Dansk kriminologisk Selskab höll under 1946 fem sammanträden: d. 20 febr., då kontorchef K. Leudesdorf och forsorgssekretær Vagn Skriver inledde diskussion om »Forsorgen med straffede», d. 27 mars, då man diskuterade »Arvelighed og Kriminalitet» med dr. med. Tage Kemp som inledare, d. 23 sept. med föredrag av fængselsinspektør Aage Hansen om »Erfaringer fra Ungdomsfængslets første 10 Aar», d. 21 okt. med författarinnan Anne Marie Nørvig som inledare rörande ämnet »Børn med Tilpasningsvanskeligheder »samt d. 13 dec. med diskussion om »Strafudmaaling» med byretsdommer Theodor Petersen som inledare.
    Sällskapets styrelse utgöres av prof. Stephan Hurwitz, formand, prof. Hjalmar Helweg, lektor Karl O. Christiansen, fængselsdirektør H. Tetens, overlæge Georg Stürup och landsretssagfører Jon Palle Buhl, sekr. och kassör.

 

    Kriminalistföreningen i Finland. I maj 1946 utkom föreningens tvåspråkiga årsbok för åren 1944—45 (99 sid.), som innehåller förhandlingarna vid årsmötet den 30 oktober 1945 på finska samt aktstycken som hänföra sig till föreningens officiella verksamhet (på finska och svenska). Till årsbokens tryckningskostnader har Svensk Juristtidning bidragit med 25,000 mk. Statsbidraget har varit 10,000 mk samt bidraget från statens penninglotteris vinstmedel 20,000 mk. Föreningen har ingått som medlem i organisationen Pohjola-Norden. Medlemsantalet vid årets slut utgjorde 360.

V. V.

 

    Nordiska kriminalistmötet i Stockholm den 15—19 maj 1947 hålles enligt det program som tidigare preliminärt meddelats i SvJT (1946 s. 799) och som nu i kompletterat skick återfinnes på omslaget till detta häfte, andra sidan.

 

    FN om en internationell straffrätt. Vid plenarsammanträde d. 11 dec. 1946 antog FN:s generalförsamling på förslag av sjätte utskottet (det juridiska utskottet) utan omröstning en resolution, vari församlingen bekräftarde i Nürnbergdomstolens stadga och dom upptagna internationellträttsliga grundsatserna samt uppdrager åt en kommitté för kodifiering av internationell rätt att såsom en primär uppgift utarbeta förslag till dessa grundsatsers närmare utformning och intagande i en allmän kodifikation avseende brott mot människosläktets fred och säkerhet eller en internationell strafflag.

224 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.    Vid samma plenarsammanträde antogs en resolution rörande kriminalisering av vad med ett nyskapat engelskt ord kallas genocide.1
    Ordet har präglats av den polske juristen RAPHAEL  LEMKIN i hans bok »Axis Rule in occupied Europe, Washington 1944, Carnegie Endowment for International Peace. Enligt Lemkin, s. 79, menas med genocide tillintetgörande av en nation eller en grupp. Genocide behöver ej bestå av massmord. Det kan också ske genom åtgärder som avse att betaga en grupp dess livsbetingelser, ej nödvändigt så att medlemmarna av gruppen gå under men så att gruppen som sådan ej längre existerar.
    Enligt resolutionen innebär genocide, att hela grupper av människor berövas rätten att existera, liksom homicide är motsvarande åtgärd beträffande individer. Genocide, fortsätter resolutionen, skakar människosläktets samvete, tillfogar mänskligheten stora skador genom förlusten av ifrågavarande gruppers insatser på kulturella och andra områden samt strider mot moralen och de Förenta Nationernas anda och mål. Bestraffandet av brottet genocide säges vara en angelägenhet av internationell betydelse. Generalförsamlingen fastslår därför, att genocide är ett brott enligt internationell rätt, vilket den civiliserade världen fördömer, samt att gärningsmän och delaktiga skola vara straffbara oavsett om de äro privatmän, tjänstemän eller statsmän och oberoende av om brottets grunder äro att hänföra till religion, ras, politiska hänsyn eller annat. Generalförsamlingen uppmanar medlemsstaterna att meddela de lagbestämmelser som erfordras för förebyggande och bestraffande av detta brott. Församlingen rekommenderar vidare internationellt samarbete för att underlätta snabba åtgärder mot brottet och anmodar det ekonomiska och sociala rådet att utföra erforderliga undersökningar med syfte att upprätta ett förslag till konvention angående genocide att underställas församlingen vid dess nästa ordinarie session.
    Ett från polskt håll framställt förslag angående bestraffande av hets mot nationella, rasbestämda eller religiösa grupper såsom förberedelse till genocide övervägdes av den subkommitté som förberedde ärendet. Kommittén uttalade sig för att förslaget skulle komma under prövning vid utarbetandet av konventionsförslaget.

I. S.