Utredning om ekonomiska föreningar. I statsråd d. 18 maj 1945 anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen:
    »Bestämmelserna i lagen d. 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar ansluta sig i åtskilliga hänseenden till motsvarande stadganden i 1910 års aktiebolagslag. Detta förhållande står i samklang med det under förarbetena till 1911 års lag framhållna syftet att ernå, i den mån så syntes lämpligt, överensstämmelse mellan aktiebolags- och föreningslagarna.
    Den utveckling på det ekonomiska området, som kännetecknat de senaste årtiondena, har i hög grad berört jämväl sådana företag, som drivas i form av ekonomiska föreningar. Ehuru tid efter annan ändringar vidtagits i 1911 års föreningslag, torde denna lagstiftning i betydelsefulla delar ej motsvara de fordringar som numera böra ställas på densamma från såväl enskild som samhällelig synpunkt. Frågan om behovet av en revision av lagstiftningen har också i skilda sammanhang varit föremål för uppmärksamhet....
    Spörsmålet om ändringar i lagen om ekonomiska föreningar står uppenbarligen i visst samband med aktiebolagslagstiftningen. Den nya lagen om aktiebolag, som utfärdades d. 14 sept. 1944, skall träda i kraft d. 1 jan. 1948. Vid avlåtande till 1944 års riksdag av proposition i ämnet uttalade jag, i fråga om tidpunkten för lagens ikraftträdande, att lämplig tid måste beräknas för de erforderliga ändringarna i annan associationslagstiftning, vilken borde träda i kraft samtidigt med den nya lagen om aktiebolag. Med detta uttalande åsyftades närmast den speciella lagstiftning, som gäller för vissa arter av aktiebolag eller beträffande aktiebolag för verksamhet av visst slag. Arbete för revision av nu avsedda lagbestämmelser pågår för närvarande. Vid sidan härav har emellertid inom justitiedepartementet till övervägande upptagits frågan om en revidering även av lagstiftningen om ekonomiska föreningar och för detta ändamål ha vissa överläggningar ägt rum med representanter för sammanslutningar, som företräda större grupper av

 

ekonomiska föreningar, såsom de kooperativa föreningarna och ekonomiska sammanslutningar å jordbrukets område.
    Under berörda överläggningar ha från olika synpunkter uttalats önskemål om en översyn av lagen om ekonomiska föreningar, dock under samtidigt betonande av angelägenheten att iakttaga varsamhet vid införande av nya lagbestämmelser. Den utredning, som i angivna syfte redan igångsatts inom justitiedepartementet, torde i fortsättningen böra bedrivas under samråd med representanter för de större grupperna av ekonomiska föreningar ävensom andra sakkunniga.
    Vid utredningen bör undersökas i vad mån i föreningslagstiftningen bör upptagas motsvarighet till stadgandena i nya aktiebolagslagen. Härvid måste givetvis beaktas den väsentliga skillnad, som förefinnes mellan aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna i fråga om såväl deras allmänna syfte som sättet för deras kapitalanskaffning och deras uppbyggnad. Jag vill särskilt framhålla, att åtskilliga av de kontrollbestämmelser, som intagits i den nya aktiebolagslagen, torde visa sig icke vara erforderliga beträffande ekonomiska föreningar eller kunna förenklas avsevärt. Bland ämnen, som vid denna undersökning böra behandlas, märkas frågorna om vinstutdelning och åtgärder syftande till företagens konsolidering, om styrelse och revision samt om skärpta regler för redovisningen. Spörsmålen om fusion och förhållandet mellan moder- och dotterföretag böra övervägas. Införande av offentlighet i redovisningen bör tagas under omprövning. Det kan erinras, att en år 1942 inom handelsdepartementet verkställd utredning angående registreringen av landets företagare m. m. upptog förslag rörande viss publicitetsskyldighet beträffande redovisningen inom ekonomiska föreningar.
    Härjämte torde böra undersökas, huruvida och i vad mån ändringar i övrigt av de speciellt föreningsrättsliga lagbestämmelserna med hänsyn till vunna erfarenheter på området eller eljest böra vidtagas. Bland spörsmål, som härvid torde få övervägas, må nämnas frågan om ändamålsenligheten av det nuvarande systemet för de ekonomiska föreningarnas registrering samt frågan om införande av möjlighet för föreningar, som icke falla under 1911 års lag, att om de så önska vinna registrering. I detta sammanhang bör även beaktas, att det från skattesynpunkt är önskvärt att åstadkomma en gränsdragning mellan de egentliga ekonomiska föreningarna samt övriga föreningar.
    Den nya aktiebolagslagen innehåller i olika avseenden skärpta bestämmelser i förhållande till 1910 års aktiebolagslag. Därest en motsvarande skärpning skulle finnas icke böra komma till uttryck i föreningslagstiftningen, torde fall kunna uppkomma, där ett företag, som på grund av ändamål och struktur rätteligen bör ikläda sig aktiebolagets form, i stället anlitar föreningsformen. Det synes angeläget att undersöka de möjligheter, vilka kunna stå till buds för att från föreningsformen utesluta företag av nyss antydd natur.
    Då, enligt lagen d. 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar, stadgandena i lagen om ekonomiska föreningar i allmänhet gälla även för bostadsrättsföreningar, bör vid utredningen beaktas att ändrade eller nya lagregler för ekonomiska föreningar kunna påkalla jämkningar eller tillägg i förstnämnda lag.»

    K. M:t bemyndigade chefen för justitiedepartementet att utse en person att inom departementet verkställa ovannämnda utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar samt högst tio personer att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom ävensom sekreterare. Justitieministern utsåg, såsom meddelats i SvJT 1945 s. 747, till utredningsman revisionssekreteraren Erik Hagbergh. Såsom sakkunniga tillkallades s. d. sex personer, däribland ombudsmannen Salomon Nisell, advokaten Carl von Plomgren och revisionssekreteraren Mauritz Wijnbladh.