Finlands Juristförbunds tredje juristdagar höllos i Helsingfors d. 29 —31 maj 1947 under talrik anslutning av jurister från hela landet med fruar och döttrar. Utländska gäster voro justitierådet N. Gärde och överdirektören Hardy Göransson, professorn vid Pennsylvaniauniversitetet i Philadelphia Thorsten Sellin med maka samt tvenne representanter för Sveriges Juristförbund, hovrättsassessorn Per-Erik Fürst och ombudsmannen Bertil Lidgard.

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 629    Den första mötesdagen hade reserverats för mötesförhandlingar och diskussionstillfällen inom några av juristförbundets medlemsföreningar. Häradshövdingarnas i Finland förening sammanträdde till årsmöte, varvid häradshövdingen i Närpes domsaga hovrättsassessorn Ch. A. Saxén talade om den nya lagstiftningen om inteckning till säkerhet för köpares rätt att avskilja visst jordområde (lagen av d. 11 okt. 1946 om ändring av förordningen om skiftesväsendet). Den finskspråkiga juristföreningen Suomalainen Lakimiesyhdistys höll ett sammanträde, vid vilket universitetsadjunkten jur. dr. Paavo Kastari inledde en mycket uppmärksammad diskussion om socialiseringen och grundlagen. Finlands domareförbund höll ett ordinarie möte med föredrag av justitierådet Onni Heinonkoski om strävandena att påskynda rättegången vid underrätterna på landet. Vid Kriminalistföreningens i Finland årsmöte behandlades den tidsobestämda straffdomen. Referent var prof. Sellin och korreferent överläkaren Martti Kaila, som är medlem av fängelsedomstolen. Presidenten K. J. Schlyter, som haft för avsikt att närvara, men blivit förhindrad att resa, hade sänt ett skriftligt diskussionsinlägg,1 som upplästes av akademikanslern Granfelt. I diskussionen yttrade sig bl. a. överdirektören Göransson, som med säker hand och skarp kniv opererade bort de överdrivna föreställningar, vilka inom den straffrättsliga diskussionen ofta kommit till uttryck i fråga om möjligheterna att under straffverkställigheten hållbart bedöma brottslingens förbättring eller fortsatta samhällsfarlighet.
    Den andra dagen ägde »huvudförhandlingen» rum. På morgonen diskuterades vissa föreningsangelägenheter vid Finlands Juristförbunds förbundsmöte. På dagen hölls juristdagarnas solenna öppningshögtidlighet i universitetets lilla festsal i närvaro av republikens president J. K. Paasikivi och republikens förutvarande president K. J. Ståhlberg. Öppningstalet hölls av förbundsordföranden universitetskanslern Antti Tulenheimo, som i sitt anförande vände sig till presidenterna Paasikivi och Ståhlberg med en anhållan att dessa måtte mottaga kallelse till hedersmedlemmar av juristförbundet. Efter ett musiknummer följde utdelning av juristringar till de jurister, som avlagt examen under läsåret 1946—47. Utdelningen förrättades av juridiska fakultetens dekanus prof. Kyösti Haataja, biträdd av juris doktorn fru Inkeri Anttila. Antalet »promovendi» var 36, varav 4 damer. Denna utdelning av juristringar, som nu skedde för andra gången, håller på att utbilda sig till en vacker tradition. Känslan av högtid nådde sin kul men då skådespelerskan Gerda Wrede uppläste Runebergs »Landshövdingen», vars upphöjda tankar i sin vackra svenska språkdräkt förvisso hade ett ärende till juristkåren i dagens Finland. Den solenna akten avslutades med sång av en juristkvartett ur sångkören Laulumiehet. Härefter följde ett föredragstillfälle, anordnat av de nordiska juristmötenas lokalstyrelse i Finland. Justitierådet Gärde talade om förberedelsen i tvistemål med hänsyn till dess betydelse för rättegångens koncentration, varvid han även gjorde några uttalanden om möjligheterna att i Finland utan en mera genomgripande rättegångsreform förverkliga några av de ledande grundtankar, som kommit till uttryck i Sveriges nya RB. Slutligen gav ombudsmannen Lidgard en synner-

 

1 Se SvJT 1947 s. 538.

630 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.ligen levande och intresseväckande presentation av Sveriges Juristförbund och dess verksamhet, som på grund av förbundets utpräglade fackföreningskaraktär kommit att antaga väsentligen andra former än inom Finlands Juristförbund.
    På kvällen försiggick en trevlig fest på restaurant Fiskartorpet. Vid festen talade presidenten Ståhlberg. En hälsning från Sveriges Juristförbund framfördes av hovrättsassessorn Fürst.
    Den tredje mötesdagen upptog tvenne diskussionstillfällen. Prof. Aarne Rekola inledde en diskussion om rätten att använda advokat-titeln. De närvarande voro ense om att titeln »advokat» genom lagstiftningsåtgärd borde förbehållas personer som avlagt juridisk examen. Justitieombudsmannen Reino Kuuskoski öppnade en debatt i frågan om möjligheterna att förbättra förfarandet vid utarbetandet och granskningen av nya lagförslag. Såväl inledaren som flera talare riktade en rätt skarp kritik mot lagstiftningsprodukternas nuvarande kvalitativa standard, medan andra talare däremot ansågo kritiken vara överdriven. Inledaren tänkte sig närmast att HD:s och HFD:s medverkan i lagstiftningsarbetet borde utsträckas, vilket praktiskt skulle möjliggöras genom ytterligare inskränkningar i rätten att söka ändring. Ett flertal talare manade emellertid till försiktighet vid införandet av sådana nya begränsningar.
    Förrän mötesdeltagarna åtskildes, antogs ett förslag till en offentlig deklaration med en maning att slå vakt kring upprätthållandet av rättsordningen och aktningen för lagen.

B. P-n.