Lakimieskalenterd-Juristkalender. Laatinut PAAVO ALKIO. Helsinki 1946. Suomen Lakimiesliitto-Finlands juristförbund. 224 s.
Finlands juristförbund har haft vänligheten att tillställa SvJT sin juristkalender för 1947, bunden i blå klot av så god kvalité, att motsvarighet därtill ej lätt synes stå att uppbringa här i landet för bokband. Kalendern, som redigerats av hovrättsfiskalen PAAVO ALKIO, innehåller åtskilligt: kalendarium för 1946—1948, uppslag för varje vecka avsedda för anteckningar och med uppgift — på vänstersidan — om åtgärder att företa och — på högersidan— om bemärkta juristers födelsedagar från 50 år och uppåt, minneslista för varje månad, konceptionstabell, förteckning över juridiska föreningar med uppgift om ordf., v. ordf. och sekr., över tidskrifter och deras redaktörer samt över juridisk litteratur 1944—46, advokatförteckning och — i en lös bilaga — tingsordning m. m. för 1947. Den genomgående finskspråkiga dräkten gör kalendern tyvärr i det mesta helt oförståelig för en rikssvensk läsare.
B. L.
Ugeskrift for Retsvæsen (1947 h. 1—13). Prof. KNUD ILLUM har (s. 3—43) skrivit »Om fast Ejendoms Tilliggende, Tingbog og Matrikul» samt højesteretssagfører KJELD RØRDAM (S. 49—63) om »Problemer vedrørende Eengangsskatten». Svenska jurister som studera dansk process bli i allmänhet ganska förvånade över den intensiva förlikningsverksamhet — merendels krönt med framgång — som domstolarna i första instans utöva i tvistemål. En viss förberedande förlikningsverksamhet är också föreskriven innan målen komma inför rätta. Landsdommer HERLUF LUDVIGSEN pläderar i ett kort inlägg (s. 63 f) för en effektivisering av denna förberedande förlikningsverksamhet för att söka begränsa målens antal. Verksamheten borde ledas av personer som kunna antas intressera sig för en verklig, ej endast formell medling. Ur den synpunkten betecknas gällande förbud mot att till Forligsmæglere välja domare som olyckligt.
Prof. ILLUM fortsätter (s. 65—69) under rubriken »Om Anvendelsen af Straffelovens § 101» diskussionen huruvida Danmark under ockupationen befann sig i krig med Tyskland (jfr ang. Ross' och HURWITZ' åsikter i ämnet notiserna SvJT 1946 s. 381 och 717). Han besvarar frågan med nej. Man har alltså tre ståndpunkter. 1) Hurwitz synes, under åberopande av COHN, närmast anse att krigstillstånd rådde i och med ockupationen; 2) Ross