Omorganisation av nedre justitierevisionen. I statsråd d. 1 febr. 1946 anförde chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg:
    »Nedre justitierevisionen har att till föredragning bereda mål och ärenden som skola avgöras av högsta domstolen eller däri högsta domstolen har att avgiva yttrande. Föredragningen verkställes av revisionssekreterare, på vilka också det förberedande arbetet i huvudsak ankommer. En av revisionssekreterarna intager ställningen som ordförande i nedre justitierevisionen. Protokollföringen i högsta domstolen ombesörjes av protokollssekreterare, vilka jämväl handha vissa expeditionsgöromål m. m. Därjämte finnas registratorer samt kansli-, skriv- och vaktpersonal. Arbetsordning för nedre justitierevisionen har av K. M:t fastställts d. 23 april 1937.
    Enligt nya RB få mål som väckts vid underrätt komma under högsta domstolens prövning endast om högsta domstolen lämnat tillstånd därtill. Avgörandet, huruvida prövningstillstånd skall meddelas, ankommer på en avdelning om blott, tre ledamöter medan den sedan eventuellt följande prövningen företages av fem ledamöter, däribland i regel de tre justitieråd som deltagit i avgörandet av frågan om prövningstillstånd.
    Föredragning av tillståndsfrågor skall ske på grundval av handlingarna. Det är avsett, att denna föredragning skall verkställas av revisionssekreterare. Meddelas prövningstillstånd, skall däremot i regel muntlig huvudförhandling hållas i närvaro av parterna eller deras ombud. I mål som upptagits omedelbart i hovrätten och alltså ej äro för fullföljd underkastade prövningstvång samt i mål som upptagas omedelbart av högsta domstolen skall jämväl i regel muntlig huvudförhandling hållas. Vid dylik huvudförhandling ankommer det i allmänhet på parterna att själva eller genom ombud framlägga processmaterialet. I vissa fall skall emellertid domstolen föranstalta om framläggande av den vid lägre rätt förebragta bevisningen. Hålles huvudförhandling i svarandens frånvaro, skall genom domstolens försorg ur handlingarna föredragas vad svaranden anfört samt, i tvistemål, jämväl den av svaranden vid lägre rätt förda bevisningen. Den föredragning, som sålunda vid huvudförhandling skall anordnas genom högsta domstolens försorg, avses skola ankomma på revisionssekreterare.
    I processlagberedningens betänkande med förslag till lag om införande av nya RB m. m. (SOU 1944:10) framhålles (s. 147), att de åtgärder, som kunna ifrågakomma för målens beredande till huvudförhandling i högsta domstolen, bliva av väsentligt mera ingripande natur och av långt större processuell betydelse än vid nu rådande helt skriftliga förfarande. Med hänsyn härtill ansåg beredningen nödvändigt, att viss ledning redan under målens beredande tillkomme högsta domstolen. Ett dit fullföljt eller där omedelbart anhängiggjort mål skulle alltså tilldelas viss ledamot (referent). Närmare bestämmelser härom återfinnas i beredningens förslag till lag om K. M:ts högsta domstols sammansättning och tjänstgöring. Även om förberedelsen kommer att stå under ledning av ett justitieråd, måste det dock

 

19—467004. Svensk Juristtidning 1946.

290 NOTISER FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.närmast ankomma på revisionssekreterare att sörja för de åtgärder som böra vidtagas under förberedelsen. Även andra befattningshavare kunna lämpligen böra tilldelas uppgifter som sammanhänga med förberedelsen av målen. Enligt 3 kap. 6 § nya RB bestämmer K. M:t i vilken omfattning åtgärd, som avser allenast måls beredande, må vidtagas av nedre justitierevisionen eller tjänstemän vid denna.
    De arbetsuppgifter, som efter processreformen skola ankomma på nedre justitierevisionen och där tjänstgörande befattningshavare, ha till sina huvuddrag blivit bestämda genom nya RB:s regler om förfarandet i högsta domstolen och de stadganden om högsta domstolens organisation och arbetssätt som finnas upptagna i nya RB och i den föreslagna lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring. Jämlikt 3 kap. 8 § nya RB tillkommer det K. M:t att meddela närmare bestämmelser om nedre justitierevisionens organisation och verksamhet. Dessa bestämmelser torde liksom nu böra upptagas i en av K. M:t fastställd arbetsordning för nedre justitierevisionen.
    För utarbetande av förslag till dylik arbetsordning erfordras ytterligare utredning. Vid denna bör uppmärksamhet jämväl ägnas åt frågan om nedre justitierevisionens ställning i administrativt hänseende i förhållande till högsta domstolen. Det ändrade rättegångsförfarandet kommer att innebära ett vida närmare samarbete mellan nedre justitierevisionens personal och vederbörande avdelningar inom högsta domstolen eller dessas ledamöter. Det synes böra övervägas, huruvida icke detta bör medföra att högsta domstolen tillerkännes en mera direkt ledning av arbetet inom nedre justitierevisionen.
    Vid utredningen bör även göras en beräkning av det blivande personalbehovet inom nedre justitierevisionen. Därvid må erinras att i prop. nr 5 till 1942 års riksdag antogs, att en viss minskning av antalet revisionssekreterare skulle kunna vidtagas genom att den väsentliga delen av revisionssekreterarnas arbete komme att avse målens föredragning för prövning av fullföljdsfrågan och att detta arbete i många fall borde kräva mindre tid än det nuvarande arbetet. I fråga om övriga befattningshavare beräknades i samma proposition vissa besparingar kunna åstadkommas bl. a. genom reducering av den personal som sysselsattes med utskrift av promemorior.»
    K. M:t bemyndigade justitieministern att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet, i samråd med den avdelning som där förbereder processreformen i övrigt, verkställa utredning ang. omorganisation av nedre justitierevisionen i anledning av nämnda reform.
    Ang. de sakkunniga se s. 320.