LOUIS LE MAIRE. Legal Kastration i strafferetlig Belysning. København 1946. Munksgaard. 222 s. Kr. 15.00.

 

    I fråga om erfarenheter angående legal kastrering äro bland europeiska länder Schweiz och Danmark de främsta, och från det förra landet föreligga redan värdefulla och utförliga rapporter härom. Men i Schweiz har man med en enda kanton som undantag icke ansett uttryckliga lagregler erforderliga för detta ingrepp, och i endast ringa grad synes den vunna erfarenheten ha övat inflytande på straffrättslig praxis; det skulle i så fall vara, att kastrering skulle kunna uppställas som förutsättning för villkorlig dom. I Danmark är förhållandet annat; redan år 1929 genomfördes en kastreringslag med karaktär av försökslag, och denna ersattes med gällande lag av år 1935. Det är därför av stort intresse att få del av erfarenheterna härifrån. Materialet av kastreringsfall från den första 10-årsperioden är redan sammanställt och publicerat av KNUD SAND. Detta material har nu LE MAIRE utnyttjat och utfört det mödosamma och värdefulla arbetet att belysa kastreringsfallen mot bakgrunden av samma tidsperiods totala sexualkriminalitet i Danmark. Jämförelsen har gjorts exakt genom att dels ur Sands material borttaga de fall, som icke haft samband med någon domfälld rättsstridig handling, och dem, där sådan handling inträffat före 10-årsperiodens början, dels komplettera materialet med de fall, där den rättsstridiga handlingen inträffat under 10-årsperioden men kastreringen senare. Le Maires kastreringsmaterial utgöres på så sätt av 139 fall. Under samma period var antalet manliga sexualförbrytare 4,190; materialet har vid genomgången av akterna måst minskas till 3,185 (svårigheter vid arkivforskningen; dubblettmaterial).
    Förf:s syfte med det kriminalstatistiska materialet har varit att gruppera de olika deliktformerna så, att tillräcklig grund erhölles för en systematisering av de vunna straffrättsliga erfarenheterna; han har härvid också sökt att för varje fall få fram det motiv, som skulle kunna betecknas som det dominerande (ledmotivet). Det skulle föra för långt att i enskildheter skildra de många intressanta resultat, till vilka denna

300 EINAR SJÖVALL.analys av det kriminalstatistiska materialet fört. Det må vara tillräckligt att påpeka, att han uppdelat detta material på tider (år, månader etc.) och efter fördelningen på städer och landsbygd, åldrar, yrke och civilstånd och att man erhåller upplysningar om recidivfrekvensen och det mentala tillståndet; i detta senare hänseende har omkring halva antalet varit läkarundersökt, med resultat av tämligen lika stor frekvens normala och abnorma och med övervikt inom abnormgruppen av olika grader av sinnesslöhet och av psykopati. Dessa dominerande abnormiteter återfinnas, såsom väntat, också bland motivgrupperna, och på dem samt på gruppen sexuell abnormitet falla resp. 49, 20 och 56 av de 139 kastreringsfallen (resp. 22.8, 13.4 och 34.6 % inom de tre grupperna). När kastreringsfallen fördelas på de olika sexualförbrytelserna, erhållas de högsta procentsiffrorna på sedlighetssårande handling mot gossar och på våldtäkt (resp. 14.3 och 13.8 %); exhibitionismen visar, absolut taget, större antal kastrerade än våldtäkt (16 mot 13) men procentuellt blott 3.2 %. Sedlighetssårande handling mot flickor visar 3.3 % och mot kvinnor 2 %. Samlag med flickor under 12 år visar 4.3 % men med flickor på eller över 12 år blott 0.6%, här angivande det endast ringa inslaget av abnormitet.
    Inom kastreringsmaterialet har det ådömda straffet i knappt 1/4 av fallen (34) varit fängelse; de övriga fallen ha varit kombinerade med säkerhetsanordningar av olika slag: 52 med sinnesslövård, 4 med vård på sinnessjukhus och 49 (35.3 %) med psykopatförvaring. Dessa sista fall tilldraga sig otvivelaktigt det största intresset ur kriminalpolitisk synpunkt. Psykopatförvaring och kastrering som förutsättning för utskrivning ingå i fall med upprepade recidiv en självklar kombination. Men även en del fall intagas till förvaring, där det icke är fråga om återfall eller blott om ett enda recidiv; intill nu har kastrering med utskrivning företagits i 14 sådana fall. Under 9-årsperioden från förvaringsanstaltens öppnande (1/4 1935) ha 21 utskrivningar utan kastrering förekommit (ingen gång något fall av våldtäkt); i vissa av dessa fall har kriminaliteten ansetts sammanhänga med alkoholmissbruk, eller också har vårdtiden varit mycket lång. Av de 21 fallen ha 7 måst återintagas, därav 5 på grund av sexualrecidiv. Under samma period ha av 91 utskrivna kastrerade 10 måst återintagas, därav emellertid blott 2 på grund av sexualrecidiv.
    Med dessa många besked, vilka göra boken synnerligen lärorik, förbinder förf. en ganska utförlig utläggning angående den legala kastreringens placering i det rättsliga systemet. Han tar bestämt avstånd från att betrakta denna åtgärd som en parallell till de i själva strafflagen avhandlade specialformerna för beivrande av brott, häri inbegripet de s. k. säkerhetsanordningarna; gränsen får dragas mellan dessa och sanktioner av profylaktisk och kurativ art. Kastreringen får betecknas som en på lagstiftningens väg reglerad medicinsk behandlingsmetod, ett första steg i riktning mot det terapeutiska bekämpandet på biologisk väg av den allmänna kriminaliteten; av behandlingens goda resultat betingas kastreringens särställning som kriminalterapeutisk anordning.

ANM. AV L. LE MAIRE: LEGAL KASTRATION I STRAFFERETLIG BELYSN. 301Som slutmål för utvecklingen står här sanktioneringen av den primära kastreringen, med möjlighet således att härigenom avvärja en eljest påkallad frihetsförlust. Tvångskastrering, nu upptagen i den danska lagen (ett fåtal gånger påtänkt till användning men likväl aldrig tillämpad), betecknar en säkerhetsanordning med karaktär av straff och bör därför likvideras i en kommande lagstiftning.

Einar Sjövall.