NILS HERLITZ. Svenskt författningsliv. Debattinlägg i brytningstider. Sthm 1947. Norstedt. 239 s. Kr. 7.50.

 

    I det högst läsvärda företalet till denna bok uttalar prof. Herlitz, att Sveriges författning under världskriget genomgick en djupgående förvandling. Förf. nämner för det första en stark maktkoncentration hos regeringen,

ANM. AV NILS HERLITZ: SVENSKT FÖRFATTNINGSLIV. 533bl. a. genom att den genom fullmaktslagar och anslagsanvisningar utrustades med nya befogenheter. För det andra framhåller han, att förhållandet mellan medborgarna och det allmänna omgestaltades på ett genomgripande sätt. I detta hänseende urskiljas två sidor. Å ena sidan blevo medborgarna i mångahanda nya former beroende av det allmännas hjälp och bistånd: ekonomiskt stöd av olika slag och myndigheternas tillstånd till allsköns förehavanden. Å andra sidan, och detta är enligt förf. det viktigaste, kringskars medborgarnas frihet genom ökade krav på ekonomiska prestationer (det ökade skattetrycket) och personliga insatser men även och framför allt genom en myckenhet påbud och förbud, som ingrepo i det enskilda levernet. Särskilt blev rätten att producera och konsumera, att köpa och sälja starkt inskränkt, näringsfrihet och äganderätt på ett kännbart sätt kring skurna. I sammanhang med dessa företeelser stå organisatoriska förändringar. Förvaltningsapparaten svällde och framträdde icke sällan i helt nya organisations- och verksamhetsformer; såsom ett beaktansvärt inslag påpekas den roll som det fria, med statsmakterna samverkande organisationsväsendet spelade.
    Krigsåren tillhöra nu historien men, säger förf., inrättningar, anordningar och vanor äga en tendens att bestå även sedan de förhållanden som föranlett dem ha upphört. Därtill kommer, fortsätter han, att vad som skedde under krigsåren icke uteslutande framkallades av krigets, avspärrningens och knapphetens tvång utan också berodde på tidens allmänna tendens till vidgad statsdirigering och regeringsherravälde.
    Förf., som noga följt utvecklingen dels såsom professor i offentlig rätt vid Stockholms högskola dels såsom ledamot av riksdagens första kammare och som ofta gjort sin stämma hörd vid behandlingen av olika statsrättsliga och förvaltningsrättsliga frågor, har i denna bok samlat ett stort antal av sina inlägg. Samlingen består till väsentlig del av motioner och debattinlägg i första kammaren. Mer eller mindre direkt anknyta alla artiklarna till frågeställningar av mera principiell innebörd och äga därför alltjämt aktualitet. En genomgående synpunkt är omsorgen om grundlagarnas helgd och vidmakthållandet av en ordning som utan att vara direkt förankrad i grundlagarna överensstämmer med svenska samhällstraditioner. Ofta har förf. emellertid ansett sig ha anledning framhålla värdet av nyskapande insatser till samhällsformernas utveckling.
    Samlingen, som omfattar icke mindre än 35 artiklar, är i hög grad ägnad att från förf:s utgångspunkter belysa viktiga och aktuella problem på statslivets område. En föreställning om bokens innehåll ge de rubriker under vilka artiklarna sammanförts: Krigstidens problem, Statsregleringens former, Riksdagens makt över utgifter och skuldsättning, Prisutjämning och finansmakt, Utrikespolitik och utrikeshandel, Riksdagen, Regeringen, förvaltningen och statstjänsten, Tryckfriheten, Statsmakterna och den enskilda hushållningen samt Inför fredstiden.

I. S.