KARL SCHLYTER. Straffbalk eller skyddsbalk? Tretton års strafflagsreformer. Bilaga: 1943 års reformprogram. Sthm 1946. Nordiska bokhandeln. 16 s. Kr. 1.00.

 

    I en broschyr med denna titel har presidenten Schlyter redogjort för det intensiva reformarbetet inom straffrätten under de senaste tretton åren. Såsom bilaga har avtryckts det statsrådsanförande d. 20 april 1934 varigenom förf., då justitieminister, framlade programmet för reformerna på straffsystemets, straffverkställighetens och fångvårdens områden. Den röda tråden i dessa reformer kan, säger förf., teoretiskt sägas ha varit ett försök att helt komma bort från uppfattningen att strafflagstiftningens uppgift skulle vara att tillfoga brottslingen en tuktan proportionell till en moralisk skuld, för att i stället lägga huvudsynpunkten på samhällets skyddande mot den från brottslingen hotande faran. Praktiskt kan den ledande tanken för reformarbetet enligt förf. sägas hava legat i en önskan att motarbeta inspärrandet i fängelser såsom en normal reaktionsform mot kriminaliteten, en önskan uttryckt med slagordet »Avfolka fängelserna» och realiserad genom en stark utveckling av »kriminalvården i frihet».
    Förf. riktar även blicken mot det kodifikationsarbete som nu pågår. Han framkastar frågan, om den blivande kodifikationen bör heta straffbalk eller skyddsbalk. Svaret synes honom givet genom de senaste tretton årens strafflagsreformer.

    De pekar alla, säger han, i riktning mot straffidéns försvagande och skyddsidéns framträngande. Bibehållandet av straffnamnet framsuggererar lätt de av lagstiftningen helt övergivna vedergällningssynpunkterna. Ett försök att utarbeta en lagtext utan att beteckna några särskilda skyddsåtgärder som straff har visat att straffbegreppet lagtekniskt kan undvaras. Men man kan inte undvara böter och fängelse på bestämd tid såsom brottspåföljder. Låt var och en som så önskar kalla dessa för straff, liksom det står var och en fritt att i den religiösa förkunnelsen hävda att brottet sonas genom straffet. Men intetdera behöver eller bör stå i lagen.
    I det allmänna föreställningssättet är straff och rättvis vedergällning synonyma; den som har gjort ont skall lida ont. Under det sista halvseklet har skyddstanken helt slagit igenom i strafflagstiftningen. Intet är rimligare än att detta kommer till uttryck i namnet på den balk som skall motsvara 1734 års lags på vedergällningstanken byggda straffbalk.

I. S.

 

E. H. DAHLIN och ROLF DAHLGREN. Prisregleringslagen och priskontrollen. Sthm 1946. Norstedt. 194 s. Kr. 4.50.

 

    Kanslichefen i statens priskontrollnämnd hovrättsrådet Dahlin har i samarbete med chefen för finansdepartementets rättsavdelning Dahlgren utarbetat denna redogörelse för prisregleringslagen och den priskontroll som genomförts med stöd av denna och har aktuellt intresse. En översikt ges även över andra under krisen använda prisregleringsmetoder liksom även en över-

 

LITTERATURNOTISER. 503blick över priskontrollens organisation och priskontrollnämndens verksamhetsfält.
    Det allmänna prisstoppet, som genomfördes hösten 1942, är fortfarande i kraft, och frågan om ett avskaffande av priskontrollen är icke aktuell. Boken torde ha särskilt värde för kristidsstyrelser och kristidsnämnder men bör vara till avsevärd nytta även för domare, åklagare och advokater, vilka ej sällan ha att syssla med hithörande frågor.

I. S.