Fingerad rättegång enligt nya RB. Stockholms högskolas juridiska förening anordnade d. 15 maj 1946 i högskolans lokaler en fingerad rättegång inför rådhusrätt med nämnd enligt nya RB:s principer. Målet hade tillrättalagts för rättegången av advokaten A. Hemming-Sjöberg, som även regisserat föreställningen. Som ordförande i rätten tjänstgjorde adjungerade ledamoten i Svea hovrätt E. Conradi. Övriga medverkande voro medlemmar av föreningen. Processen, som genomfördes på berömvärt kort tid — endast något över två timmar — var mycket instruktivt upplagd och väl genomförd. Som vanligt — frestas man säga — var protokolleringen den oklara punkten. Anledning synes föreligga att erinra om stadgandet i nya RB 6: 8 andra stycket att uppläsning (eller motsvarande granskning) av utsaga skall ske sedan den antecknats i protokollet.

B. L.

 

 

    Tillämpningen av cirkuläret 712/1944. Värmlands läns juristförening höll d. 13 april 1946 sammanträde å stadshotellet i Karlstad för överläggningar angående brottmålsprocessens anpassning efter principerna i nya RB. Till sammanträdet hade samtliga länets landsfiskaler inbjudits. Efter ett inledningsanförande av hovrättsassessorn Sven Strömberg, tjänstgörande vid justitiedepartementets processreformbyrå, följde allmän diskussion i anslutning till en på förhand utsänd promemoria. Föreningen beslöt uppdraga åt styrelsen att på grundval av diskussionen utarbeta förslag till enhetliga riktlinjer i ämnet jämte formulär till stämningar m. m. Förslaget skall framläggas vid nytt sammanträde med föreningen d. 15 juni, varefter därvid antagna regler skola tillämpas från och med d. 1 juli.

S. J. S.

 

    Kriminalpolitiska sällskapet bildades i Stockholm d. 14 sept. 1945. Sällskapet består av 40 ledamöter, samtidigt medlemmar av Svenska kriminalistföreningen, vilka önska vid regelbundet besökta möten, i regel ett i månaden, diskutera kriminologiska spörsmål. Utom ledamöterna deltaga i sammanträdena särskilt inbjudna gäster, tillhörande kriminalistföreningen. Ordförande utses särskilt för varje sammanträde. Såsom möteskommitté fungera f. n., jämte ordf. vid varje möte, presidenten K. Schlyter och jur. dr Ivar Strahl, sekr.
    Vid det konstituerande sammanträdet, till vilket inbjudan utfärdats av Svenska kriminalistföreningens ordf. presidenten Schlyter, behandlades »Lösdrivarproblemet» med inledningsanföranden av jur. dr Hilding Eek och prof.

 

NOTISER. 477Olof Kinberg. D. 12 okt. 1945, då generaldirektör Thorwald Bergquist var ordf., inleddes diskussion angående »Behandlingen av själsligt onormala inom kriminalvården» av överläkaren Lars-Ingemar Lundström och hovrättsfiskalen Erik Bendz. D. 14 dec. 1945, ordf. doc. Gösta Rylander, höll prof. Torsten Sjögren föredrag över ämnet »Den psykiatriskt-neurologiska ärftlighetsforskningen och dess praktiska betydelse». Därjämte talade overlæge Johan Scharffenberg, Oslo, direktören för Københavns Universitets arvebiologiske Institut Dr. Med. Tage Kemp och prof. H. Nilsson-Ehle, Lund. D. 11 jan. 1946, då statsrådet Herman Zetterberg fungerade som ordf., dryftades ett av strafflagberedningen upprättat preliminärt utkast till »1 kap. skyddsbalken» efter inledningsanföranden av presidenten Schlyter och dr Gustav Jonsson. I diskussionen deltog efter särskild inbjudan prof. Stephan Hurwitz, Köpenhamn. D. 8 febr. 1946, ordf. överdirektör Hardy Göransson, inledde inspektören för sinnesslövård samt psykisk barna- och ungdomsvård med. lic. Anna-Lisa Annell och fil. dr Torsten Husén diskussion över ämnet »Intelligenstestningarna». D. 11 mars 1946, ordf. advokaten frih. Georg Stjernstedt, diskuterades »Psykopatbegreppet» efter inledningsanföranden av prof. Olof Kinberg och prof. Bernhard Jacobowsky. D. 14 maj 1946, ordf. statssekreteraren Gösta Walin, inledde prof. Vilhelm Lundstedt diskussion över »Allmänpreventionen och straffverkställigheten».