För 30 år sedan. Svensk Juristtidnings första häfte (ett dubbelhäfte) utkom från trycket den 12 april 1916. Några data angående starten lämnas i sista häftet av SvJT:s 10:e årgång, 1925 s. 491.
    Tidskriftens första uppsats återgav ett av f. d. justitierådet JOH. HELLNER — en av tidskriftens stiftare — i Juristföreningen i Stockholm hållet föredrag om Domstolsorganisationen och rättegången i tvistemål i första instans, Några grundlinjer för en reform. Man trodde för 30 år sedan att processreformen skulle träda i kraft tidigare än den 1 jan. 1948. TORE ALMÉN skrev Om förmånsrätt för den som på grund av borgen infriat eller genom överlåtelse förvärvat en prioriterad fordran, och OTTO LAGERSTRÖM besvarade frågan: Äger den, som fått annans fordran å sig överlåten för inkasso, inför domstol anhängiggöra och utföra talan om fordringsanspråket? Härpå följde 23 sidor rättsfall utan särskild paginering. Under ett särskilt rättsfallsnummer samlades i första häftet, liksom i samtliga övriga under året, notiser om tillämpningen av 1915 års lagstiftning angående rätt att fullfölja talan från hovrätt, de flesta avseende frågan om uppskattning av motgångsvärdet. Redogörelse lämnades i ett senare häfte för dispensmål i HD under första halvåret av den nya fullföljdslagens giltighetstid, och meddelanden ur dansk, norsk och finsk praxis återkom i flera häften. Avdelningarna Litteratur, Aktuella spörsmål samt Föreningsmeddelanden och notiser fanns med från första häftet, Från praktiska rättslivet tillkom i femte häftet, och i det sjätte och sista för året fanns en särskild avdelning »Strafflagsreformen in-

 

282 LITTERATURNOTISER.för kriminalistföreningen» på 14 sidor, i vilken 12 talares anföranden återgavs »i den form i vilken de olika talarna på begäran av red. benäget själva sammanfattat sina inlägg». Ur CARL LINDHAGENS autoreferat: »Förslaget intresserar sig icke alls för huruvida de som skola få makt över medborgares liv, ära och egendom hava kompetens därtill. Domarekåren rekryteras av personer som händelsevis haft råd att utbilda sig till yrket för att få ett uppehälle eller vinna en karriär ... Förslaget saknar visserligen icke detaljer av intresse och humanitär innebörd. Dylika kopparslantar, utkastade till menigheten, bör den icke låta dupera sig av för att svälja det huvudsakliga.» En värdefull granskning av Thyréns strafflagsutkast, allmänna delen, hade GEORG STJERNSTEDT redan lämnat i ett tidigare häfte (s. 284). Någon »stor», rationell strafflagsreform blir det inte, förklarade S. Härmed menade han en reform, varigenom individualpreventionstanken konsekvent genomfördes, visserligen med vederbörligt beaktande av allmänpreventionens krav, men med definitivt avståndstagande från alla vedergällningssynpunkter (= fordran att reaktivet skulle utgöra ett »straff», ett lidande, och att strafftiden skulle stå i »rättvis» proportion till det begångna brottet; citationstecknen är Stjernstedts). — ALFRED PETRÉN skrev (s. 330) om Den psykiatriska sakkunskapen och rättssäkerheten, ett ämne som sen dess skiftat aspekter; NILS STJERNBERG om Domstolarnas straffmätning; EINAR STENBECK om Arvsrättens begränsning till närmare släktingar. »Uppsatser» (med korpus mell.) levererades i första årgången, utom av förut nämnda, av AFZELIUS, APPELBERG, BENCKERT, BJÖRLING, BERNDT HASSELROT och KALLENBERG. Under »Aktuella spörsmål» redogjordes vid denna tid även för svensk, nordisk och utländsk lagstiftning. EDVIN ALTEN, O. HJ. GRANFELT, HANS MUNCH-PETERSEN och HENRY USSING mötte redan i första årgången. Och bland svenskar ALGOT BAGGE, ALLAN CEDERBORG, HOLDO EDLING, THORE ENGSTRÖMER, HERMAN FALK, GUSTAF LINDSTEDT, IVAR ROOTH, KARL TISELIUS och JOHN TJERNELD. En flitigt läst avdelning blev från första häftet notiserna; sista arket skars icke sällan upp före de övriga. SvJT:s utländska förebild röjdes genom en liten litteraturnotis i första häftet s. 71. En flitig litteraturanmälare var ALBERT KÔERSNER, den mest skeptiske bland tidskriftens stiftare. I denna avdelning debuterade även NILS ALEXANDERSON, BIRGER EKEBERG, TOM FORSSNER, JULIUS LASSEN (med en av ansvarige utgivaren i strid mot akademiskt comme il faut hos en sakkunnig beställd recension av en speciminerande professorskandidats arbete), CARL LJUNGHOLM, ROBERT MALMGREN m. fl. Prenumerationspriset var 7 kr. Härför blev valutan 468 trycksidor.

Kjs.