedan vill man ha förklaringen till att det gått så, d. v. s. domskälen.
    En underrättsdom skulle kunna se ut på följande sätt (jfr NJA 1938: 511):

 

Attunda häradsrätt.
DOM

 

meddelad å tingsstället i Husby den 21 april 1949.
Målet angår: Klander av testamente.
Kärande: Fru Greta Fält, Kävlinge.
Ombud: Advokaten Olof Sällmark, Lund.
Svarande: Omyndiga Gun Lindahl, Lund.
Ställföreträdare: Fadern, lantbrukaren Harry Lindahl, Lund.
Ombud: Advokaten Ruben Larsson, Lund.
Yrkande: Ogiltigförklaring av en den 1 mars 1949 vid häradsrätten såsom testamente till Gun Lindahl bevakad handling, undertecknad med namnet Alfred Stolt.
Grunder:
1) Handlingen icke bevittnad.
2) Handlingens äkthet ifrågasättes.
3) Det göres gällande att Stolt vid den tidpunkt, då handlingen uppges ha tillkommit, lidit av rubbad själsverksamhet.
Svaromål: Yrkandet bestrides under påstående att handlingen egenhändigt skrivits och underskrivits av Stolt samt att han därvid befunnit sig i sådan nödfallssituation som avses i testamentslagen 2: 3.
Domslut: Käromålet ogillas.Greta Fält skall ersätta Gun Lindahls rättegångskostnader med 500 kr., varav 250 kr. utgöra arvode till advokaten Ruben Larsson.
Vadehänvisning: — — —
    Sakframställningen (reciten) har som synes gjorts så kort som möjligt. Den behöver blott innefatta uppgift om yrkanden och invändningar samt om de rättsfakta, varå dessa grundas (17: 7). En sammanhängande berättelse har undvikits. Det behövs icke någon sådan för att sakframställningen skall fylla sin uppgift: att identifiera tvisteföremålet. En berättelse om händelseförloppet har sin naturliga plats i motiveringen, där domstolen skall ange vad den anser vara bevisat. Det

UPPSTÄLLANDE AV STÄMNING OCH DOM ENLIGT NRB. 717synes icke vara erforderligt att särskilt omnämna att ersättning yrkats för rättegångskostnad.
    Löser man frågan om sakframställningen i denna riktning, torde farhågorna för att »rubrikskrivningen» i underrätterna skall bli betungande undanröjas. Avfattningen blir i själva verket mycket enkel. Yrkandet återges direkt efter stämningen om denna är väl avfattad. Grunderna anges likaledes i så nära anslutning till stämningen som möjligt och svaromålet i anslutning till skriftligt svaromål (42:11) eller anteckning i protokoll från muntlig förhandling. Skrivningen underlättas om man så mycket som möjligt använder direkt anföring med undvikande av de besvärliga att-satserna. Därigenom blir framställningen också vida lättare att läsa — icke minst för dem, vilkas välfärd beröres av domen.
    I ett skadeståndsmål kunde man skriva på följande sätt (jfr NJA 1943: 188):
Yrkande: Skadestånd:
1) 1,400 kr. för sjukvård;
2) 350 kr. för extra hjälp i hemmet under februari—maj 1947;
3) 10,000 kr. för sveda och värk;
4) 900 kr. för mistad arbetsförtjänst under tiden 9 februari—17 december 1947;
5) livränta om 900 kr. per år fr, o. m. den 17 december 1947 att betalas månadsvis i förskott;
6) 5 % ränta å yrkade belopp från den 25 januari 1948, å livräntebeloppen dock 6 % från respektive förfallodagar.
Grund: Kroppsskada, vållad den 9 februari 1947 genom en elektrisk lampa, som utan tillräcklig omsorg reparerats av svaranden.
Svaromål : Bestridande: svaranden icke vållande till olyckan.
Domslut: Svaranden skall betala . . .Ett exempel från ett mål angående uppdrag och fastighetsköp (jfr NJA 1943: 30):
Yrkande:
1) Förtliktande för svaranden att betala 12,000 kr. mot erhållande av kvitterat köpebrev å fastigheten X jämte samtliga inteckningar i denna;
2) 753 kr. 60 öre i ersättning för utgifter vid skötsel av samma fastighet;
3) 260 kr. såsom ersättning för medverkan vid köp av fastigheten;
4) 5 % ränta å yrkade belopp från målets anhängiggörande.
Grund: Käranden har enligt uppdrag av svaranden för dennes räkning inköpt fastigheten i eget namn, men svaranden har sedan vägrat att fullfölja överenskommelsen.
Svaromål:
1) Yrkandet bestrides, emedan avtalet om förvärv av fastigheten för svarandens räkning blivit genom överenskommelse upphävt;
2) I andra hand yrkas kvittning på grund av ett av svaranden den 2 mars 1945 utfärdat skuldebrev till innehavaren å 2 000 kr. med ränta.

718 UPPSTÄLLANDE AV STÄMNING OCH DOM ENLIGT NRB.Genmäle: Kvittningsyrkandet medges.
Domslut: Svaranden skall mot erhållande av köpebrev å fastigheten jämte gravationsbevis och samtliga inteckningar som besväraden samma till käranden betala 13,013 kr. 60 öre jämte 5 % ränta därå från den ....
    Vid likviden äger svaranden avräkna fordran enligt ovan angivna skuldebrev å 2,000 kr. med ränta.
(Rättegångskostnad.)
    I många fall spränger naturligtvis målets innehåll ramen för en tryckt blankett. Särskilt blir detta fallet om genstämning förekommer eller om parterna äro fler än två. Just i sådana mål är det emellertid alldeles särskilt viktigt att sträva efter överskådlighet. Använder man samma schema som i exemplen här ovan med rubriker för de olika momenten i hela domen och i reciten, torde man kunna nå så långt på denna väg som överhuvudtaget är möjligt.
    Understundom kan det vara lämpligt eller rent av nödvändigt att låta yrkandet i stämning och dom föregås av en orientering rörande speciella förhållanden som äro i fråga i målet, motsvarande den redogörelse för innehållet i ett kollektivavtal som brukar inleda en dom av arbetsdomstolen. Dessa fall torde emellertid bli ganska fåtaliga.
    Skiftesmål och andra specialmål som kräva särskild behandling ha liksom brottmålen lämnats utanför diskussionen. Samma principer kunna naturligtvis mutatis mutandis tillämpas även i dessa mål. Detsamma gäller överrätternas domar. Avfattningen av dessa blir mycket lättare än nu om det föreligger en välskriven sakframställning i underrättens dom. Man kan då helt enkelt följa den och göra nödiga tillägg.


Karl Olivecrona.