UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1945.¹

 

AV

 

HOVRÄTTSFISKALEN ERIK BENDZ.

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK M. M.

Andersen, Kristen. Francis Hagerup—Fredrik Stang—Ragnar Knoph. Tre generasjoner i norsk rettsvitenskap. SvJT s. 426—433.
Bendz, Erik. Lagstiftningsfrågor vid 1945 års riksdag. SvJT s. 769—781, 888—896.
Berg, Paal. Dommerkaldet. J s. 120—122.
Braconier, Jean. Svensk tjänstehjonspolitik fram till 1800-talet. ST s. 361—382.
Castberg, Frede. Rett og metafysikk. SvJT s. 19—31.
— —. Et brev fra okkupasjonstiden. Tf R s. 181—186.

Ekeberg, Birger. Till Danmark och Norge. SvJT s. 421—423.
— —. Till Danmarks jurister. J s. 119—120.

Ekelöf, Per-Olof. Reflexioner över den juridiska universitetsundervisningen. SvJT s. 335—356. (Jfr s. 357, 787 och 792.)
— —. Den juridiska vetenskapens ställning och de juridiska studiernas anordning i Sverige. SvJT s. 787—791. (Jfr s. 335, 792.)

— —. Juridisk slutledning och terminologi. TfR s. 211—270.

Engströmer, Thore. Ur Uppsala juridiska förenings 100-åriga historia. SvJT s. 301—312.
Geiger, Theodor. Rettens emancipation fra moralen. ST s. 195—212.
Gronbæck Laugesen, A. Lidt Fogedret. J s. 201—217.
Hartwig, Ernest. Nordisk Samarbejde — fagligt Samarbejde. SvJT s. 403—405.
Ang. samma ämne K. SCHLYTER s. 405.
Iuul, Stig. Retslæren i moderne Belysning. J s. 65—96, 291—301.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 267—279.
Lassen, Bengt. Från dagens diskussion. SvJT s. 798—804.
Munch-Petersen, Erwin. Sagførerfuldmægtigenes Forhold. J s. 29—38.
Myrdal, Gunnar. Den juridiska vetenskapens ställning och de juridiska studiernas anordning i Sverige. SvJT s. 357—363. (Jfr s. 787 och 792.)
Pfannenstill, Bertil. Sociologien som vetenskap. ST s. 447—478.
Rodhe, Knut. Domsagonotariernas arbetsförhållanden. SvJT s. 206—209.
— —. Om lönesättning. SvJT s. 735—736.

Schlyter, K. Från dagens diskussion. SvJT s. 191—195, 563—570.
Schmidt, Folke. Studiefrågor under debatt. SvJT s. 792—794. (Jfr s. 335, 357 och 787.)
Sundberg, Halvar G. F. »Lagröta». SvJT s. 387—390.
Ussing, Henry. Danmarks befrielse. SvJT s. 424—426.

 

RÄTTSHISTORIA.

Almquist, J. E. Carl Johan Schlyter. Till 150-årsminnet av hans födelse. SvJT s. 1—18 (jämte porträtt).
Almquist, J. E. Landslagens stadgande om val av häradshövding. SvJT s. 275—281.

 

¹ Förkortningar: ASJG Acta scandinavica juris gentium. — FT Förvaltningsrättslig Tidskrift. — J Juristen. — JFFT Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — NAT Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND Nordiske Domme i sjofartsanliggender. — NFT Nordisk Försäkringstidskrift. — NIR Nordiskt industriellt rättsskydd. — NT Nordisk Tidskrift . — NTfIR Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — SLT Svenska Läkartidningen. — SMT Socialmedicinsk Tidskrift. — SSkT Svensk Skattetidning. — SSpT Svensk sparbankstidskrift. — ST Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvT Svensk Tidskrift. — SvJT Svensk Juristtidning. — SvStT Svenska Stadsförbundets Tidskrift. — Ti. Tiden. — TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap. — TSA Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund. — UfR Ugeskrift for Retsvæsen. 

Almquist, J. E. Häradsdomaren. SvJT s. 695—701.
Bendz, Erik. Kring ett arvsrättsligt 100-årsminne. SvJT s. 538—540.
Hemmer, Ragnar. Hemfridens lokala utsträckning enligt svensk landskapsrätt. SvJT s. 232—258.
Iuul, Stig. Nogle Bemærkninger om Foreningsfriheden under Enevælden J s. 153—165. Jfr 1944 s. 437—444.
Jägerskiöld, Stig. Förvärv och förlust av frälse. Bidrag till det svenska ståndsväsendets och jordnaturernas historia. ST s. 33—52.
Jørgensen, Troels G. Et Afsnit af den danske Tyverilovgivnings Historie. NTfS s. 1—26.
Petrén, Sture. Kring Svea hovrätts tillblivelse. SvJT s. 171—184.
— —. Häradsnämnden vid storhetstidens början. SvJT s. 839—861.

Wedberg, Birger. Karl XI och kusinäktenskapet. SvJT s. 68—70.

 

OBLIGATIONSRÄTT.

Alkil, Niels. Nogle Betragtninger vedrørende Ledelsens Ansvar ved Aktieselskaber. J s. 129—139.
Andersen, Kristen. Lidt om risiko- og forsikringssynspunktet i norsk erstatningsrett. UfR s. 233—242.
Blicher, Kai. Nogle Bemærkninger ang. Leveringsforsinkelser fra Sælgerens Side. UfR s. 49—52.
Bonnevie, Carl. Skadeserstatning og påregnelighet. NFT s. 238—250.
Borum, O. A. Nogle erstatningsretlige Sporgsmaal, særlig om Borns og Sindssyges Ansvar. SvJT s. 434—451.
Dahl, Dagfinn. Begravelsesomkostninger. NFT s. 34—42.
Holmbäck, Åke. En oklarhet i 2 kap. 18 § nyttjanderättslagen. SvJT s. 812—813.
Jacobi, Adam. Betragtninger over Dansk Obligationsret. UfR s. 33—46.
Lindberg, Per. Om lösningsrätt till hembud underkastade aktier. JFFT s. 82—90.
Ang. samma ämne GUNNAR PALMGREN s. 91—103.
Nial, Håkan. Svensk rättspraxis. Bolags- och föreningsrätt 1941—1943. SvJT s. 267—274.
Nybergh, Gunnar. Om frestetid vid hästköp. JFFT s. 190—202.
Schmith, Poul. Maksimalprisfastsættelsen som bristende Forudsætning. UfR s. 77—81.
Werner, Knud. Erstatningsfastsættelse under ekstraordinære Prisforhold. NFT s. 130—144.

 

SAKRÄTT.

Källoff, Nils. Ett spörsmål om inteckning för ogulden köpeskilling. SvJT s. 597.
Møller, Kaj O. Byplanservitutter. NAT s. 23—37.
Nyman, K. Fr. Blick på den nordiska lagstiftningen om sparbanks rätt att äga fast egendom. SSpT s. 832—839.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

Andersen, E. Lego. Nogle Bemærkninger om en Ægtefælles Dispositioner over hans ideelle Anpart i Fællesboet. UfR s. 197—200.
Andresen, P. H. Anvendelsen af sandsynlighedsberegninger i retsmedicinske erklæringer, specielt til saakaldet positivt faderskabsbevis. UfR s. 85—91.
Beckman, Nils. Svensk rättspraxis. Familjerätt 1939—1943. SvJT s. 137—159.
Henriksson, John. Äktenskapshindret för steriliserade sinnesslöa och epileptiker. SLT s. 2653—2655.
af Klintberg, Rolf. Något om formen för upprättande av testamente. SvJT s. 595—597.
Penser, Wilh. Vilken härkomst har barn, som födes under den i 2 kap. 11 § GB stadgade väntetiden tio månader, och skall väntetid för kvinna komma ifråga, om hon vill ingå nytt gifte efter vunnen äktenskapsskillnad enligt 11 kap. 3 § GB? TSA s. 173—179. (Jfr JO:s ämbetsberättelse 1946 s. 217.)
Petersen, Theodor. Biologi, Jura och Tal. UfR s. 114—116.
Radhe, Stig. Frånskild hustrus pensionsrätt. SvStT s. 13—16.
Rasmussen, Ove. Adoptivbørns Arveret. UfR s. 61—68. (Jfr 1944 s. 181.)
Ang. samma ämne JØRGEN TROLLE s. 81—83 och MAGNA NØRGAARD s. 245—252.
Trolle, Jörgen. Om Delingsmaaden ved successivt Skifte af uskiftet Bo. UfR s. 210—216.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.

Ameln, Henrik. Begrenset rederansvar ved sammenstot. ND s. 49—52. (Jfr s. 70.)
Bendixen, O. E. Nyhetsgranskning hos patentmyndighetene. NIR s. 42—46.
Bryn, Tom. Påberopelse av prioritet efter norsk lov. NIR s. 84—91.

Braunstein, Å. Sammanläggningslagen i praxis. SvJT s. 584—589.
David, C. L. Funktionæropfindelser. UfR s. 269—282.
Eberstein, Gösta. Konstnärsrätten. SvJT s. 482—500.
Folke, H. Socialvårdskommitténs förslag till lag om allmän sjukförsäkring. NFT s. 63—79.
Gertz, Rudolf. Omläggning av patentanspråk. NIR s. 92—100.
Gjerull, P. Erstatning av hyrer og kostpenger etc. som folge av mannskapsvanskeligheter. ND s. 17—20.
Ang. samma ämne FRØYSTEIN HALVORSEN s. 65—69, 385—391, HENRIK AMELN J:R. s. 161—164 och MICHAEL KROHN s. 401—409.

Hakulinen, Y. J. Några huvudpunkter i förslaget till ny finsk lag om varumärken. NIR s. 153—166.
Halvorsen, Trygve Fjeld. York/Antwerpen reglenes bevisbyrdebestemmelse. ND s. 1—5.
Hansson, Hakon. Om betydelsen av de ursprungliga ansökningshandlingarna för bestämning av patentanspråk somfattning. NIR s. 174—179.
Jacobsen, Poul. Et Bidrag til Diskussionen om fælles nordiske Retsregler indenfor Patentretten. NIR s. 4—19.
Khennet, Halvar. Om utvidgning av patentanspåk genom strykningar av bestämningar. NIR s. 20—26.
Langballe, P. O. Nordisk Patent-Samarbejde i Nutid og Fremtid. NIR s. 27—31.
Neel, O. T. Vil patentvæsenet sprængesine rammer? NIR s. 101—121.
Norström, Knut. Ansvarighetsförsäkring för domare. NFT s. 193—202.
Palmgren, Gunnar. Till frågan om försäkringsgivares regressrätt. JFFT s. 283—306.
Petersen, Oluf. Sporgsmaal vedrǿrendeForsikringsavtalelovens §§ 120 og 121. NFT s. 172—178.
Pineus, Kaj. Begränsat redaransvar vid kollision. ND s. 70—93. (Jfr s. 49.)
Reiland, Gunnar. Nyhetsprövningen i patentärenden. NIR s. 32—41.
Rise, Allan. Tillidsmansinstitutionen belyst ved Retspraxis. UfR s. 1—22.
Ross, Alf. Ophavsrettens Grundbegreber. TfR s. 321—353.
Schmidt, Folke. Svensk arbetsrätt och svenska arbetsförhållanden sedda ur amerikansk synvinkel. SvJT s. 764—766.
Westerberg, Sten. Ansvarighetsförsäkring för advokat. NFT s. 280—288.

 

STRAFFRÄTT.

Ahlborg, Olof. Om psykopaternas rättspsykiatriska bedömande. SLT s. 3238—3246.
Alexanderson, Nils. Tillämpning av läran om dolus eventualis. SvJT s. 295—297. (Jfr s. 33 f.)
Almquist, Viktor. Förslag till lag om verkställighet av frihetsstraff i Sverige. NTfS s. 118—128.
Arnholm, Carl Jacob. Noen legmannsbetraktninger over fengselsspörsmål. SvJT s. 608—611.
Arvelo, A. P. Ett kvartsekel fångvård i Finland. NTfS s. 140—148.
Beckman, N. Interneringsnämndens praxis. SvJT s. 657—681.
Beckman, N. Förslag till ny lagstiftning om
brott mot staten och allmänheten. TSA s. 107—113. (Jfr s. 114—140.)
Beckman, N. Samma ämne JFFT s. 141—148.
Bendz, Erik. SL 5: 5 och 5: 6 i ny gestalt. SvJT s. 541—547.
Bergendal, Ragnar. Kris inom strafflagstiftningen? SvJT s. 325—334.
Christiansen, Karl O. Tillidsbrud og Tillidsbrydere. NTfS s. 27—51.
Dahlberg, Gunnar. Alkohol och brott. SLT s. 839—845.
Dragsted, F. Straffelovstillægets § 10. UfR s. 149—156.
Ang. samma ämne KJELD LUNDGREN s. 177—187. Jfr s. 129 och 174.
Gerle, Bo. Skall rättspsykiatrin fängslas? SLT s. 1260—1265.
Granfelt, O. Hj. Fångvårdsreformer. Vad vill Else Kleen? JFFT s. 12—17.
Grönlund, Otto. Bidrag till svensk kriminalstatistik under 1900-talet. ST s. 122—158.
Gårdlund, W. I abortfrågan. SMT s. 134—139.
Hardeng, Øyvind. Behovet for en Psykopatanstalt i Norge. NTfS s. 159—166.
Hurwitz, Stephan. Lovene af 1. Juni 1945 om Tillæg til Straffeloven og Retsplejeloven. UfR s. 129—145. Jfr s. 149, 174 och 177. — Samma ämne TfR s. 139—152.
Jacobsen, Hartvig. Omraadet for det strafbare Værnemageri UfR s. 217—229.
Karlsrud, R. Det økonomiske rettsoppgjør med landssvikerne. TfR s. 98—112.
Kinberg, Olof. Socialpsykologiska faktorers inflytande på brottmålsprocessen. JFFT s. 166—189.
— —. Straff eller straffrihet? SLT s.

2486—2502.

 

40—467004. Svensk Juristtidning 1946.

Lassen, Johan. Nogle Bemærkninger om Toldkonfiskation i Anledning af Smugleri. J s. 173—190.
Lindberg, Torgny. Straffverkställighetens reformering. SvJT s. 70—74.
Mellbye, J. C. De strafferettslige og processuelle regler som anvendes i oppgjøret med de sivile landssvikere. TfR s. 49—97.
Nissen, Hartvig. Forbryteren og fengslet som sociale problemer. SvJT s. 452—469.
Nissen, Hartvig. Norsk straffelovgivning under okkupasjonen 1940—1945. NTfS s. 223—238.
Palmgren, Bo. Om nyttan av tjänsteåtal mot domare. JFFT s. 33—40.
Ang. samma ämne ARNE BERGROTH s. 40—46.
Petri, Benyt. Handel med begagnade föremål. SvJT s. 725—727.
Pihl, F. Anklagemyndighedens Retningslinier i Forræderisager. J s. 247—263.
Ang. samma ämne K. STEGLICH PETERSEN s. 301—305 och J. L. BUCH s. 309—312.
Schlyter, K. Den svenska strafflagens tillräknelighetsbestämmelser. JFFT s. 208—223.
Sondén, Torsten. Det nyaste förslaget till tillräknelighetsbestämmelser. SvJT s. 282—292.
Strahl, Ivar. Svensk rättspraxis. Straffrätt 1939—1943. SvJT s. 32—61. (Jfr s. 295.)
Stürup, Georg K. och Ebbe, Karl Johan. Særbehandling af kriminelle psykopater i Danmark. NTfS s. 71—117.
Sund, Haakon. Manndrap og mord i Norge. SvJT s. 225—231.
Sveen, Reidar. Ildspåsettelse og seksualitet. NTfS s. 129—139.
Svennegård, Carl. De militära disciplinstraffen. SvJT s. 126—136.
Verkko, Veli. Brottslighet och folklynne. Belysta med statistiskt material från Sverige-Finland. SvJT s. 470—481.
Wiedesheim-Paul, Gösta. Lagstiftningen om prisocker. SvJT s. 722—725.

 

PROCESSRÄTT.

Berlin, Nils. Hovrättsförhandling enligt nya RB. SvJT s. 577—579. Jfr s. 583.
Ang. samma ämne A. HEMMING SJÖBERG s. 579—581.
Boye, Tage. Nya RB:s ikraftträdande inom hovrätterna. SvJT s. 575—577.
Buch, J. L. Sagsomkostninger — specielt disses Størrelse. J s. 49—59, 140.
Ang. samma ämne J. HERFELT s. 100—103 och K. BRUUN ANDERSEN s. 104.
Croneborg, Otto. Utmätning av gravanläggning. SvJT s. 195—198.
Danielson, Gunnar. Förberedelser till rättegångsreformen. SvJT s. 862—878.
Degen, Hans. Nogle Bemærkninger vedrørende Loven om Oprettelse af en ekstraordinær Tjenestemandsdomstol m. v. UfR s. 201—210.
Ang. samma ämne HANS TOPSØE JENSEN s. 257—259 och KNUD JARNER s. 259—260.
Ekström, Arthur L. Några reflexioner rörande rättshjälpen åt mindre bemedlade. TSA s. 86—96, 164—166.
Ang. samma ämne ADOLF SJÖBERG s. 97—101, 167—169.
Elmén, Sven. Anmärkningar till lagen d. 22 juni 1944 om rätt att i mål och ärenden, som tillhöra domstols handläggning, insända handlingar med posten m. m. TSA s. 102—106.
Gärde, N. Litispendens och resjudicata i skiljemannaförfarandet. SvJT s. 292—295.
Jarner, Knud. Retsplejelovtillægget. UfR s. 113—114.
Kallenberg, Ernst. Ytterligare några anmärkningar angående domen i tvistemål. SvJT s. 259—266.
Ang. samma ämne KARL OLIVECRONA s. 804—806.
Lampers, Sven. Något om protokollföring enligt nya RB. SvJT s. 718—722. (Jfr s. 753 och 798.)
Lassen, Bengt. Fullföljden till högsta domstolen. SvJT s. 186—188.
— —. Följdförfattningar till nya RB. SvJT s. 781—786.

Laurin, Joel. Något om protokollföringen enligt nya RB. SvJT s. 753—763. (Jfr s. 718 och 798.)
Montelius, Alvar. Ytterligare om häradsnämnden. SvJT s. 794—798. (Not av KARL SCHLYTER s. 795.)
Norström, Knut. Avfattningen av dom om ersättning för personskada. SvJT s. 589—595.
Olivecrona, Karl. Uppställande av stämning och dom enligt nya RB. SvJT s. 714—718.
Palme, W. A. Till frågan om bevisbördans fördelning i sakförsäkringsmål. JFFT s. 18—32.
Rudling, Arvid. Processförfarandets effektivisering. TSA s. 285—297.

Sachs, Henrik. Nogle Reflexioner vedrorende Vidnebeviset. SvJT s. 395—400.
Schartau, Yngve. Stadsdomarnas försöksrannsakning, bedömd ur advokatsynpunkt. TSA s. 9—16.
Silfverskiöld, Tage. Om fonografisk upptagning av utsagor vid domstol. SvJT s. 391—394.
Ang. samma ämne GUSTAF BÅNG s. 571—575.
Sjöberg, Adolf. Utomprocessuell rättshjälp i ny form. TSA s. 25—29.
Wiklund, Holger. Den nya rättegångsbalken och försäkringsjuristerna. TSA s. 30—47.
Wikström, Iwan. Erfarenheter vid rådhusrätten i Östersund rörande tilllämpning av K. M:ts cirkulär d. 13 okt. 1944 ang. anpassning av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna i nya RB. TSA s. 269—284.

 

STATSRÄTT.

Andgren, Sigfrid. Kungl. Maj:t och 1810 års riksstat. ST s. 291—305.
Barfod, A. Departementschefsstyret i Danmark. NAT s. 103—128.
Björnberg, Arne. Riksdagsproblem. Ti. s. 449—454.
Bog, Paal. Forfatningsmessige og forvaltningsmessige konsekvenser av etterkrigstidens dirigerte ökonomi i Norge. ST s. 114—121.
Brusewitz, Axel. Från Svedelius till Kjellén. Några drag ur den skytteanska lärostolens senare historia. ST s. 3—25.
Castberg, Frede. Den alminnelige statslæres problemer. ST s. 427—446.
Gretle, Sverre. Okkupasjonslovgivningen i Norge. NAT s. 129—135.
Holmberg, Håkon. Diskussionen kring justitieombudsmannaämbetet i Finland. ST s. 238—253.
Stjernquist, Nils Nilsson. Utskott och ämbetsverk vid 1809 års riksdag. ST s. 306—339.
Sörndal, Olof. Byråkratismen i statsförvaltningen. Några drag i den parlamentariska debatten efter 1905. ST s. 383—404.
Thermænius, Edvard. Monarkien i vår tid. Några fakta och reflexioner. ST s. 405—426.
Öhman, Arvid. Den s. k. kompromissen 1873. ST s. 340—360.

 

FÖRVALTNINGSRÄTT (inkl. SOCIALLAGSTIFTNING).

Annell, Anna-Lisa. Lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa. SMT s. 146—149.
Berglin, Carl-Gustaf. Sinnessjuka och skjutvapen. SLT s. 1642—1648.
Cavalli, Hans. Till frågan om avsägelse av kommunala uppdrag, vars innehavare icke utses av kommunen. ST s. 226—237.
Ekeberg, Lars-Olof. Förslag till ny uppskovskungörelse. SvJT s. 548—550.
Elliot, Knut. Förslag till byggnadslag m. m. av stadsplaneutredningen 1942. SvStT s. 423—431.
Lundberg, Allan. Några anteckningar om arbetsgivares befogenhet att föra talan hos försäkringsrådet rörande skadereglering. FT s. 181—196.
Grante, Paul. Om stadsfullmäktiges befogenhet att reglera drätselkammarens ställning såsom rättegångsombud. FT s. 275—283.
Herlitz, Nils. Förvaltningsrättens uppgifter. FT s. 73—87.
Heuman, Maths. Om avveckling av magistratens kommunala uppgifter. SvStT s. 416—423.
Hiorthøy, F. Opprydningen i den offentlige Tjeneste. NAT s. 4—12.
Jacobsson, Malte. Centralisation och decentralisation. NAT s. 136—146.
Nordenstam, Allan. Ny byggnadslagstiftning. SvStT s. 235—242.
Nyström, Per. De nya sjukförsäkringsförslagen. Ti. s. 349—352.
Petrén, Alfred. Vården av bildbara sinnesslöa. SMT s. 38—40, 56—62.
— —. Om tolkningen av alkoholistlagens uttryck »vara ur stånd att taga vård om sig själv». SLT s. 1863—1868.

Platou, Carl. Kommunalordningen. NAT s. 37—43.
Rooth, Henry. Till frågan om kommuns rätt att anslå medel till främjande av bostadsproduktionen. SvStT s. 539—543.
Salicath, H. Om Tjenestemænds Loyalitet overfor Demokratiet. NAT s. 173—194.
Schlyter, Karl. Lösdriverilagstiftningen. SvJT s. 701—704.
Schmidt, Folke. Om kollektivavtal för stats- och kommunaltjänstemän. FT s. 121—135.
— —. Från franska revolutionens rättighetsförklaring till Beveridgeplanen. Idéer och synpunkter i sociallagstiftningen. ST s. 101—113.

Sjöholm, Erik. De allmänna polisorganen och verksmyndigheterna. FT s. 1—21.
— —. Polisens reformering. Ti. s. 408—413.

Sjövall, Einar. Den nya rättsläkarorganisationen. SvJT s. 558—563.
Skogman, Harald. Om hyresregleringsmyndigheternas ställning m. m. FT s. 261—274.
Staedler, Bernhard. Om rätt adressat för betungande individuella förvaltningsakter. FT s. 136—152.
Sundberg, Halvar G. F. Om expropriations-, rekvisitions- och förfoganderätt. FT s. 321—335.
Törngren, Eric. Förslaget till normal tjänstereglemente för städernas ordinarie befattningshavare. SvStT s. 192—206.
Ullerstam, Anders. Statsbidrag och gatukostnadsersättning. SvStT s. 352—358.
Ulne, John. Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner. FT s. 197—207.
Wohlin, Tom. Kyrkorätt och »kyrkopolitik». FT s. 336—350.
Åseskog, S. Statlig organisation av polis- och åklagarväsendet. SvStT s. 1—12.

 

FINANSRÄTT.

Bodin, Nils. Översikt över 1945 års vårriksdags beslut angående skatterna. SSkT s. 252—264.
Eberstein, Gösta. Vår arvsbeskattnings ställning till stats och kommuns testamentsförvärv. SSkT s. 222—225.
Fredén, Kjell. Angående restitution av utskylder. SSkT s. 265—270.
Hansson, Lennart. Om beskattning av livräntor. SSkT s. 216—221.
Hybbinette, B. Översikt över 1945 års höstriksdags beslut angående skatterna. SSkT s. 406—418.
Jacobsson, E. Arvsbeskattning av kombinerad livränta och kapitalförsäkring. SvJT s. 807—810.
Ang. samma ämne C.-E. SUNDSTRÖM s. 810—812.
Jarnerup, S. 1944 års uppbördsberednings förslag till omläggning av uppbördsförfarandet. SSpT s. 169—187.
— —. 1945 års riksdags beslut rörande omläggningen av uppbördsförfarandet. SSpT s. 840—859.

Ljungberg, O. Prejudikatförteckning, avseende efter år 1931 avgjorda mål angående skatteplikt vid fastighetstaxering. SSkT s. 1—24.
Sandels, Claes. Om sammanträffande av arvsskatt och inkomstskatt. SSkT s. 355—365.
Sterner, Harry. Ersättningar enligt vattenlagen, för upplåtelse av rätt att framdraga ledningar över fastighet och för upplåtelse av vägrätt. Ett försök att utreda i vad mån dylika ersättningar böra utgöra skattepliktig inkomst jämte redogörelse för praxis. SSkT s. 279—295.
Vanner, Al. Värderingen av naturaförmåner. SSkT s. 102—110.
Ang. samma ämne CARL ÖBERG s. 108—110.
Wigert, Alarik. Uppbördsberedningens förslag till omläggning av uppbördsförfarandet. SvStT s. 243—253.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

Andenæs, Johs. Rettsoppgjøret med landssvikere og krigsforbrytere i Norge. NTfS s. 197—222.
Bergendal, Ragnar. Krigsförbrytare och asylrätt. SvJT s. 80—88.
Borum, O. A. Den internationale Privatrets Stilling i Nutiden. SvJT s. 113—125.
Brüel, Erik. San Franciscopagten. NTfIR s. 105—115.
Castrén, Erik. Asylrätten. NTfIR s. 7—19.
Erich, R. Fredsslut, revansch och revision. ST s. 26—32.
Fürst, Per-Erik. Krigsförbrytarna och deras bestraffning. SvT s. 120—123.
Gippø, Christian. Quisling-processens prinsipielle bakgrunn. SvT s. 560—562.
Granfelt, Helge. Striden kring rebus sic stantibus, självbestämmelserätten och minoritetsrätten. NTfIR s. 20—60.
Hambro, E. Tvistbehandling etter De Forente Nasioners Pakt. TfR s. 293—304.
Jägerskiöld, Stig. »Förmögenhetsrättslig asylrätt»? SvJT s. 89 —93.
Ang. samma ämne FOLKE SCHMIDT s. 390—391.
— —. Om flaggbyte under krig. FT s. 88—95.

Mellbye, Gunnar. Fra de tyske krigsdomstolers virksomhet i Norge under okkupasjonen. TfR s. 162—180.
Normann Torgersen, Rolf. Den folkerettslige side av rettsoppgjøret med landssvikerne. TfR s. 17—48. Jfr ERIK BRÜEL s. 354.

Pfleging, Ernst. Asylrättens utveckling från forntid till nutid. SvT s. 199—216.
Ramel, Eric. Further contributions to the problem of classification in private international law. ASJG s. 3—42.
Ross, Alf. Har der retligt bestaaet Krigstilstand mellem Danmark og Tyskland? NTfIR s. 61—71.
Roed, Ole Torleif. Noen bemerkninger omkring den tyske rekvirering av norske skip under okkupasjonen. ND s. 145—160.
Sachs, P. M. Retsopgøret med Landsforræere og Krigsforbrydere i Danmark. NTfS s. 239—262.
Seyersted, Finn. Okkupantens »rettigheter» — spesielt overfor offentlige tjenestemenn. TfR s. 113—138.
Strahl, Ivar. Internationell militärdomstol för krigsförbrytelser. SvJT s. 813—816.
Undén, Osten. Från NF till FN. J s. 122—124.
Wehberg, Hans. Statssamfundets Organisation efter Krigen. NTfIR s. 72—104.