FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.

 

Förslag till rättegångsavgifter efter processreformen m. m. D. 24 okt. 1946 har från justitiedepartementet för yttrande utremitterats en inom processreformbyrån upprättad promemoria med utkast till ändringar i stämpelförordningen och expeditionslösenförordningen.
    Största delen av promemorian rör frågan om upptagandet av rättegångsavgifter efter processreformens genomförande. Det erinras till en början, att enligt nya RB protokollföring skall äga rum allenast i begränsad utsträckning. Protokollets omfattning kommer alltså ej längre att bli direkt beroende av målets storlek, och det låter därför ej lämpligen göra sig att alltjämt begagna protokollet som medel för uttagande av bidrag till de allmänna kostnaderna för domstolsväsendet. Övervägande skäl ha emellertid ansetts tala för att uppbörden av rättegångsavgifter även framdeles sker genom debitering av stämpel och expeditionslösen. I promemorian föreslås, att avgifterna till huvudsaklig del skola påföras domen eller det slutliga beslut, varigenom målet eljest avgöres. Vid underrätt skall dessutom enligt promemorian uttagas en icke alltför obetydlig avgift redan då stämningsansökningen ingives. I samband med dessa ändringar förordas en sänkning av avgiften för protokoll till vad som ungefärligen kan anses motsvara utskriftskostnaden. Stämpel- och lösenavgifterna för protokoll skola således, även om protokollet utskrives åt part, vara desamma som nu gälla för avskrift. Den nuvarande skyldigheten för kärande, klagande och sökande att lösa protokoll föreslås skola upphöra utom i vissa undantagsfall som t. ex. testamentsvittnesförhör. I stället skall lösningsplikten avse rättens dom eller slutliga beslut.
    I fråga om avgifternas storlek uttalas i promemorian, att man i första hand bör tillse att statsverkets eller städernas inkomster ej undergå någon minskning. Vidare framhålles, att åtskilliga praktiska fördelar kunna vinnas genom att bestämma avgifterna så att de täcka även de nya kostnader som framdeles uppkomma för delgivningar genom rättens försorg. Det förordas därför att — med ändring av vad som stadgats i 33 kap. 26 § nya RB — alla utgifter för delgivning genom rättens försorg skola bäras av det allmänna och de beräknade kostnaderna därför slås ut på samtliga mål genom lämplig höjning av stämpel- och lösenavgifterna. Endast om delgivning skall ske i utlandet eller genom kungörelse i tidning har det ansetts böra åligga vederbörande part att direkt bestrida därav föranledda kostnader.
    Efter uppdragandet av de allmänna riktlinjer för vilka sålunda redogjorts framläggas i särskilda avdelningar detaljerade beräkningar och förslag beträffande de avgifter som skola utgå vid underrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.

 

    För underrätternas del föreslås, att stämningsansökning i regel skall beläggas med stämpel av 25 kronor. Uppgår värdet av det varom talan föres uppenbarligen icke till 500 kronor eller avser den väckta talan hemskillnad, äktenskapsskillnad, barns börd, vårdnaden om barn eller underhållsskyldighet enligt giftermålsbalken eller den blivande föräldrabalken, skall dock stämpel utgå med endast 10 kronor. För domen skall ingen stämpel utan endast lösen uttagas. Lösenavgiften föreslås skola sättas till 15 kronor om domen utfärdas i förenklad form och i annat fall till 25 kronor. Då domen utskrives åt käranden skola dessutom utgå vissa tilläggsavgifter, nämligen 10 kronor för varje förberedelsesammanträde utöver det första, 20 kronor för första sammanträdet för huvudförhandling och 30 kronor för varje följande sådant sammanträde, dock att lösen ej skall beräknas för huvudförhandling som hålles i omedelbart samband med förberedelsen. Förslaget innebär, att totalkostnaden för stämningsansökan och dom skulle komma att uppgå för ett tredskomål av den vanligaste typen till 25 kronor, för ett tvistigt äktenskapsmål till 55 kronor och för ett annat mål av normal beskaffenhet till 70 kronor.
    Verkställda beräkningar utvisa, att vid tillämpning av de sålunda föreslagna avgiftstaxorna städernas löseninkomster skulle bli i stort sett oförändrade. För statsverket skulle, jämfört med nu, uppkomma ett ganska betydande stämpelöverskott. Enligt vad som framhålles i promemorian kan det förmodas att detta överskott skall vara tillräckligt för att täcka de nya utgifterna för delgivningar genom rättens försorg.
    Vid sidan av de egentliga rättegångsmålen ha ju underrätterna att handlägga ett stort antal ärenden. Avgiftsuppbörden i dessa skall enligt promemorian anordnas på liknande sätt som i rättegångsmålen. Om ärende anhängiggöres genom skriftlig ansökan, skall sålunda denna i allmänhet beläggas med stämpel av 5 kronor. Undantag har emellertid gjorts för registreringsärenden samt vissa andra ärenden, i vilka ansökningen av billighetsskäl ansetts böra vara stämpelfri. I övrigt skall avgiftsskyldigheten knytas till det beslut varigenom ärendet avgöres. För detta skall uttagas lösen med 10 kronor om beslutet uppsättes särskilt och 5 kronor om det intages i protokoll eller tecknas å företedd handling. Utskrives beslutet åt sökande och ha ett eller flera sammanträden för muntlig förhandling hållits i ärendet, skall för varje sådant sammanträde tillkomma ytterligare 5 kronor.
    Med avseende å de ärenden som upptagas av inskrivningsdomaren har förutsatts att nuvarande avgiftsbestämmelser skola bibehållas oförändrade.
    I fråga om hovrätterna föreslås, att samtliga avgifter skola uttagas genom att stämpel lägges på domen eller, om avgörandet sker genom beslut, på detta. Det har ansetts lämpligt att liksom vid underrätterna tillämpa dels viss grundavgift och dels tilläggsavgifter för de sammanträden som kunna ha förekommit i målet. Grundavgiften för dom föreslås skola utgöra 30 kronor om domen utfärdas i förenklad form och 40 kronor om den skrives med rubrik. Härtill skola komma följande

tilläggsavgifter, nämligen 15 kronor för varje sammanträde för förberedande förhandling i målet, 30 kronor för första sammanträdet för huvudförhandling och 40 kronor för varje följande sådant sammanträde. För slutligt beslut föreslås grundavgiften till 15 kronor om beslutet tecknas å företedd handling eller intages i protokoll samt till 25 kronor om det utfärdas särskilt. Dessutom skall beslutet i förekommande fall påföras tilläggsavgift med 10 kronor för varje sammanträde för förhandling som hållits i målet eller ärendet.
    Till belysning av de sålunda föreslagna avgiftsbestämmelserna för hovrätt anföres i promemorian, att totalkostnaden i vademål normalt skulle bli 70 kronor och i besvärsmål 25 kronor, motsvarande grundavgiften för slutligt beslut.
    Vad slutligen angår högsta domstolen förordas, att avgifterna skola bestämmas efter samma grunder som föreslagits beträffande hovrätt. Det framhålles, att avgörande varigenom prövningstillstånd vägras är att betrakta som ett slutligt beslut. Stämpelavgiften för sådant avgörande skulle följaktligen i allmänhet bli 25 kronor. Över beslut om beviljande av prövningstillstånd anses någon expedition icke böra utfärdas.
    Jämte bestämmelser om rättegångsavgifter innehåller promemorian föreskrifter bland annat om tiden för tillhandahållande av domstolarnas expeditioner. I sådant avseende föreslås införande av en för samtliga domstolar gemensam expeditionstid av sex dagar, räknad i slutligen avgjorda mål från det dom eller slutligt beslut meddelades och i andra mål från den dag för vilken expeditionen skall utfärdas.

Sven Strömberg.